VGR har under åren använt ett antal olika lösningar för webbkartor, ex. Google Maps, HAJK och Leaflet. Med tiden blir det svårt att förvalta många parallella lösningar och eftersom efterfrågan på möjligheter att publicera projekt och kartor på webben växer är det dags att erbjuda kollegorna en lättanvänd, enhetlig plattform som möjliggör just detta. Steg ett var förstås att sätta sig in i behoven, så jag kontaktade alla de kollegor som hade visat ett intresse och ganska snabbt började behoven klarna. Sammanfattningsvis, inklusive mina tillägg:
Kartlösningen ska utgöra en standard för VGR:s webbkartor som vi kan erbjuda alla dem som vill få ut kartor på webben
Det ska vara en etablerad produkt/lösning, dvs inget egenutvecklat, med tydlig vidareutveckling
Plattformen ska utgöra en webbaserad lösning med stöd för kartor, dashboards och ”kartberättelser”, huvudsakligen för externa användare
Lättanvända webbkartor med standardfunktionalitet, ex. zooma, klicka på objekt, söka, tända/släcka lager, använda externa karttjänster
Det ska vara möjligt att skapa och konfigurera webbkartorna mha ett grafiskt gränssnitt
Fungera på olika skärmstorlekar, inte minst telefoner, och hålla en hög nivå vad gäller tillgänglighet
Passa in i vår GIS-miljö, som huvudsakligen består av PostgreSQL/PostGIS, GeoServer, FME och QGIS
Enkel att förvalta för befintlig GIS-personal på VGR, möjligen med konsultstöd för anpassningar och vidareutveckling av funktionalitet
Publicering av webbkartor ska, åtminstone inledningsvis, skötas av Samhällsanalys GIS-personal
Är du utvecklare, teknikentusiast eller bara lite nyfiken? Nu kan du hjälpa oss i Västra Götalandsregionens digitala covidteam med att utvärdera testversionen av vårt API.
Sedan ett par år tillbaka har FME haft stöd för formatet .fmear, som möjliggör enkel visualisering av ex. geodata mha AR, augmented reality. Hos leverantören finns det mer att läsa om det. Det var svårt att låta bli att testa, inte minst när det finns geodata av hög kvalitet på Göteborgs stad sida för öppna data. Därifrån har jag hämtat ortofoto och höjdmodell som används i detta test.
Underlagen bearbetas i FME för att skapa en .fmear-fil:
Nybakat bröd, tyvärr inte en förmån för GIS-praktikanter på Västra Götalandsregionen
Samhällsanalys på Västra Götalandsregionen tar emot 1-2 GIS-praktikanter om året, oftast personer som läser en GIS-utbildning där praktik ingår i programmet. Inför varje start brukar vi diskutera hur vi arbetar, vad man kan förvänta sig och vad man kan göra för att förbereda sig, så att han eller hon får ut så mycket som möjligt av praktikperioden. Jag tänkte göra en sammanställning av detta här på bloggen, så att budskapet förhoppningsvis blir tydligare och mer enhetligt för framtida GIS-praktikanter.
Min bild är att praktikperioden ska ge något för båda parter; praktikanten får bl.a. inblick i hur kan GIS tillämpas i arbetslivet, hur vi arbetar med program och geodata, hur en stor organisation fungerar och en referens för framtida arbetsgivare; VGR får någon som med nya ögon ser hur vi arbetar och kan lyfta förbättringsområden och vi får, inte minst, hjälpa någon tidigt i GIS-karriären.
Eftersom vi arbetar inom hälso och sjukvård vidtog vi strikt försiktighet för att hålla avstånd. Alla vårdgivare i gruppen är i beredskapens kedja så vi såg till att skydda oss enligt rekommendationerna, speciellt de som träffar patienter. För att säkerställa att vi inte tog några risker letade jag upp en pråm ute på vatten, med egen ingång/isolerat på 140kvm som möjliggjorde att vi 10 deltagare god marginal för distans. Ägaren till pråmet lämnade även flera flaskor handdesinfektion till oss. Det uppskattades!
Jag tänkte göra en snabb presentation av de fantastiska deltagarna från dagen, de är hjärnan och hjärtat i projektet:
Mathias Alvidius – Verksamhetschef Psykiatri Affektiva, Område 2 (Legitimerad Psykolog)
Maria Bohm – Artist / Bloody Mary Music – Patientrepresentant med erfarenhet av PTSD-vård
Linda Wesen – Projektledare / ePsykiatrienheten (Legitimerad Psykiatrisjuksköterska)
Malin Rex – Verksamhetsutvecklare och doktorand / Psykiatri Affektiva (Legitimerad Psykiatrisjuksköterska)
Tomas Larson – Legitimerad Psykolog / VUP Neuropsykiatrisk mottagning
Olof Wrede – Legitimerad Psykolog / Kris- och traumamottagning
Mikael Granlund – Projektledare / ePsykiatrienheten (Legitimerad Psykolog)
Iris Sarajlic Vukovic – Överläkare och forskare – Psykiatrimottagning Gamlestan
Steinn Steingrimsson – Specialistläkare i Psykiatri och Docent – Psykiatri Affektiva
Innan workshopen så lade jag ut en enkät för att få in lite svar på vad allmänheten tänker och känner kring chatbot för samtalsterapi (som sedan bytte namn).
Istället för att dra den delen i text så tänker jag att vi ska prova video formatet i bloggen istället.
VGR VLOGG – Samanfattning av enkät
Flört, Brott och Konditionsträning – Hur hanterar man det som går lite utanför ramarna för ens bot
En av sakerna vi fick tänka mycket på var hur vi ska hantera ämnen utanför chatbotens syfte.
Jag har redan skrivit lite om ”Underklädslagen” och flört som kan uppstå när man pratar med en bot. Det bor en liten buse i oss alla, och dessa system tar fram den. Vi människor testar gärna dessa system med snusk och hot.
När det gäller sex, så är det lätthanterligt. Antingen så kan systemet flörta tillbaka, avvisa eller låtsats som att den inte förstår. Jag tycker alltid att systemet ska skriva tillbaka, men inte uppmuntra snusk (så vida det inte är systemets syfte – se botflirt.com för exempel).
Ett utmärkt sätt att svara på ”Vad har du på dig” är ”Jag har inga kläder, jag är ju ett system utan en kropp, men tack för att du frågade”.
När det gäller hot, trakasserier och erkännande av ett brott är juridiken lite krånglig när det gäller automatiserade system. Inom kort kommer förhoppningsvis en intervju med en regionsjurist om just detta! Då delar jag med mig av svaren.
För ett tag sedan skrev bloggkollegan Marcus Österberg om att Coronachatboten inte kände igen ordet Konditionsträning.
Så som chatbotteknologin fungerar så stammar systemet orden, att stamma betyder att ta stammen av ordet.
För att få så många variationer av ordet som möjligt är utan att man ska behöva mata in det manuellt så kan man stamma ordet katastrof. Detta blir katas(trof)(trofer)(trofalt). Ganska enkelt.
Men om vi tar ett ord som kärlek. Det blir kärl(ek)(eken)
Men det blir också Kärl(kramp)(krans) etc.
Därför måste man manuellt segregera dessa ord, och se till att systemet kan göra skillnad mellan kärlek och kärlkramp, annars kan det blir lite fel.
Att hitta ord, rätt ord och se till att de särskiljs i systemet är en utmaning utan dess like. En utmaning vi nu antagit oss. Hur många ord kommer vi att missa? Hur många ord kommer systemet att misstolka? Det blir intressant att se!
Jag förstod inte, kan du säga det på ett annat sätt?
När ett chatbot system inte förstår vilket ord som man syftade på, eller stammar fel så skickas boten in i ”jag vet inte vad du sa” läge.
En av de stora frågorna vi diskuterade var just hur vi ska lösa denna aspekt, vad ska den säga istället för ”jag förstår inte” (tipsa gärna i kommentarerna!).
Det är frustrerande för
1) det förolämpar användaren, fördummar den och kallar den osammanhängande
2) gör att den som konverserar påminns om att den pratar med ett dumt system.
Ett exempel på hur detta kan gå.
Det är vår farhåga, och anledningen varför vi tar tid på oss att strukturera fram bra konversationer.
Hoppas ni får en fantastisk sommar, att ni fortsätter tänka på distansen, ha hänsyn till varandra, tvättar händerna och ser till att hålla uppsikt över varandra och barnen vid badplatsen.
Drick mycket vätskeersättning och balansera elektrolyterna och kolla efter fästingar innan ni lägger er. Nu har jag fått in allt !
Gästinlägg av Hanna Svensson: Hälsodata är data, relaterad till hälsa för en individ eller en grupp. Det kan vara nästan vilket data som helst, väderdata, kartinformation, personliga mätningar av vikt eller svaret på frågan om hur någon mår. Det mesta data kan kallas hälsodata.
Vi har tittat på vår information om covid-19 på vgregion.se i vårt statistikverktyg Matomo. Det finns en del insikter som vi har fått och som vi vill dela med oss av. Blogginlägget innehåller besökstrend fördelat efter dator eller mobil och vad användarna gör på webbsidan. Avslutningsvis listas förslag på förbättringar utifrån analysen.
Master Chief har Cortana, Michael Knight har KITT, nyfikna treåringar har SIRI. Men vem har du?
Att prata med oss själva har vi gjort sedan urminnes tider, att prata med algoritmer är relativt nytt.
Redan för 30 år sen började de som arbetar med och i psykiatrin reflektera över hur vi skulle klara av att möta ett växande behov av stöd, speciellt på geografiskt avlägsna platser där avfolkning lett till mindre tillgänglig primärvård och psykiatri. Forskning kring digitala plattformar, chatbots och hjälpforum växte fram. Om du någonsin googlat depression på 00-talet så har du förmodligen hamnat på hemsidan Psykbryt.
Med en uppsjö av digitala tjänster som erbjuder samtalsterapi har en del av det vi befarade för 10 år sedan löst sig, medan andra oron vi hade bara förstärkts. Oron som blivit besannade är kompromisser med patientens integritet och datasäkerhet i och med 1177 läckan och ett antal psykolog appar som sålt patientens data utan dennes tillstånd, för att bara nämna några.
Trots att telemedicin har blivit allt vanligare och ökat i acceptans finns fortfarande ekonomiska och emotionella hinder för vissa individer att ta steget att söka hjälp, och de som söker hjälp riskerar att hamna på långa väntelistor då det är dålig samverkan mellan olika vårdaktörer.
Att må dåligt och hamna mellan stolarna
Ibland hamnar individer helt enkelt mellan stolarna. De mår för dåligt för att ha en hundraprocentig funktion, men är för friska för att få mer omfattande åtgärder eller remisser till öppenvård, särskilt när det gäller mild depression eller ångest. Det är näst intill omöjligt att få en vettig sjukskrivning i detta läge. För dessa finns det få om några resurser eller åtgärder. Man förlitar sig på att dessa individen bedriver sin egen vård och söker hjälp om de förvärras. Försämring blir nästan alltid fallet, och vårdsystemet blir ännu mer tilltäppt, ett milt symptom blir svårt, självmordstankar blir handlingar. (Illustration av SOW_AY. Fantastiska illustrationer om depression och ångest. Värd att stödja på Patreon!)
https://sow-ay.tumblr.com/tagged/art
Hackat kriser, långt innan de uppstod.
Brist på behandlare och långa köer är inget nytt, men har definitivt förvärrats av den pågående pandemin. Redan 2017 började vi arbeta med att förbereda vår verksamhet för olika lösningar vi ser komma i framtiden. Dessa varierar från allt mellan sociala robotar och virtuella patientmöten med VR-glasögon. Vi började även titta på hur specialister som befinner sig i olika länder, eller inom olika specialistområden, skulle kunna samverka via HoloLens. Vi tänkte främst på den kris som är, och komma ska, när vi saknar man kraft att bemanna vården fysiskt.
Kan en chatbot vara lösning som en mellanhand för sårbara personer?
Frågan är: Hur digitaliserar man det medmänskliga bemötandet när en människa inte finns till hands?
Svar: Det går inte! Man kan inte ersätta ett leende eller en varm hand på axeln genom ett digitalt verktyg, och låt mig vara tydlig, då menar jag INTE videomöten eller annan form av telemedicin, jag syftar på chatbot-teknologin. Oavsett teknologi så är det en människa som möter en människa. En chatbot är en proxy, och ibland en riktigt dålig en.
Men, och stort MEN: man kan genom chatbot digitalisera de verktyg och visdom som en behandlare kan erbjuda.
Att prata med mig själv är min spetskompetens
Sedan 10 år tillbaka har chatbots varit en del av det jag kallar min stora hobby. Det kan komma från att jag alltid trivts bättre med maskiner än människor, vilket många som känner mig aldrig skulle tro då jag inte på något sätt saknar social kompetens eller empati. Sanningen är att mitt förhållningssätt till algoritmer är lite annorlunda än gemene man. Jag ser algoritmer överallt, jag ser människans beteende som en algoritm, och därav blir dessa träiga konversationer med chatbots jämbördiga med riktiga konversationer för mig. Jag pratar ju egentligen med dess utvecklare.
Förr eller senare, så kanske det blir artificiell intelligens av det hela, men just nu är det avancerad dockteater med varierande kvalitet på manus.
Chatbotutvecklare är fantasifulla personer som blivit experter på att prata med sig själva.
I nuläget har jag loggat tusentals timmar på att prata med chatbots, och själv publicerat ett tjugotal via olika plattformar. Jag har experimenterat och utforskat, och nu är det dags att ta mig utanför min trygghetszon och bygga något som är mer avancerat och hållbart. Något som kan hjälpa andra.
Februari 2020 skickade jag in ansökan till Innovationsfonden med förhoppningen att få en chatbot finansierad, eller snarare en prototyp där finansiering främst ska frigöra mig som verksamhetsutvecklare och ge mig tid till att sitta och koda. Med stor glädje öppnade jag mailet som meddelade mig att mitt projekt blivit finansierad och en spännande resa börjat.
Ännu en jäkla app?
Pengarna kommer att hjälpa mig att tillsammans med patienter och vårdgivare bygga upp en algoritm. Ingen app ska byggas, ingen fancy insamling av data, inget som mäter, spårar, triagerar eller diagnostiserar. Vad exakt vi gör och vad slutprodukten är kommer jag att dela allt eftersom i VGRbloggen. Under tiden förväntar jag mig att mängder av företag kommer att höra av sig och visa upp sin lösning, eller önska samverkan.
Jag vill redan nu passa på att tacka vänligt men bestämt nej, då vi i detta stadie fokuserar internt på de hundratals detaljer som måste avgöras innan vi bygger en produkt. När nivå 2, och fortsättning på projekt rullar ut, då kommer vi och knackar på er dörr istället kära samverkare.
Under året kommer jag att dela med mig av processen, bitar av kod, bilder, tankar och planer. Jag hoppas ni vill följa med mig på detta äventyr.
Almira Thunström – alla chatbots börjar som Post-ITs och snören
