Vilka kunskaper gömmer sig i medicinska artiklar och PubMed?

En röntgad hand som ger sitt gillande

Del 10 i bloggserien för uppdraget Swelife 😍 AI. Ja, man kan undra vilken kunskap som gömmer sig mitt framför ögonen på oss. Ett klassiskt exempel som tas upp i Everett Rogers bok, Diffusion of Innovations, är att den brittiska flottan tog nära på 300 år på sig att standardisera att sjömän intog citrusfrukt för att inte dö under långa seglatser. Sen att namngivningen av Rogers bok, ”diffusion”, är intressant enligt mig beror på att inte en enda person jag känner som jobbar med innovation faktiskt läst boken. Så inte blev den ”utspridd” i alla fall. Sen att man i Kina kände till citrusfruktens funktion cirka tusen år tidigare…

Fortsätt läsa ”Vilka kunskaper gömmer sig i medicinska artiklar och PubMed?”

Behovet av öppna data för hälso- och sjukvården

Hit men inte längre

Del 8 i bloggserien för uppdraget Swelife 😍 AI. Swelifes AI-projekt undersöker Sveriges förutsättningar för att bli framstående inom AI-tekniker. Vi har stött på, i mitt tycke, helt onödiga hinder hos exempelvis Inera när vi försöker få använda de texter som finns på 1177.se för AI-tekniken NLP (Natural Language Processing).

Fortsätt läsa ”Behovet av öppna data för hälso- och sjukvården”

AI 2.0? Är det verkligen en högre versionsiffra vi behöver?

Skrika i en burk med snöre

Del 6 i bloggserien för uppdraget Swelife 😍 AI. Vissa talar nu om AI 2.0, men frågan är om det är meningsfullt att växla upp ett nummer för att lämna det gamla bakom oss. Inte sällan är dessa numreringar historielösa. På sätt och vis är dagens AI minst 2.0, om inte annat med tanke på GOFAI – Good-Old-Fashioned Artificial Intelligence – anno 1956. Fortsätt läsa ”AI 2.0? Är det verkligen en högre versionsiffra vi behöver?”

Att göra rätt för sig

Hundar – Betalar sällan för sig, men ger mycket ändå.

Många är de tillfällen då jag funderar på hur VGR kan förbättra sin miljö för geodata, alltifrån kvalitetssäkring, lagring, bearbetning och analys till visualisering och kommunikation. För att möta behoven använder vi många olika programvaror, varav flertalet är öppen mjukvara. Jag gjorde en enkel inventering av vad vi använder inom öppen mjukvara för GIS och vad vi betalar för detta:

 

ProgramAnvändning”Licenskostnad”
GeoServerAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
LeafletMinst en extern webbkarta0 kr
OpenLayersViss användning via främst QGIS och GeoServer0 kr
OpenTripPlanner1 installation för test0 kr
pgAdminEtt fåtal installationer0 kr
PostgreSQL/PostGISAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
QGISCirka 90 installationer, gissningsvis används mindre än hälften regelbundet500 Euro till QGIS + 2000 kr för medlemskap i QGIS Sverige
REn handfull installationer, inget större GIS-fokus i dagsläget0 kr
UbuntuServer för geodata0 kr

Fortsätt läsa ”Att göra rätt för sig”

Utvärdera enkelt med simpla användartester

Med ett enkelt användartest bad jag två kollegor lösa uppgiften få pengar tillbaka när du har varit ute och rest i tjänsten. Ett väldigt simpelt test där  insikten blev att länktexten är otydlig.

Med devisen ”Utvärdera enkelt istället för mycket” kommer man faktiskt väldigt långt. Visst, det finns brister i metoden med att bara be några kollegor att göra några enkla uppgifter på ditt intranät. Men du kommer troligtvis kunna svara på frågan varför. Det går inte via webbstatistik.

Fortsätt läsa ”Utvärdera enkelt med simpla användartester”

Test av databasmiljö

Det är något speciellt med att ta skärmdumpar på kalkylark.

En viktig del av VGR:s geodataplattform är en databasmiljö för lagring och ajourhållning av delar av våra geodata. Hittills har vi inte haft någon lokal miljö för test och utveckling, vilket har varit aningen hämmande, men detta håller nu dock på att ändras, i och med att PostgreSQL, PostGIS och pgAdmin nu paketeras och blir tillgängliga för alla på VGR. En del av detta arbete har varit att testa några av de vanligaste arbetsmomenten, så att de fungerar som förväntat. I praktiken identifierade vi några av de mest förekommande användarfallen, sammanställde dessa strukturerat och gjorde enklare tester av samtliga fall. Dessa handlar generellt om att:

  • Testa att läsa och skriva tabeller, både med och utan geometrier, med olika verktyg
  • Att å/ä/ö hanteras korrekt
  • Att ställa SQL-frågor till databasen
  • Redigera attribut och geometrier mha desktopverktyg

Fortsätt läsa ”Test av databasmiljö”