Innovationsfonden del 2 – Chatbot för Stödsamtal – VLOGG och sammanfattning

Chatbotsamtal

Sedan sist så har vi lyckats ha en Workshop.

Hur bedriver man en sådan mitt i Coronatider?

Eftersom vi arbetar inom hälso och sjukvård vidtog vi strikt försiktighet för att hålla avstånd. Alla vårdgivare i gruppen är i beredskapens kedja så vi såg till att skydda oss enligt rekommendationerna, speciellt de som träffar patienter. För att säkerställa att vi inte tog några risker letade jag upp en pråm ute på vatten, med egen ingång/isolerat på 140kvm som möjliggjorde att vi 10 deltagare god marginal för distans. Ägaren till pråmet lämnade även flera flaskor handdesinfektion till oss. Det uppskattades!

Jag tänkte göra en snabb presentation av de fantastiska deltagarna från dagen, de är hjärnan och hjärtat i projektet:

Mathias Alvidius – Verksamhetschef Psykiatri Affektiva, Område 2 (Legitimerad Psykolog)

Maria Bohm – Artist / Bloody Mary Music – Patientrepresentant med erfarenhet av PTSD-vård

Linda Wesen – Projektledare / ePsykiatrienheten (Legitimerad Psykiatrisjuksköterska)

Malin Rex – Verksamhetsutvecklare och doktorand / Psykiatri Affektiva (Legitimerad Psykiatrisjuksköterska)

Tomas Larson – Legitimerad Psykolog / VUP Neuropsykiatrisk mottagning

Olof Wrede – Legitimerad Psykolog / Kris- och traumamottagning

Mikael Granlund – Projektledare / ePsykiatrienheten (Legitimerad Psykolog)

Iris Sarajlic Vukovic – Överläkare och forskare – Psykiatrimottagning Gamlestan

Steinn Steingrimsson – Specialistläkare i Psykiatri och Docent – Psykiatri Affektiva

Innan workshopen så lade jag ut en enkät för att få in lite svar på vad allmänheten tänker och känner kring chatbot för samtalsterapi (som sedan bytte namn).

Istället för att dra den delen i text så tänker jag att vi ska prova video formatet i bloggen istället.

VGR VLOGG – Samanfattning av enkät

Flört, Brott och Konditionsträning – Hur hanterar man det som går lite utanför ramarna för ens bot

En av sakerna vi fick tänka mycket på var hur vi ska hantera ämnen utanför chatbotens syfte.

Jag har redan skrivit lite om ”Underklädslagen” och flört som kan uppstå när man pratar med en bot. Det bor en liten buse i oss alla, och dessa system tar fram den. Vi människor testar gärna dessa system med snusk och hot.

När det gäller sex, så är det lätthanterligt. Antingen så kan systemet flörta tillbaka, avvisa eller låtsats som att den inte förstår. Jag tycker alltid att systemet ska skriva tillbaka, men inte uppmuntra snusk (så vida det inte är systemets syfte – se botflirt.com för exempel).

Ett utmärkt sätt att svara på ”Vad har du på dig” är ”Jag har inga kläder, jag är ju ett system utan en kropp, men tack för att du frågade”.

När det gäller hot, trakasserier och erkännande av ett brott är juridiken lite krånglig när det gäller automatiserade system. Inom kort kommer förhoppningsvis en intervju med en regionsjurist om just detta! Då delar jag med mig av svaren.

För ett tag sedan skrev bloggkollegan Marcus Österberg om att Coronachatboten inte kände igen ordet Konditionsträning.

Så som chatbotteknologin fungerar så stammar systemet orden, att stamma betyder att ta stammen av ordet.

För att få så många variationer av ordet som möjligt är utan att man ska behöva mata in det manuellt så kan man stamma ordet katastrof. Detta blir katas(trof)(trofer)(trofalt). Ganska enkelt.

Men om vi tar ett ord som kärlek. Det blir kärl(ek)(eken)

Men det blir också Kärl(kramp)(krans) etc.

Därför måste man manuellt segregera dessa ord, och se till att systemet kan göra skillnad mellan kärlek och kärlkramp, annars kan det blir lite fel.

Att hitta ord, rätt ord och se till att de särskiljs i systemet är en utmaning utan dess like. En utmaning vi nu antagit oss. Hur många ord kommer vi att missa? Hur många ord kommer systemet att misstolka? Det blir intressant att se!

Jag förstod inte, kan du säga det på ett annat sätt?

När ett chatbot system inte förstår vilket ord som man syftade på, eller stammar fel så skickas boten in i ”jag vet inte vad du sa” läge.

En av de stora frågorna vi diskuterade var just hur vi ska lösa denna aspekt, vad ska den säga istället för ”jag förstår inte” (tipsa gärna i kommentarerna!).

Det är frustrerande för

1) det förolämpar användaren, fördummar den och kallar den osammanhängande

2) gör att den som konverserar påminns om att den pratar med ett dumt system.

Ett exempel på hur detta kan gå.

Det är vår farhåga, och anledningen varför vi tar tid på oss att strukturera fram bra konversationer.

Hoppas ni får en fantastisk sommar, att ni fortsätter tänka på distansen, ha hänsyn till varandra, tvättar händerna och ser till att hålla uppsikt över varandra och barnen vid badplatsen.

Drick mycket vätskeersättning och balansera elektrolyterna och kolla efter fästingar innan ni lägger er. Nu har jag fått in allt !

Innovationsfonden: Konversations UI – Chatbot för Terapisamtal

Knight Rider - tv-serie
knight rider
Knight Rider – Serie

Master Chief har Cortana, Michael Knight har KITT, nyfikna treåringar har SIRI. Men vem har du? 

Att prata med oss själva har vi gjort sedan urminnes tider, att prata med algoritmer är relativt nytt. 

Redan för 30 år sen började de som arbetar med och i psykiatrin reflektera över hur vi skulle klara av att möta ett växande behov av stöd, speciellt på geografiskt avlägsna platser där avfolkning lett till mindre tillgänglig primärvård och psykiatri. Forskning kring digitala plattformar, chatbots och hjälpforum växte fram. Om du någonsin googlat depression på 00-talet så har du förmodligen hamnat på hemsidan Psykbryt. 

Med en uppsjö av digitala tjänster som erbjuder samtalsterapi har en del av det vi befarade för 10 år sedan löst sig, medan andra oron vi hade bara förstärkts. Oron som blivit besannade är kompromisser med patientens integritet och datasäkerhet i och med 1177 läckan och ett antal psykolog appar som sålt patientens data utan dennes tillstånd, för att bara nämna några. 

Trots att telemedicin har blivit allt vanligare och ökat i acceptans finns fortfarande ekonomiska och emotionella hinder för vissa individer att ta steget att söka hjälp, och de som söker hjälp riskerar att hamna på långa väntelistor då det är dålig samverkan mellan olika vårdaktörer

Att må dåligt och hamna mellan stolarna

Ibland hamnar individer helt enkelt mellan stolarna. De mår för dåligt för att ha en hundraprocentig funktion, men är för friska för att få mer omfattande åtgärder eller remisser till öppenvård, särskilt när det gäller mild depression eller ångest. Det är näst intill omöjligt att få en vettig sjukskrivning i detta läge. För dessa finns det få om några resurser eller åtgärder. Man förlitar sig på att dessa individen bedriver sin egen vård och söker hjälp om de förvärras. Försämring blir nästan alltid fallet, och vårdsystemet blir ännu mer tilltäppt, ett milt symptom blir svårt, självmordstankar blir handlingar. (Illustration av SOW_AY. Fantastiska illustrationer om depression och ångest. Värd att stödja på Patreon!) 

soy
https://sow-ay.tumblr.com/tagged/art

Hackat kriser, långt innan de uppstod. 

Brist på behandlare och långa köer är inget nytt, men har definitivt förvärrats av den pågående pandemin. Redan 2017 började vi arbeta med att förbereda vår verksamhet för olika lösningar vi ser komma i framtiden.  Dessa varierar från allt mellan sociala robotar och virtuella patientmöten med VR-glasögon. Vi började även titta på hur specialister som befinner sig i olika länder, eller inom olika specialistområden, skulle kunna samverka via HoloLens. Vi tänkte främst på den kris som är, och komma ska, när vi saknar man kraft att bemanna vården fysiskt.

Kan en chatbot vara lösning som en mellanhand för sårbara personer? 

Frågan är: Hur digitaliserar man det medmänskliga bemötandet när en människa inte finns till hands? 

Svar: Det går inte! Man kan inte ersätta ett leende eller en varm hand på axeln genom ett digitalt verktyg, och låt mig vara tydlig, då menar jag INTE videomöten eller annan form av telemedicin, jag syftar på chatbot-teknologin. Oavsett teknologi så är det en människa som möter en människa. En chatbot är en proxy, och ibland en riktigt dålig en. 

Men, och stort MEN: man kan genom chatbot digitalisera de verktyg och visdom som en behandlare kan erbjuda.

therapy

Att prata med mig själv är min spetskompetens

Sedan 10 år tillbaka har chatbots varit en del av det jag kallar min stora hobby. Det kan komma från att jag alltid trivts bättre med maskiner än människor, vilket många som känner mig aldrig skulle tro då jag inte på något sätt saknar social kompetens eller empati. Sanningen är att mitt förhållningssätt till algoritmer är lite annorlunda än gemene man. Jag ser algoritmer överallt, jag ser människans beteende som en algoritm, och därav blir dessa träiga konversationer med chatbots jämbördiga med riktiga konversationer för mig. Jag pratar ju egentligen med dess utvecklare.

Förr eller senare, så kanske det blir artificiell intelligens av det hela, men just nu är det avancerad dockteater med varierande kvalitet på manus. 

chatbot

Chatbotutvecklare är fantasifulla personer som blivit experter på att prata med sig själva. 

I nuläget har jag loggat tusentals timmar på att prata med chatbots, och själv publicerat ett tjugotal via olika plattformar. Jag har experimenterat och utforskat, och nu är det dags att ta mig utanför min trygghetszon och bygga något som är mer avancerat och hållbart. Något som kan hjälpa andra. 

Februari 2020 skickade jag in ansökan till Innovationsfonden med förhoppningen att få en chatbot finansierad, eller snarare en prototyp där finansiering främst ska frigöra mig som verksamhetsutvecklare och ge mig tid till att sitta och koda. Med stor glädje öppnade jag mailet som meddelade mig att mitt projekt blivit finansierad och en spännande resa börjat.  

Ännu en jäkla app? 

Pengarna kommer att hjälpa mig att tillsammans med patienter och vårdgivare bygga upp en algoritm. Ingen app ska byggas, ingen fancy insamling av data, inget som mäter, spårar, triagerar eller diagnostiserar. Vad exakt vi gör och vad slutprodukten är kommer jag att dela allt eftersom i VGRbloggen. Under tiden förväntar jag mig att mängder av företag kommer att höra av sig och visa upp sin lösning, eller önska samverkan. 

Jag vill redan nu passa på att tacka vänligt men bestämt nej, då vi i detta stadie fokuserar internt på de hundratals detaljer som måste avgöras innan vi bygger en produkt. När nivå 2, och fortsättning på projekt rullar ut, då kommer vi och knackar på er dörr istället kära samverkare. 

Under året kommer jag att dela med mig av processen, bitar av kod, bilder, tankar och planer. Jag hoppas ni vill följa med mig på detta äventyr.

Almira Thunström – alla chatbots börjar som Post-ITs och snören

Förstärkt verklighet för tidig diagnostik, ett samarbete mellan KTH, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och KI

Den 17-20 maj stod Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm värd för en av världens mest omtalade virtual reality  (VR), augmented reality (AR) och mixed reality (MR) festivaler för andra året i rad. Topporganisationer som Massachusetts Institute of Technology (MIT), Stanford, Förenta Nationerna, Magic Leap, Unity3D Labs, The Guardian, New York Times, Google och BBC stod för kunskap, VR-innehåll och talarlistan. Fortsätt läsa ”Förstärkt verklighet för tidig diagnostik, ett samarbete mellan KTH, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och KI”

När Smarta glasögon gör succé i vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tillgänglighet till snabb information och tydlig kommunikation är några av nyckelkomponenterna till bra akutvård. Förstärkt verklighet, eller Augmented Reality (AR), är ett verktyg som på senare år intagit både kommersiella och hälso- och sjukvårdsinriktade organisationer i syfte att förenkla och förstärka informationsflöden. Inom klinisk verksamhet har AR och smarta glasögon använts som både visuellt hjälpmedel inom kirurgi och som visualiseringsverktyg för medicinsk information, t.ex. journaldata. Fortsätt läsa ”När Smarta glasögon gör succé i vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset”

Kan Sophia bli din nya vårdgivare? Robotar i vården – Del 1

1200px-Sophia_(robot)_2
”Sophia speaking at the AI for GOOD Global Summit, International Telecommunication UnionGeneva in June 2017.” Bildkälla wikipedia.org

Året var 2005. Jag och mina kurskamrater på kognitionsvetenskapliga linjen leker med chat-boten ELIZA. Vi skrattar åt ELIZAs klumpiga svar och omänskliga retorik medan vi själva hade i uppdrag att designa något av samma natur. Fortsätt läsa ”Kan Sophia bli din nya vårdgivare? Robotar i vården – Del 1”