{"id":2320,"date":"2020-02-03T22:38:43","date_gmt":"2020-02-03T21:38:43","guid":{"rendered":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/?p=2320"},"modified":"2020-05-14T21:01:27","modified_gmt":"2020-05-14T19:01:27","slug":"rapport-ai-for-battre-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/","title":{"rendered":"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>Rapport om nul\u00e4get f\u00f6r en konkurrenskraftig svensk AI inom life science-sektorn<\/strong><\/p>\n\n\n\n<!--more-->\n\n\n\n<p><strong>Version<\/strong>: 2020-01-31 (webb\/epub)<br>\n<strong>Licens<\/strong>: CC0 \/ public domain, exklusive l\u00e5nade bilder<br>\n<strong>F\u00f6rfattare<\/strong>: Marcus \u00d6sterberg<br>\n<strong>Redakt\u00f6r<\/strong>: Lars Lindsk\u00f6ld<\/p>\n\n\n\n<p>Swelife \u00e4r ett strategiskt innovationsprogram finansierat av innovationsmyndigheten Vinnova och projektets parter. Denna rapport har tagits fram som en del av SWEPER-projektet inom Swelife.<\/p>\n\n\n\n<p>Vill du hellre ladda ner rapporten?<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"https:\/\/swelife.se\/2020\/01\/31\/rapport-om-ai-for-battre-halsa\/\">PDF-version finns hos Swelife<\/a> (finns ocks\u00e5 information d\u00e4r om hur du kommer \u00f6ver ett tryckt exemplar av rapporten)<\/li><li><a href=\"https:\/\/www.smashwords.com\/books\/view\/1002976\">Epub finns hos Smashwords<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/books.apple.com\/se\/book\/ai-f%C3%B6r-b%C3%A4ttre-h%C3%A4lsa\/id1497487153?l=en\">Version f\u00f6r Iphone, Ipad och Mac finns p\u00e5 Apple Books<\/a><\/li><\/ul>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\" \/>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_1\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<p>Det p\u00e5g\u00e5r mycket inom AI-omr\u00e5det, dock \u00e4r den absoluta merparten en bra bit fr\u00e5n att bli anv\u00e4nd f\u00f6r att uppn\u00e5 en b\u00e4ttre h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Paradoxen; hur kan det vara s\u00e5 att vi s\u00e4ger att AI \u00e4r minst lika bra som m\u00e4nskliga experter, \u00e5 andra sidan s\u00e5 verkar AI inte ens vara anv\u00e4ndbar i dagsl\u00e4get?\u201d<\/p><p>\u2013 Claes Lundstr\u00f6m under seminariet Hur kan AI g\u00e5 fr\u00e5n vision till verklig patientnytta? (Almedalen 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>F\u00f6rklaringen \u00e4r att det p\u00e5g\u00e5r mycket forskning inom AI men att \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r det v\u00e4ldigt lite som g\u00e5r att till\u00e4mpa i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, omsorg eller inom l\u00e4kemedel. Det betyder inte att det inte ser v\u00e4ldigt hoppfullt ut, bara att det \u00e4r f\u00f6r tidigt att utv\u00e4rdera det verkliga genomslaget AI-teknik kan t\u00e4nkas ha. AI \u00e4r egentligen bara digitalisering, om man nu ska h\u00e5rdra det.<\/p>\n\n\n\n<p>Omr\u00e5den som kan analyseras visuellt kan rida p\u00e5 den v\u00e5g av AI vi \u00e4r inne i. Detta bland annat tack vare AI-tekniken djupinl\u00e4rning och dess f\u00f6rm\u00e5gor inom bildklassificering som redan ligger l\u00e5ngt framme. M\u00f6jligen \u00e4r det inom det omr\u00e5det man ska leta projekt f\u00f6r att minska risken f\u00f6r ett misslyckat initiativ. Samtidigt \u00e4r risken att man, genom att f\u00f6lja praxis, f\u00e5r mer konkurrens. Hur man v\u00e4ljer h\u00e4nger ocks\u00e5 ihop med var ens organisation befinner sig i resan att bli mer digitalt mogen.<\/p>\n\n\n\n<p>Att anv\u00e4nda AI f\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4ttre h\u00e4lsa m\u00e5ste ses ur flera parallella tidsperspektiv: g\u00e5rdagens AI som redan \u00e4r gjort (och l\u00f6st), regulatoriska utmaningar som hindrar oss fr\u00e5n implementering idag och det som \u00e4r morgondagens AI om n\u00e5gra \u00e5r ifall vi har en gynnsam utveckling.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><strong>G\u00e5rdagens AI<\/strong>: Bilddiagnostik, optisk teckenl\u00e4sning (OCR) och robotassisterad kirurgi \u00e4r exempel p\u00e5 en \u00e4ldre form av AI som redan \u00e4r i produktion.\n<\/li><li><strong>Dagens regulatoriska utmaningar och oklarheter<\/strong>: Exempelvis att Patientdatalagen (PDL) inte till\u00e5ter en helhetsbild \u00f6ver patienten, att dataskyddsf\u00f6rordningen (GDPR) hindrar profilering och automatiska beslut och att ett medicintekniskt regelverk (MDR) sommaren 2020 st\u00e4ller h\u00e5rda krav p\u00e5 medicinteknisk mjukvara, det vill s\u00e4ga AI inom v\u00e5rd och h\u00e4lsa.\n<\/li><li><strong>Morgondagens AI<\/strong>: Vad kan g\u00f6ras fram\u00e5t bara dagens bekymmer skingras? Att f\u00f6rs\u00f6ka dra nytta av den nyare AI:n som dagens hajp best\u00e5r av, det vill s\u00e4ga djupinl\u00e4rning, och bearbeta naturligt spr\u00e5k, till skillnad fr\u00e5n de AI-expertsystem som \u00e4r i produktion redan idag.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_2\">Vad som talar f\u00f6r Sverige<\/h3>\n\n\n\n<p>Sverige (och delvis v\u00e5ra grannl\u00e4nder) har f\u00f6ljande m\u00f6jligheter:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>V\u00e5ra personnummer som garanterar en unik identitet vilket g\u00f6r att vi kan h\u00e5lla v\u00e5ra datak\u00e4llor mer ordnade, samt korsreferera dem.\n<\/li><li>V\u00e5r l\u00e5nga tradition av att f\u00f6ra statistik vilket i ett datadrivet samh\u00e4lle ger oss konkurrensf\u00f6rdelar. Exempel i form av v\u00e5ra <a href=\"https:\/\/www.registerforskning.se\">kvalitetsregister<\/a>, att vi har registrerat under mycket l\u00e5ng tid inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.\n<\/li><li>Sverige uppm\u00e4rksammas ofta i internationella j\u00e4mf\u00f6relser f\u00f6r v\u00e5rt innovativa sinnelag och att vi har en befolkning som inte r\u00e4ds att anv\u00e4nda digital teknik.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_3\">Sveriges nackdelar<\/h3>\n\n\n\n<p>Till v\u00e5r nackdel har vi alla regler som skyddar och ibland f\u00f6rbjuder saker d\u00e4r det finns stor acceptans hos befolkningen. Rapporten F\u00f6rbjuden framtid? \u00e4r r\u00e4tt tydlig n\u00e4r det g\u00e4ller kommuners problem med digitalisering. Samma sak g\u00e4ller \u00e4ven regioner. Rapporten konstaterar bland annat:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;\u2026att vi idag inte f\u00e5r anv\u00e4nda data f\u00f6r att hantera sammansatta komplexa problem med metoder som involverar informations\u00f6verf\u00f6ring \u00f6ver sekretessgr\u00e4nser, eftersom \u00e4ndam\u00e5len utveckling, beslutsst\u00f6d och f\u00f6rebyggande arbete inte har n\u00e5gra sekretessbrytande regler.<\/p><p>Det finns givetvis m\u00e5nga digitaliserings\u00e5tg\u00e4rder som kan genomf\u00f6ras \u00e4nd\u00e5 med stor potential, men de r\u00f6r i allm\u00e4nhet endast opersonliga data eller data inom respektive sekretessomr\u00e5de.\u201c<\/p><p>\u2013 <a href=\"http:\/\/www.sou.gov.se\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/F%C3%B6rbjuden-framtid-Den-digitala-kommunen-slutrapport-2018-12-07.pdf\">F\u00f6rbjuden framtid?<\/a> (Institutet f\u00f6r Framtidsstudier, 2017)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>\u00c4ven landets tre st\u00f6rsta regioner har gemensamt lyft upp detta, bland annat med detta inl\u00e4gg i debatten, juni 2019:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Den tekniska utvecklingen ger stora m\u00f6jligheter f\u00f6r oss i regionerna att skapa en b\u00e4ttre och mer samordnad v\u00e5rd. Denna utveckling vill vi ta tillvara med inf\u00f6randet av nya v\u00e5rdinformationssystem. Men f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt beh\u00f6ver vi en lagstiftning som hj\u00e4lper oss att utveckla v\u00e5rden.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.dagenssamhalle.se\/debatt\/en-modern-vard-kraver-en-modernare-lagstiftning-28416\">Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordf\u00f6rande i VGR, med flera<\/a> (Dagens samh\u00e4lle, juni 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Med andra ord missar vi de stora m\u00f6jligheterna med precisionsmedicin\/precisionsh\u00e4lsa, eller hyper-personalisering som det ibland kallas f\u00f6r inom AI, tack vare en lagstiftning som kan tyckas v\u00e4rna individers integritet mer \u00e4n deras h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_4\">Viktiga \u00e5tg\u00e4rder<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att dra nytta av AI-tekniken har vi ett antal st\u00f6rre utmaningar att ta tag i, n\u00e4mligen:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><strong>Regelverk<\/strong>. Hur ska GDPR praktiseras? Hur blir det medicintekniska regelverket ett st\u00f6d och inte ett hinder? Ska vi ha en nationell eller europeisk molninfrastruktur till st\u00f6d, och n\u00e4r kan vi anv\u00e4nda utomeuropeiska f\u00f6retags moln?\n<\/li><li><strong>H\u00e5llbarhet<\/strong>. Hur blir till\u00e4mpningen av AI ansvarsfull och transparent? Hur tillf\u00f6rlitliga \u00e4r AI-l\u00f6sningar \u00f6ver tid?\n<\/li><li><strong>Digital mognad<\/strong>. \u00c4r arbetstagare och inv\u00e5nare redo att l\u00e5ta sina liv styras av algoritmer de troligen inte kan f\u00f6rst\u00e5? Hur sammanf\u00f6r vi dom\u00e4nexperter med dem som kan AI-teknik, eller ska dom\u00e4nexperterna l\u00e4ra sig mer om AI?\n<\/li><li><strong>Forskning                          Innovation                          Implementering<\/strong>. Hur ska vi utv\u00e4rdera AI-forskningens resultat? Fynden m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4dlas genom en innovationsprocess mot stundande implementering. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r det slagsida \u00e5t forskning och v\u00e4ldigt lite implementerat.\n<\/li><li><strong>Delande av data, resurser och resultat<\/strong>. I Sverige beh\u00f6ver vi dela med oss i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning! Att dela med oss av de resurser vi har, skapa etablerade modeller som kan anv\u00e4ndas av fler och inom fler omr\u00e5den, samt samarbeta om data.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\" \/>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning<\/h2>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"\">AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa<\/a>\n\n      <ul><li><a href=\"#toc_1\">Sammanfattning<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_2\">Vad som talar f\u00f6r Sverige<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_3\">Sveriges nackdelar<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_4\">Viktiga \u00e5tg\u00e4rder<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><li><a href=\"#toc_5\">Introduktion<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_6\">Om rapporten<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_7\">Febril aktivitet p\u00e5 AI-omr\u00e5det, men\u2026<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_8\">Definition av life science och AI f\u00f6r denna rapport<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_9\">Definition av AI<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_10\">Anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r AI<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><li><a href=\"#toc_11\">Del 1: Nationell inventering av vad AI f\u00f6r life science inneb\u00e4r<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_12\">Metod f\u00f6r insamling av intryck<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_13\">Fr\u00e5gebatteri<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_14\">1. Ber\u00e4tta kort om vilka AI-projekt ni har eller de du k\u00e4nner till?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_15\">2. Var kom inspirationen fr\u00e5n?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_16\">3. Vilka AI-tekniker \u00e4r det ni anv\u00e4nt?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_17\">4. Vad \u00e4r det f\u00f6r uppgifter eller problem AI:n f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_18\">5. Vad har varit eller \u00e4r utmaningarna tycker du?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_19\">6. Finns det n\u00e5got st\u00f6d du tycker saknas f\u00f6r att det skulle bli enklare?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_20\">7. \u00c4r det n\u00e5gra kompetenser ni saknat?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_21\">8. Vilken data t\u00e4nker ni anv\u00e4nda f\u00f6r er AI-teknik?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_22\">9. Vilka drivkrafter har ni? (Personella, egeninitierade, uppdragsgivare, effektivitet, \u00f6kad precision etc)<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_23\">10. Vilka i samh\u00e4llet representerar datak\u00e4llan och hur t\u00e4nker ni s\u00e4kerst\u00e4lla att AI-tekniken inte missgynnar n\u00e5gon grupp i samh\u00e4llet?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_24\">11. Generellt, kommer AI-tekniken st\u00e4rka demokratin i samh\u00e4llet?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_25\">12. Vilka effekter har ni uppn\u00e5tt, m\u00e4tetalen b\u00e5de f\u00f6re och efter?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_26\">13. Vad ska AI-till\u00e4mpningen ers\u00e4tta? \u00c4r det en gammal l\u00f6sning ut som ska ers\u00e4ttas av en ny?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_27\">14. Hur ska aff\u00e4rsmodellen se ut n\u00e4r ni nu (f\u00f6rmodat) kommer att arbeta mer datadrivet?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_28\">15. Ser ni \u00f6ver vilka etiska problem som kan dyka upp i resultat?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_29\">16. Kommer ni dela med er av data, resultat och andra fynd open source-m\u00e4ssigt?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_30\">17. Har ni \u00f6verv\u00e4gt milj\u00f6- eller h\u00e5llbarhetsaspekten f\u00f6r att l\u00e4ra upp en AI?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_31\">18. N\u00e5gon annan reflektion?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_32\">Inventering av AI-projekt i Sverige<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_33\">N\u00e5gra exempelprojekt och centrumbildningar<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_34\">Centrumbildningar och satsningar utan fokus specifikt p\u00e5 life science<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><li><a href=\"#toc_35\">Del 2: Internationell utblick<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_36\">Inledning, syfte och metod<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_37\">Metod f\u00f6r insamling av information<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_38\">Internationella AI-centra<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_39\">Nationer i framkant<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_40\">Amerikanska marknaden (och FDA) tycks innovativ<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_41\">Utforskandet av m\u00f6jligheterna<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_42\">Exempel p\u00e5 intressanta bolag<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><li><a href=\"#toc_43\">Del 3: Gapanalys \u2013 vad \u00e4r Sveriges konkurrenssituation?<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_44\">Styrkor \u2013 vad som talar f\u00f6r svensk AI<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_45\">Svagheter \u2013 identifierade brister<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_46\">M\u00f6jligheter<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_47\">Hot \u2013 hinder och utmaningar f\u00f6r att hitta en svensk nisch inom AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><li><a href=\"#toc_48\">Del 4: Problematisering och summering<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_49\">Amerikanska och kinesiska IT-j\u00e4ttar kliver in och styr upp healthtech?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_50\">F\u00f6rs\u00f6k till nyansering<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_51\">Italien har fler inflytelserika AI-forskare \u00e4n Kina\u2026<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_52\">\u00c4r det en kapprustning likt kalla kriget?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_53\">Exponentiell utveckling? En AI-revolution?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_54\">Hur stora landvinningar inom AI f\u00f6r h\u00e4lsa har gjorts?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_55\">Var utf\u00f6rs v\u00e5rd-AI? I inv\u00e5narens egna prylar eller i v\u00e5rdens slutna system?<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_56\">Kryptering, avidentifiering och pseudonymisering<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_57\">Avslutningsvis\u2026<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><li><a href=\"#toc_58\">Appendix<\/a>\n\n            <ul><li><a href=\"#toc_61\">Bilaga 1: Workshop- och sj\u00e4lvstudiematerial f\u00f6r en inblick i teknik bakom AI<\/a>\n\n                  <ul><li><a href=\"#toc_62\">Om den tekniska milj\u00f6n du beh\u00f6ver<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_63\">Steg 1: Logga in (eller skapa ett gratiskonto hos Microsoft Azure Notebooks)<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_64\">Steg 2: G\u00f6r en kopia av startpaketet<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_65\">Steg 3: Starta din notebook f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_66\">Intro till programmering \u2013 p\u00e5 tv\u00e5 minuter<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_67\">Intro till maskininl\u00e4rning \u2013 p\u00e5 sju minuter<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_68\">\u00d6vningar<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_69\">Problematisering av detta simpla exempel<\/a><\/li><\/ul>\n\n                <\/li><li><a href=\"#toc_70\">Bilaga 2: Datak\u00e4llor, t\u00e4vlingar och mera med relevans till AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa<\/a>\n\n                  <ul><li><a href=\"#toc_71\">\u00d6vrigt, med mer eller mindre stark koppling till AI eller life science<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_72\">Samarbeten<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_73\">\u201cAppbutiker\u201d och utvecklarpaket<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_74\">Datak\u00e4llor<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_75\">\u00d6vrigt<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_76\">T\u00e4vlingar<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_77\">Referensdatak\u00e4llor<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_78\">Regelverk<\/a><\/li><\/ul>\n\n                <\/li><li><a href=\"#toc_79\">Tack till<\/a><\/li><li><a href=\"#toc_80\">Upphovsr\u00e4ttsliga referenser<\/a><\/li><\/ul>\n\n          <\/li><\/ul>\n\n    <\/li><\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_5\">Introduktion<\/h2>\n\n\n\n<p>Artificiell intelligens (AI) \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r framtidens h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. Inte minst inom prevention och tidig uppt\u00e4ckt \u00e4r AI en framg\u00e5ngsfaktor. Genom att vi anv\u00e4nder h\u00e4lsodata strategiskt och systematiskt kan vi h\u00e5lla oss friska l\u00e4ngre, samt uppt\u00e4cka och \u00e5tg\u00e4rda risker tidigare. Allt detta kan g\u00f6ra h\u00e4lsa, v\u00e5rd och omsorg mer effektiv och f\u00f6rhoppningsvis \u00e4ven billigare.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e4ngden data om varje individs h\u00e4lsostatus v\u00e4xer snabbt. Det kan vara den information som patienten ger vid ett bes\u00f6k inom v\u00e5rden \u2013 exempelvis all data ett vanligt blodprov kan ge \u2013 men ocks\u00e5 data som individen sj\u00e4lv producerar, exempelvis genom h\u00e4lsoappar och olika sensorer. Alla data om individen som har betydelse f\u00f6r v\u00e4lbefinnandet kan kallas f\u00f6r systematiska h\u00e4lsodata.<\/p>\n\n\n\n<p>R\u00e4tt anv\u00e4nd skulle de systematiska h\u00e4lsodata som finns kunna ge en h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd som \u00e4r specialanpassad f\u00f6r var och en av oss. Tyv\u00e4rr ligger sjukv\u00e5rdens och de regulatoriska myndigheternas arbete efter, vilket g\u00f6r att vi inte kan anv\u00e4nda v\u00e5ra systematiska h\u00e4lsodata fullt ut. Detta \u00e4r n\u00e5got Swelife arbetat med genom SWEPER-projektet, d\u00e4r vi bland annat sett \u00f6ver legala, regulatoriska och semantiska hinder p\u00e5 v\u00e4gen till en b\u00e4ttre anv\u00e4ndning av data \u2013 och p\u00e5 sikt en b\u00e4ttre folkh\u00e4lsa och en stark life science-sektor i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r br\u00e5ttom nu. Sverige kan ha en konkurrensf\u00f6rdel om vi snabbt r\u00e4tar ut de fr\u00e5getecken som finns runt AI-teknik och systematiska h\u00e4lsodata kopplat till individens integritet och etiska fr\u00e5gest\u00e4llningar till anv\u00e4ndandet av data ur olika informationsperspektiv. Konkurrensf\u00f6rdelen kan oms\u00e4ttas till innovativa f\u00f6retag, nya arbetstillf\u00e4llen, en b\u00e4ttre h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd i Sverige, med mera. En siffra p\u00e5 den ekonomiska potentialen bakom AI, bara inom svensk offentlig f\u00f6rvaltning, \u00e4r 140 miljarder kronor per \u00e5r. Detta enligt Myndigheten f\u00f6r digital f\u00f6rvaltnings delrapport <a href=\"https:\/\/www.digg.se\/globalassets\/slutrapport---framja-den-offentliga-forvaltningens-formaga-att-anvanda-ai.pdf\">Fr\u00e4mja den offentliga f\u00f6rvaltningens f\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda AI<\/a> (2020).<\/p>\n\n\n\n<p>Vi har stora f\u00f6rdelar j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra marknader, exempelvis personnummer och en h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla. Men f\u00f6r att f\u00e5 full utv\u00e4xling av AI-satsningar fram\u00f6ver m\u00e5ste vi investera i strukturf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r kanske inte lika fantasieggande som schackspelande datorer, eller diagnosst\u00e4llande av intelligenta maskiner, men de \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att p\u00e5 allvar kunna utnyttja den m\u00f6jlighet som artificiell intelligens erbjuder. Vi m\u00e5ste dessutom t\u00e4nka globalt fr\u00e5n b\u00f6rjan och skapa en internationell koppling, d\u00e4r vi arbetar enligt internationella standarder, kodverk och regelverk som g\u00f6r att vi kan dela data och resultat \u00f6ver gr\u00e4nserna. Samt att denna data blir l\u00e4sbar och f\u00f6rst\u00e5dd \u00e4ven av maskiner.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r viktigt att Sverige inte bara blir en leverant\u00f6r av h\u00e4lsodata, utan att vi bygger upp och beh\u00e5ller kompetensen att f\u00f6r\u00e4dla data. Ett s\u00e4tt kan vara att vi parar ihop v\u00e5r h\u00e4lsodata med organisationer och f\u00f6retag som kan bidra med innovation. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapas v\u00e4rde f\u00f6r b\u00e5de individerna och samh\u00e4llet i stort.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_6\">Om rapporten<\/h3>\n\n\n\n<p>Swelife vill st\u00e4rka sitt strategiska arbete kring AI genom ett antal olika satsningar. Bland annat en nul\u00e4gesanalys med fokus p\u00e5 AI ur ett h\u00e4lsoperspektiv, inklusive en gapanalys inf\u00f6r kommande prioriteringar och satsningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta underlag kommer att anv\u00e4ndas inom Swelife och bidra till de projekt som st\u00f6ttas. Men denna rapport \u00e4r allm\u00e4nt tillg\u00e4nglig och kan d\u00e4rmed utg\u00f6ra underlag f\u00f6r diskussioner kring strategiska satsningar inom AI-omr\u00e5det med fokus p\u00e5 h\u00e4lsa, som \u00f6vriga organisationer och institutioner kan bygga vidare p\u00e5. Rapporten har en till\u00e5tande licens f\u00f6r \u00e5teranv\u00e4ndning, n\u00e4rmare best\u00e4mt <a href=\"https:\/\/creativecommons.org\/publicdomain\/zero\/1.0\/deed.sv\">CC0<\/a>, med undantag f\u00f6r de bilder vi l\u00e5nat in och inte \u00e4ger upphovsr\u00e4tten till.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_7\">Febril aktivitet p\u00e5 AI-omr\u00e5det, men\u2026<\/h3>\n\n\n\n<p>Det r\u00e5der stor aktivitet internationellt inom AI f\u00f6r att uppn\u00e5 b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Men en stor del av aktiviteten \u00e4r en bra bit bort fr\u00e5n att vara implementerad. Ett s\u00e4tt att m\u00e4ta detta \u00e4r genom tekniska m\u00e5ttstockar och d\u00e5 finner vi mycket i den l\u00e4gre niv\u00e5n av <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Technology_Readiness_Level\">TRL-skalan<\/a> (Technology Readiness Level). Det inneb\u00e4r en l\u00e4gre mognadsgrad och h\u00f6gre teknologisk risk.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man d\u00e4remot ser initiativen utifr\u00e5n ett innovationsperspektiv \u00e4r de nya, antagligen nyttiga men \u00e4nnu inte nyttiggjorda. En koreansk forskningsrapport inventerade hoppfulla studier inom radiologi och fann att inte ens en br\u00e5kdel var validerade mot n\u00e5got som liknar den kliniska verkligheten. Detta diskuteras mer utf\u00f6rligt senare i denna rapport.<\/p>\n\n\n\n<p>Parallellt med dagens f\u00f6rhoppning p\u00e5 AI finns det en \u00e4ldre generation av AI-system (expertsystem) som \u00e5tminstone inom sjukv\u00e5rden \u00e4r implementerad sedan l\u00e4nge.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga g\u00f6r saker inom AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Men det som ber\u00e4ttas om, nyheter som sprids \u00f6ver v\u00e4rlden, skiljer sig fr\u00e5n det som faktiskt f\u00f6r\u00e4ndrar m\u00e4nniskors h\u00e4lsa p\u00e5 riktigt. Massor med inspirerande och uppseendev\u00e4ckande fynd och l\u00f6sningar \u00e4r l\u00e4tta att hitta. De saker som hittar hela v\u00e4gen fram till att g\u00f6ra nytta f\u00f6r m\u00e4nniskor, som faktiskt implementerats, \u00e4r det tystare om. Inte f\u00f6r att det saknas s\u00e5dana exempel, utan snarare f\u00f6r att AI verkar ses som n\u00e5got som h\u00f6r framtiden till och inte n\u00e5got man kan granska h\u00e4r och nu. Eller som John McCarthy, en av pionj\u00e4rerna inom AI-omr\u00e5det, uttryckte den s\u00e5 kallade <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/AI_effect\">AI-effekten<\/a>:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;As soon as it works, no one calls it AI any more.\u201d<\/p><p>\u2013 John McCarthy<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Det saknas inte utmaningar. De \u00e4r av olika sort, bland annat tillg\u00e5ng till l\u00e4mpliga datak\u00e4llor och regelverk som amerikanska HIPAA, EU:s dataskyddsf\u00f6rordning GDPR samt det medicintekniska regelverket som klassar mjukvara som medicintekniska produkter. De sistn\u00e4mnda belyser utmaningen med transparens, tillf\u00f6rlitlighet och etik f\u00f6r att lyckas uppn\u00e5 en god h\u00e4lsa oavsett ursprung eller individuella egenskaper.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa sp\u00e5r att en s\u00e5 kallad AI-vinter \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende. En period av produktivitet d\u00e4r hajpen \u00e4r borta, vilket \u00e4r s\u00e5 som hajpkurvor f\u00f6rutsp\u00e5r utvecklingen \u00f6ver tid f\u00f6r alla innovativa tekniker. Samtidigt har nog inte s\u00e4rskilt stor del av de som till vardags jobbar med omv\u00e5rdnad, h\u00e4lsa eller sjukv\u00e5rd riktigt tagit till sig vad AI kan bidra med. F\u00f6rhoppningsvis kommer dessa dom\u00e4nexperter tillsammans med kunniga inom AI-tekniker att tillsammans b\u00f6rja oms\u00e4tta id\u00e9erna till livskraftiga l\u00f6sningar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_8\">Definition av life science och AI f\u00f6r denna rapport<\/h3>\n\n\n\n<p>Om man \u00e4r v\u00e4ldigt inkluderande \u00e4r life science vetenskapen om allt som \u00e4r levande. Men det vore inte s\u00e5 anv\u00e4ndbart i detta sammanhang, \u00e4ven fast anv\u00e4ndningen av AI-teknik inom rensk\u00f6tsel och livsmedelsindustrin f\u00f6rst\u00e5s har p\u00e5verkan p\u00e5 m\u00e4nniskor. Dessa saker utel\u00e4mnas i denna rapport.<\/p>\n\n\n\n<p>Life science har en relativt l\u00e5ng lista med f\u00f6rgreningar som inte riktigt landar i denna rapports intresse. Bland annat zoologi och botanik. N\u00e5gra som definierar life science p\u00e5 ett s\u00e4tt som passar denna rapport \u00e4r <a href=\"http:\/\/www.forskasverige.se\">stiftelsen Forska!Sverige<\/a>:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] i f\u00f6rsta hand medicinsk forskning och dess till\u00e4mpningar med syfte att skapa medicinska framsteg, industriell utveckling och b\u00e4ttre h\u00e4lsa.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Dessutom har Swelife ett ursprung inom de vanliga folksjukdomarna, f\u00f6r m\u00e4nniskor. S\u00e5 denna rapport exkluderar:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Boskap och livsmedel.\n<\/li><li>Generell biologi, zoologi, botanik, med mera.\n<\/li><li>Alternativmedicin\/komplement\u00e4rmedicin.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det som inkluderas \u00e4r \u00e5tminstone f\u00f6ljande saker:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Genetik och andra <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Omics\">*omics<\/a>.\n<\/li><li>L\u00e4kemedel, dess forskning och utveckling.\n<\/li><li>Medicinteknik, s\u00e4rskilt mjukvara som kan vara avancerade beslutsst\u00f6d, bilddiagnostik, med mera.\n<\/li><li>Omsorg, oavsett om den bedrivs kommunalt eller av annan akt\u00f6r.\n<\/li><li>Prim\u00e4r- och slutenv\u00e5rd, som bekostas och ofta utf\u00f6rs av regioner och kommuner.\n<\/li><li>Nationell h\u00f6gspecialiserad v\u00e5rd.\n<\/li><li>Egenv\u00e5rd. Allts\u00e5 allt det som st\u00f6djer de som jobbar med sin egen eller andras h\u00e4lsa.\n<\/li><li>Andra saker som \u00e4r individers h\u00e4lsa till gagn.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller denna rapport avgr\u00e4nsas life science till att avse det som fr\u00e4mjar b\u00e4ttre h\u00e4lsa hos m\u00e4nniskor. Hur man h\u00e5ller m\u00e4nniskor friska, hanterar deras riskfaktorer och f\u00f6rs\u00f6ker bota sjukdom. Det kan handla om egenv\u00e5rd, l\u00e4kemedel, h\u00e4lsov\u00e5rd, sjukv\u00e5rd och omsorg exempelvis. Med andra ord finns en m\u00e4ngd olika akt\u00f6rer som p\u00e5verkar hur AI kan bidra till en b\u00e4ttre h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_9\">Definition av AI<\/h3>\n\n\n\n<p>Definitioner av AI har oftast har en koppling till imitation av m\u00e4nsklig intelligens, en m\u00e4nniskas f\u00f6rm\u00e5gor, drivkrafter eller sinnen.<\/p>\n\n\n\n<p>AI har dessv\u00e4rre inte en enda allm\u00e4nt accepterad definition. Det kanske delvis kommer sig av den hajp vi \u00e4r inne i. En rapport som definierar AI \u00e4r Socialstyrelsens <a href=\"https:\/\/www.socialstyrelsen.se\/globalassets\/sharepoint-dokument\/artikelkatalog\/ovrigt\/2019-10-6431.pdf\">Digitala v\u00e5rdtj\u00e4nster och artificiell intelligens i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/a> (oktober 2019). F\u00f6r att inkluderas ska AI-systemet relativt autonomt utf\u00f6ra en uppgift utifr\u00e5n den information den f\u00e5tt, och\/eller att systemet med tiden l\u00e4r sig och f\u00f6rb\u00e4ttrar sin f\u00f6rm\u00e5ga att utf\u00f6ra sin uppgift (<em>Sida 45, Digitala v\u00e5rdtj\u00e4nster och artificiell intelligens i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/em>).<\/p>\n\n\n\n<p>Det vore inte meningsfullt att anamma den mest inkluderande tolkningen av AI som begrepp, men f\u00f6r att du som l\u00e4sare av rapporten ska f\u00f6rst\u00e5 var baslinjen g\u00e5r kring AI i just denna skrivelse \u00e4r det lika bra att vara tydlig. Det som exkluderas \u00e4r saker som andra med utredningsuppdrag inom AI ibland har valt att ha med, exempelvis:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Robotic_process_automation\">RPA (Robotiserad processautomatisering)<\/a>, vanlig mjukvara och <a href=\"https:\/\/marcusosterberg.se\/rpa.html\">mer alldaglig automatisering<\/a> eller integration.\n<\/li><li>Klassiska analysverktyg.\n<\/li><li>Big data, <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Business_intelligence\">Business Intelligence<\/a>, <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Datautvinning\">datautvinning<\/a> och <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Extract,_transform,_load\">ETL (Extract Transform Load)<\/a>.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det som inkluderas \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Avancerade analysverktyg som anv\u00e4nder koncept fr\u00e5n maskininl\u00e4rning eller annan AI-teknik.\n<\/li><li>Expertsystem, och annan form av <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Symbolic_artificial_intelligence\">GOFAI (Good Old-Fashioned AI)<\/a>, fr\u00e5n 1900-talet.\n<\/li><li>Maskininl\u00e4rning, djupinl\u00e4rning och liknande.\n<\/li><li>Naturligt spr\u00e5k, allts\u00e5 m\u00e4nniskors spr\u00e5k (NLP &#8211; Natural Language Processing).\n<\/li><li>Datorseende (computer vision, eller den form av visuell diagnostik som g\u00f6rs inom radiologin, patologin, med flera inom life science).\n<\/li><li>Andra tekniker som robotik, medicinskt luktsinne, medicinska digitala tvillingar, med mera.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att g\u00f6ra det enklare s\u00e5 ben\u00e4mns de inkluderade sakerna som \u201cAI-tekniker\u201d i denna rapport. N\u00e4r AI i kortform n\u00e4mns avses samma sak.<\/p>\n\n\n\n<p>Till skillnad fr\u00e5n (en tolkad version av) Socialstyrelsens definition st\u00e4lls m\u00f6jligen l\u00e4gre krav p\u00e5 hur pass autonom, sj\u00e4lvl\u00e4rande eller sj\u00e4lvf\u00f6rb\u00e4ttrande en AI beh\u00f6ver vara. Relativt sofistikerade expertsystem i v\u00e5rden inkluderas. Dock \u00e4r det inte helt enkelt att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med detaljer f\u00f6r att verkligen veta vilka komponenter som anv\u00e4nts i respektive l\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n<p>Exakt vad som avses med autonom, sj\u00e4lvl\u00e4rande eller sj\u00e4lvf\u00f6rb\u00e4ttrande \u00e4r en separat diskussion. Men i all korthet, dagens AI \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><strong>Autonom<\/strong> inom v\u00e4ldigt begr\u00e4nsade ramar.\n<\/li><li><strong>Sj\u00e4lvl\u00e4rande<\/strong> avseende att maskininl\u00e4rningsalgoritmerna har en f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00f6sa en uppgift genom att utvinna information p\u00e5 ett (mer eller mindre) autonomt s\u00e4tt. Resultatet kan anv\u00e4ndas till exempel f\u00f6r att ge svar p\u00e5 specifika fr\u00e5gor.\n<\/li><li><strong>Sj\u00e4lvf\u00f6rb\u00e4ttrande<\/strong> g\u00e4ller vissa AI-system. I den m\u00e5n de f\u00f6rfinar sina algoritmer baserat p\u00e5 nya data den uts\u00e4tts f\u00f6r, s\u00e5 kallad <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Online_machine_learning\">online learning<\/a>. Vilket inom <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/F%C3%B6rst%C3%A4rkningsinl%C3%A4rning\">f\u00f6rst\u00e4rkt inl\u00e4rning<\/a> \u00e4r sj\u00e4lva po\u00e4ngen d\u00e5 AI:n ska utforska olika m\u00f6jliga l\u00f6sningar.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Man ska inte f\u00f6rv\u00e4nta sig att en AI som framg\u00e5ngsrikt klassificerar hud\u00e5kommor b\u00f6rjar excellera inom psykiatrin p\u00e5 egen hand. D\u00e5 kommer man troligen v\u00e4nta f\u00f6rg\u00e4ves. Dessutom \u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rb\u00e4ttrandet en process man beh\u00f6ver ha koll p\u00e5 vilket g\u00f6r det enklare att bara sl\u00e4ppa f\u00f6rb\u00e4ttringar st\u00f6tvis n\u00e4r man kollat att resultatet faktiskt var en f\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Healthcare is an information industry that continues to think it is a biological industry\u201d<\/p><p>\u2013 Laurence McMahon (2016), <em>enligt boken Artificial Intelligence in Medicine, ISBN: 9783030216429<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_10\">Anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r AI<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns inte en sj\u00e4lvklar samsyn kring vilka deltekniker som ryms inom AI. Vad en utredning betraktar som AI kan exkluderas av en annan. Dessv\u00e4rre g\u00f6r olikheter det sv\u00e5rt att fullt ut dra nytta av varandras arbete.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man grupperar AI-teknikerna efter hur de kan liknas vid m\u00e4nsklig intelligens f\u00e5r man fram bland annat:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>F\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4ra sig genom att beakta exempel (maskininl\u00e4rning).\n<\/li><li>Se, h\u00f6ra och tolka visuella- eller ljudintryck (datorseende, artificiell h\u00f6rsel).\n<\/li><li>Optimering och f\u00f6rb\u00e4ttring (artificiell nyfikenhet och f\u00f6rst\u00e4rkt inl\u00e4rning).\n<\/li><li>Konsten att r\u00f6ra sig och utf\u00f6ra saker i den fysiska v\u00e4rlden (robotik, proteser).\n<\/li><li>Kommunicera, tolka och interagera med omv\u00e4rlden (naturligt spr\u00e5k &#8211; NLP, ansiktsigenk\u00e4nning, tolka kroppsuttryck).\n<\/li><li>F\u00f6ruts\u00e4ga framtid och planera scenariobaserat (autonoma multiagentsystem).\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Men begreppet intelligens \u00e4r inte heller det s\u00e5 sj\u00e4lvklart som man f\u00f6rst kan tro. Peter G\u00e4rdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund, om intelligens och att m\u00e4ta intelligens hos icke-m\u00e4nskliga varelser, som djur:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;\u2013 Det enda svaret \u00e4r att intelligens inte \u00e4r ett generellt begrepp. I st\u00e4llet kan vi tala om probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga. Vi m\u00e4nniskor klarar av m\u00e5nga praktiska problem; vi \u00e4r v\u00e4ldigt flexibla, har lyckats befolka jordens alla h\u00f6rn. F\u00f6r mig \u00e4r det ett tecken p\u00e5 intelligens. \u00c5 andra sidan har alla djur sina s\u00e4tt att l\u00f6sa problem. Titta bara p\u00e5 orangutanger, som \u00e4r fantastiska kl\u00e4ttrare, eller fladderm\u00f6ssen med sin spatiala f\u00f6rm\u00e5ga \u2013 de har b\u00e4gge specialf\u00f6rm\u00e5gor som vi inte har en chans att uppn\u00e5. S\u00e5 vad skulle det betyda att en robot \u00e4r intelligent?<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/fof.se\/tidning\/2015\/7\/artikel\/kan-vi-skapa-intelligens\">Kan vi skapa intelligens?<\/a> (Forskning och Framsteg, 2015)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>En f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00f6sa mer eller mindre v\u00e4ldefinierade problem och s\u00f6ka svar p\u00e5 specifika fr\u00e5gor \u00e4r i viss utstr\u00e4ckning precis vad maskiner g\u00f6r. Sen kan den f\u00f6rs\u00f6ka vinna i ett spel med orimligt m\u00e5nga kombinationer av spelpj\u00e4ser. Eller klassificera om n\u00e5got p\u00e5 en bild \u00e4r ett benbrott.<\/p>\n\n\n\n<p>Men det finns f\u00f6rst\u00e5s kritiker av en inkluderande syn p\u00e5 begreppet intelligens n\u00e4r det g\u00e4ller maskiner. John Searle, professor i filosofi vid Berkeley, anser att:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;\u2013 En maskin kan inte vara intelligent, eftersom intelligens f\u00f6ruts\u00e4tter medvetande. Och en dator \u00e4r inte medveten. Siri, och alla andra datorer, f\u00f6rst\u00e5r inte meningen i det du s\u00e4ger och inte heller begriper den sina egna svar. En dator manipulerar bara symboler utan att f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden av dem.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/fof.se\/tidning\/2015\/7\/artikel\/kan-vi-skapa-intelligens\">Kan vi skapa intelligens?<\/a> (Forskning och Framsteg, 2015)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Denna rapport n\u00f6jer sig dock med att AI-teknikerna \u00e4r kapabla att l\u00f6sa problem, och besvara fr\u00e5gor, som inte \u00e4r helt uppenbara. Att AI-tekniken lyckas f\u00f6rst\u00e4rka eller komplettera den intelligens som anv\u00e4ndaren har.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-01.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 1: Sju gemensamma drag f\u00f6r att gruppera AI (Cognilytica, april 2019)\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat s\u00e4tt att dela upp AI har f\u00f6reslagits av <a href=\"https:\/\/www.cognilytica.com\/2019\/04\/04\/the-seven-patterns-of-ai\/\">analysf\u00f6retaget Cognilytica<\/a>. Ett intressant s\u00e4tt att gruppera anv\u00e4ndningen av AI-tekniker som verkar fungera r\u00e4tt bra, trots att vissa l\u00f6sningar faller inom fler grupper \u00e4n en:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li><strong>Hyperpersonalisering<\/strong> &#8211; vilket inom life science praktiskt taget \u00e4r liktydigt med precision medicine. Att det finns s\u00e5 mycket information att man kan g\u00e5 fr\u00e5n gruppniv\u00e5 till anpassning f\u00f6r individer, kanske p\u00e5 sikt \u201cprecision health\u201d, som utg\u00e5r ifr\u00e5n individens f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bibeh\u00e5lla en god h\u00e4lsa.\n<\/li><li><strong>Autonoma system<\/strong> &#8211; som de relativt sj\u00e4lvg\u00e5ende dr\u00f6narna som testats f\u00f6r transporter av bland annat prover. Det har testats av glesbygdscentrum i Region V\u00e4sterbotten och p\u00e5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset i G\u00f6teborg. Begreppet \u201cautonom\u201d \u00e4r dock komplicerat d\u00e5 det finns m\u00e5nga niv\u00e5er av hur pass sj\u00e4lvst\u00e4ndiga dessa ting\/system \u00e4r.\n<\/li><li><strong>Prediktion och beslutsst\u00f6d<\/strong> &#8211; i detta fall som exempelvis medicinska beslutsst\u00f6d, prediktion av den tid en patient beh\u00f6ver v\u00e5rd, eller risk f\u00f6r n\u00e5got. Sedan finns det en uppsj\u00f6 med l\u00f6sningar som v\u00e4nder sig direkt till individer, snarare \u00e4n genom en v\u00e5rdgivare.\n<\/li><li><strong>Konversation och interaktion<\/strong> med m\u00e4nniskor &#8211; som tandv\u00e5rden i V\u00e4sterbottens <a href=\"https:\/\/www.vk.se\/2019-03-29\/har-halsar-roboten-aida-dig-valkommen-till-tandlakaren\">receptionsbot Aida<\/a> &#8211; men du har garanterat h\u00f6rt talas om chatbotar i andra sammanhang eller pratat med ett s\u00e5dant system \u00f6ver telefon. All form av interaktion r\u00e4knas. Som text-till-tal, tal-till-text, olika sorters spr\u00e5kliga \u00f6vers\u00e4ttningar och mycket mer.\n<\/li><li><strong>Uppt\u00e4cka m\u00f6nster och avvikelser<\/strong> &#8211; h\u00e4r kommer analys av gener in och medicinska digitala tvillingar f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra individer med varandra, vilket kan vara fantastiskt f\u00f6r ovanliga diagnoser bland annat. Men den kanske st\u00f6rsta gruppen rent generellt h\u00e4r \u00e4r allt det maskininl\u00e4rning kan g\u00f6ra p\u00e5 olika datam\u00e4ngder. Som olika former av gruppering, tidsserieanalyser, med mera.\n<\/li><li><strong>Igenk\u00e4nning<\/strong> &#8211; som i att f\u00f6r en synsvag person identifiera vilka piller som ska \u00e4tas tillsammans med vilken m\u00e5ltid. I generella sammanhang f\u00f6rm\u00e5gan att identifiera och beskriva saker vilket kan vara olika sorters hj\u00e4lpmedel. Stor \u00f6verlappning med grupp 4.\n<\/li><li><strong>M\u00e5ls\u00f6kande system<\/strong> &#8211; i ett v\u00e5rdkontext kan det handla om att motivera en individ att ta sina mediciner eller att genomf\u00f6ra fysisk aktivitet &#8211; men generellt \u00e4r detta att lyckas p\u00e5verka eller styra ett system, exempelvis att vinna ett parti schack.\n<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Det finns ett antal s\u00e4tt att gruppera vad som ing\u00e5r i AI som begrepp. Ofta n\u00e4mns \u201dAI och maskininl\u00e4rning\u201d som en fras. Nog f\u00f6r det ofta snarare \u00e4r maskininl\u00e4rning man avser, ibland \u00e4n mer specifikt djupinl\u00e4rning, men det finns exempel p\u00e5 AI, som vi redan g\u00e5tt igenom, d\u00e4r maskininl\u00e4rning inte alls beh\u00f6vs. Som expertsystemen fr\u00e5n en tidigare v\u00e5g av AI-teknik.<\/p>\n\n\n\n<p>Definitionen av maskininl\u00e4rning \u00e4r \u201c<em>f\u00f6rm\u00e5gan att l\u00e4ra sig utan att uttryckligen ha blivit programmerad<\/em>\u201d vilket st\u00e4mmer bra med det mesta av den AI som talas om <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Deep_learning#Deep_learning_revolution\">sedan 2012 d\u00e5 djupinl\u00e4rning p\u00e5b\u00f6rjade sitt genombrott<\/a>. <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Djupinl%C3%A4rning\">Djupinl\u00e4rning<\/a> \u00e4r ett delomr\u00e5de av maskininl\u00e4rning och drar nytta av tekniken <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Artificiellt_neuronn%C3%A4t\">artificiella neuronn\u00e4t (ANN)<\/a>. ANN f\u00f6rs\u00f6ker efterlikna funktionen hos en hj\u00e4rna. <\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_11\">Del 1: Nationell inventering av vad AI f\u00f6r life science inneb\u00e4r<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_12\">Metod f\u00f6r insamling av intryck<\/h3>\n\n\n\n<p>Inventeringen har p\u00e5g\u00e5tt under stora delar av 2019. F\u00f6r att inte fastna i en enskild geografi har det gjorts nedslag fr\u00e5n norr till s\u00f6der, men vi har ocks\u00e5 aktivt arbetat f\u00f6r att n\u00e5 olika sorters m\u00e4nniskor, med olika roller. Det har varit direkt\u00f6rer, akademiker, forskare, IT-projektledare, l\u00e4kare, utvecklare, och s\u00e4ljare, bland annat. De organisationer de jobbat f\u00f6r har varit exempelvis regioner, i sm\u00e5 medicintekniska startups, science parks, innovationskontor och n\u00e5gra i de st\u00f6rre It-f\u00f6retagen f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra exempel.<\/p>\n\n\n\n<p>St\u00e4der som bes\u00f6kts \u00e4r Ume\u00e5 som f\u00f6ljdes av mellanlandningar i Sk\u00f6vde, Stockholm, f\u00f6r att stanna till i Malm\u00f6 och Lund, samt Link\u00f6ping i oktober. Drygt trettio personer har intervjuats p\u00e5 plats under resorna och n\u00e5gra ytterligare per telefon.<\/p>\n\n\n\n<p>Intervjuerna har kompletterats med enk\u00e4ter p\u00e5 n\u00e4tet, d\u00e4r man har kunnat intervjua sig sj\u00e4lv genom att fylla i ett formul\u00e4r. Viss dialog har ocks\u00e5 f\u00f6rts med spetspatienter (<em>en s\u00e4rskilt kunnig individ med stor insikt och expertis kring sin egen kroniska sjukdom<\/em>) och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r egenv\u00e5rd, funktionsneds\u00e4ttningar, med mera.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett flertal av de som intervjuats, eller fyllt i enk\u00e4ten p\u00e5 webben, beskriver sig som noviser p\u00e5 AI-omr\u00e5det, men att de n\u00e4rmar sig AI. Antingen genom sin expertis inom h\u00e4lsa, som aff\u00e4rsutvecklare eller att man sedan tidigare befunnit sig i ett n\u00e4rliggande tekniskt omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n<p>Respondenterna \u00e4r ganska j\u00e4mnt f\u00f6rdelade mellan k\u00f6nen och flera har utl\u00e4ndsk bakgrund.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_13\">Fr\u00e5gebatteri<\/h3>\n\n\n\n<p>Formuleringar av fr\u00e5gorna har diskuterats fram via Twitter och ett internt socialt medie f\u00f6r V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen. F\u00f6ljande standardfr\u00e5gor som har varit grunden i samtalen, dock var inte alla meningsfulla i varje samtal:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    Ber\u00e4tta lite om vilka AI-projekt ni har eller de du k\u00e4nner till?\n<\/li><li>    Var kom inspirationen fr\u00e5n?\n<\/li><li>    Vilka AI-tekniker \u00e4r det ni anv\u00e4nt?\n<\/li><li>    Vad \u00e4r det f\u00f6r uppgifter AI:n f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa?\n<\/li><li>    Vad har varit eller \u00e4r utmaningarna tycker du?\n<\/li><li>    Finns det n\u00e5got st\u00f6d du tycker saknas f\u00f6r att det skulle bli enklare?\n<\/li><li>    \u00c4r det n\u00e5gra kompetenser ni saknat?\n<\/li><li>    Vilken data t\u00e4nker ni anv\u00e4nda f\u00f6r er AI-teknik?\n<\/li><li>    Vilka drivkrafter har ni? (Personella, egeninitierade, uppdragsgivare, effektivitet, \u00f6kad precision etc)\n<\/li><li>    Vilka i samh\u00e4llet representerar datan och hur t\u00e4nker ni s\u00e4kerst\u00e4lla att AI-tekniken inte g\u00f6r en samh\u00e4llsgrupp starkare \u00e4n andra? Om det \u00e4r po\u00e4ngen, varf\u00f6r?\n<\/li><li>    Hur kommer AI-tekniken st\u00e4rka demokratin i samh\u00e4llet?\n<\/li><li>    Vilka effekter har ni uppn\u00e5tt, m\u00e4tetalen b\u00e5de f\u00f6re och efter?\n<\/li><li>    N\u00e5gon annan reflektion?\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Samt om tid funnits:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    Vad ska respektive AI-applikation ers\u00e4tta? Jag t\u00e4nker (f\u00f6renklat) en ny l\u00f6sning in, en gammal l\u00f6sning ut, eller?\n<\/li><li>    Hur ska aff\u00e4rsmodellen fungera n\u00e4r ni (f\u00f6rmodat) kommer att arbeta mer datadrivet?\n<\/li><li>    Ser ni \u00f6ver vilka etiska problem som kan dyka upp resultaten?\n<\/li><li>    Kan ni t\u00e4nka er dela med er av data, resultat, fynd open source-m\u00e4ssigt?\n<\/li><li>    Har ni \u00f6verv\u00e4gt milj\u00f6aspekten av hur ni effektiviserar era k\u00f6rningar och hos vem eller vilken leverant\u00f6r ni anv\u00e4nder?\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Det har som sagt ocks\u00e5 funnits m\u00f6jlighet att intervjua sig sj\u00e4lv via ett formul\u00e4r p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_14\">1. Ber\u00e4tta kort om vilka AI-projekt ni har eller de du k\u00e4nner till?<\/h3>\n\n\n\n<p>De projekt som ber\u00e4ttats om, knappt hundra till antalet, \u00e4r till \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta del antingen maskininl\u00e4rning f\u00f6r n\u00e5gon form av beslutsst\u00f6d, eller datorseende f\u00f6r diagnostik. Det finns n\u00e5gra som tar hj\u00e4lp av naturligt spr\u00e5k, vilket inte enbart \u00e4r chatbotar f\u00f6r att samla in patientber\u00e4ttelser utan ocks\u00e5 diagnostisering genom analys av kommunikationens inneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n<p>Spridningen av hur l\u00e5ngt projekten kommit \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s stor. Vissa finns under etablerade arenor som AIDA i Link\u00f6ping, andra \u00e4r startups. En del bygger vidare p\u00e5 bepr\u00f6vad till\u00e4mpning av AI-tekniker medan andra har ett mer utforskande syns\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p>Ansatserna t\u00e4cker \u00e4ven de hela spannet. Fr\u00e5n viljan att optimera bemanningen av personal p\u00e5 sjukhus genom att f\u00e5 en prognos \u00f6ver hur l\u00e4nge patienten kan v\u00e4ntas bli kvar, till att r\u00e5da bot p\u00e5 stora problem som att vi har alldeles f\u00f6r f\u00e5 specialister inom n\u00e5got omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n<p>Ibland \u00e4r anv\u00e4ndaren av AI:n en patient, ibland en person, men det kan ocks\u00e5 handla om n\u00e5gon form av kvalitetsarbete i efterhand.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_15\">2. Var kom inspirationen fr\u00e5n?<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns en del kulturella influenser till var man f\u00e5tt inspiration fr\u00e5n. Att Terminator-filmerna skulle komma p\u00e5 tal var en l\u00e5goddsare, men \u00e4ven dokument\u00e4rfilmer om teknik har n\u00e4mnts.<\/p>\n\n\n\n<p>Det vanligaste svaret var dock att man observerat problem eller utmaningar i vardagen och b\u00f6rjat bli l\u00f6sningsorienterad. Vardagen \u00e4r allt fr\u00e5n den v\u00e5rdmottagning man jobbar p\u00e5, det specialistomr\u00e5de man verkar inom eller den grupp personer vars h\u00e4lsa man fokuserar p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Exempel p\u00e5 specifika grupper man v\u00e4nder sig till \u00e4r att h\u00f6rselskadade, d\u00f6va och d\u00f6vblinda ska kunna ha samtal utan m\u00e4nsklig mellanhand.<\/p>\n\n\n\n<p>Att Sverige redan har ont om vissa specialister, och kommer ha ont om personal, kom p\u00e5 tal n\u00e5gra g\u00e5nger. En person uttryckte det ungef\u00e4r som \u201dh\u00e4r i Norrland har vi redan de utmaningarna andra i Sverige oroar er \u00f6ver snart ska komma\u201d. Vilket lett dem till att leta innovativa l\u00f6sningar p\u00e5 personalbrist eller att l\u00e5ta personalen slippa g\u00f6ra saker som en maskin kan ta \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_16\">3. Vilka AI-tekniker \u00e4r det ni anv\u00e4nt?<\/h3>\n\n\n\n<p>Att diskutera vilka tekniker man anv\u00e4nt blir f\u00f6rst\u00e5s lite komplicerat n\u00e4r inte alla \u00e4r \u00f6verens om en entydig definition av AI. Inf\u00f6r varje intervju har det gjorts tydligt att \u201dAI\u201d under samtalet tolkas v\u00e4ldigt \u00f6ppet och inkluderande.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som n\u00e4mnts \u00e4r bayesiska n\u00e4tverk (<em>en modell f\u00f6r att ber\u00e4kna sannolikhet<\/em>), \u00f6verlevnadsmodeller, artificiella neurala n\u00e4tverk genom djupinl\u00e4rning, naturligt spr\u00e5k, datorseende och maskininl\u00e4rning f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5nvarande \u00e4r svenska exempel p\u00e5 socialrobotik. Men ingen av de som intervjuats tar upp exempel som gr\u00e4nsar till automatisering med hj\u00e4lp av mjukvarurobotar som RPA, vilket \u00e4r lite f\u00f6rv\u00e5nande d\u00e5 det ibland inkluderas i AI som begrepp.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_17\">4. Vad \u00e4r det f\u00f6r uppgifter eller problem AI:n f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa?<\/h3>\n\n\n\n<p>Ofta handlar projekten om att avlasta en person i h\u00e4lsov\u00e5rden s\u00e5 de kan fokusera p\u00e5 uppgifter d\u00e4r det verkligen beh\u00f6vs en m\u00e4nniska. Exempelvis att r\u00e4kna ut sannolikhet f\u00f6r \u00f6verlevnad \u00e4r nog inte den syssla som f\u00e5r folk att s\u00f6ka sig till ett v\u00e5rdyrke, det kan en maskin g\u00f6ra \u00e5t m\u00e4nniskan.<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta initiativen g\u00e5r ut p\u00e5 att hj\u00e4lpa till med att ta ett beslut baserat p\u00e5 data. Det g\u00e4ller b\u00e5de generell maskininl\u00e4rning och datorseende.<\/p>\n\n\n\n<p>Men ocks\u00e5 att ta bort mellanh\u00e4nder av integritetssk\u00e4l: tolkar i vissa situationer, designa om sin receptionsprocess p\u00e5 mottagningen eller kunna ge enklare svar p\u00e5 fr\u00e5gor dygnet runt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_18\">5. Vad har varit eller \u00e4r utmaningarna tycker du?<\/h3>\n\n\n\n<p>Kanske lite f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att ingen n\u00e4mner att de saknat ber\u00e4kningskraft eller teknisk infrastruktur. Snarare talas det om sv\u00e5righeter relaterat till data, som att man har f\u00f6r lite eller f\u00f6r l\u00e5g kvalitet p\u00e5 det man har. Eller att GDPR och det medicintekniska regelverket f\u00f6r mjukvara varit sv\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven att identifiera r\u00e4tt behov hos slutanv\u00e4ndarna n\u00e4mns, samt att f\u00e5 projekten implementerade. Dessutom att det ibland \u00e4r f\u00f6r lite kunskap och tillit.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_19\">6. Finns det n\u00e5got st\u00f6d du tycker saknas f\u00f6r att det skulle bli enklare?<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett tema var att \u201dge oss pengar och tid\u201d s\u00e5 blir det bra utkomster. Ocks\u00e5 vanligt att se bekymmer med den IT-infrastruktur som finns, att den f\u00f6rsv\u00e5rar implementering, samt att st\u00f6dpersoner inom IT-sektorn hellre agerar hinder \u00e4n bidrar med l\u00f6sningar eller kommer med f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 temat med data efterlyser vissa annoterade datam\u00e4ngder, vilket f\u00e5r tolkas som att n\u00e5gon annan redan gjort jobbet med annotering p\u00e5 den typ av data de beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gon efterlyser nationellt beslut att vi m\u00e5ste jobba med AI.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_20\">7. \u00c4r det n\u00e5gra kompetenser ni saknat?<\/h3>\n\n\n\n<p>N\u00e5gon ville ha hj\u00e4lp med tj\u00e4nstedesign men inte lyckats hitta n\u00e5gon. N\u00e5gon annan tyckte det var lite v\u00e4l dyrt att upphandla konsulter och ans\u00e5g att man borde ha egen AI-kompetens inom organisationen, eller \u00e4nnu mer egen kompetens \u00e4n man redan har.<\/p>\n\n\n\n<p>I de sm\u00e5 organisationerna var det vanligare att man saknade tillr\u00e4ckligt mycket AI-kompetens, men det kan h\u00e4nga ihop med storleken.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_21\">8. Vilken data t\u00e4nker ni anv\u00e4nda f\u00f6r er AI-teknik?<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns lite olika grupperingar kring vilka data man har intresse f\u00f6r. N\u00e4r det g\u00e4ller maskininl\u00e4rning \u00e4r det kvalitetsregister, lokala register och journaler som ofta n\u00e4mns. Alla dessa data \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis personuppgifter i. Bland annat n\u00e4mns logistikdata om bes\u00f6k i v\u00e5rden eller information om hur mycket v\u00e5rd som produceras nedbrutet p\u00e5 detaljerad niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r datorseende \u00e4r det ofta diagnostik av labprover, radiologi, patologi eller hud\u00e5kommor det handlar om.<\/p>\n\n\n\n<p>I fr\u00e5ga om naturligt spr\u00e5kteknik \u00e4r det manualer, fr\u00e5ga-svar-texter och \u00f6ppna data som n\u00e4mns.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_22\">9. Vilka drivkrafter har ni? (Personella, egeninitierade, uppdragsgivare, effektivitet, \u00f6kad precision etc)<\/h3>\n\n\n\n<p>Svaren p\u00e5 denna fr\u00e5ga blev g\u00e4rna k\u00e4nslom\u00e4ssiga och med tydlig empati. Att man har stor f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r patienters frustration och vill f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring till det b\u00e4ttre. Eller att st\u00e4rka funktionsnedsattas m\u00f6jligheter att delta i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett fokus l\u00e5g p\u00e5 faktiska behov, eliminera nonsens-arbete, minska antalet uteblivna bes\u00f6k, f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e4ngligheten till h\u00e4lsov\u00e5rd, exempelvis genom att i praktiken ha \u00f6ppet dygnet runt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_23\">10. Vilka i samh\u00e4llet representerar datak\u00e4llan och hur t\u00e4nker ni s\u00e4kerst\u00e4lla att AI-tekniken inte missgynnar n\u00e5gon grupp i samh\u00e4llet?<\/h3>\n\n\n\n<p>Huruvida man t\u00e4nkt s\u00e4kerst\u00e4lla att tekniken inte missgynnar n\u00e5gon grupp \u00e4r bevisligen en obekv\u00e4m fr\u00e5ga att svara p\u00e5. Det ligger v\u00e4l i sakens natur. Men m\u00e5nga har i alla fall n\u00e5gon form av t\u00e4nk f\u00f6r hur man kan f\u00e5 in \u00e5terkoppling, bland annat genom att ha budgeterat f\u00f6r att involvera spetspatienter, patienter med normbrytande perspektiv och etnisk m\u00e5ngfald.<\/p>\n\n\n\n<p>I vissa fall \u00e4r fr\u00e5gan inte fullt s\u00e5 aktuell enligt den svarande. Exempelvis p\u00e5 grund av att l\u00f6sningen enbart handlar om en delgrupp s\u00e5som de med en viss kronisk diagnos, ibland hade man balans genom att ha med b\u00e5de friska frivilliga och sjuka i sin insamlade data.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gon svarade ocks\u00e5 rakt ut att man inte riktigt kunde svara p\u00e5 fr\u00e5gan eller att man g\u00e4rna ville l\u00e4gga mer energi p\u00e5 det om m\u00f6jlighet fanns.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_24\">11. Generellt, kommer AI-tekniken st\u00e4rka demokratin i samh\u00e4llet?<\/h3>\n\n\n\n<p>En minoritet trodde att AI-teknik skulle st\u00e4rka demokratin. De flesta som svarade nekande, eller med tveksamhet, svarade dock v\u00e4ldigt kort p\u00e5 fr\u00e5gan. Ibland fanns f\u00f6rtr\u00f6stan att p\u00e5 sikt kommer det att vara positivt. Exempelvis att det \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e5 och priviligierade institutioner och personer som kontrollerar mycket av den data som \u00e4r viktig f\u00f6r AI.<\/p>\n\n\n\n<p>En person uttrycker det s\u00e5 h\u00e4r illavarslande:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dF\u00f6r att g\u00f6ra saker v\u00e4rre, s\u00e5 \u00e4r det fr\u00e4mst l\u00e4nder som har ett tveksamt f\u00f6rh\u00e5llnings\u00e4tt till integritet och datas\u00e4kerhet som \u00e4r ledande i ML\/AI-racet. Om n\u00e5got s\u00e5 kommer AI att (p\u00e5 kort sikt) leda till mindre demokrati p\u00e5 grund av \u00f6vervakning d\u00e4r ansiktsigenk\u00e4nning kommer att leda till att f\u00e4rre v\u00e5gar protestera med r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier. Samma med yttrandefrihet d\u00e5 vi har sp\u00e5rning + ML som kan pussla ihop information och identifiera personer baserat p\u00e5 sociala medier och appar. P\u00e5 l\u00e5ng sikt, n\u00e4r tekniken \u00e4r i allm\u00e4nhetens h\u00e4nder och v\u00e5ra barnbarn (om 30 \u00e5r) kan st\u00e4lla motkrav f\u00f6r sin data samt kan styra\/utveckla AI, d\u00e5 kan vi se en st\u00e4rkt demokrati och transparens tack vare AI.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Ovanst\u00e5ende \u00e4r nog en spaning som inte prim\u00e4rt fokuserar p\u00e5 Sverige, \u00e4ven fast vi i vissa fall varit de som f\u00f6resl\u00e5r mer intr\u00e5ng i privatlivet \u00e4n andra l\u00e4nder i EU. Sverige har trots allt <a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/sida\/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=7212558\">f\u00e4llts av EU-domstolen f\u00f6r datalagringslagen<\/a>. Det har varit en f\u00f6ljetong om att den svenska regeringen ans\u00e5g att den svenska lagen var korrekt trots att EU-domstolen f\u00f6rklarat direktivet ogiltigt och of\u00f6renligt med EU-r\u00e4tten. <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Datalagringsdirektivet\">Sverige hade en ledande position<\/a> i framtagandet av EU-direktivet som sedan blev svensk lag.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gra av de positiva po\u00e4ngterade att AI, precis som annan teknik, kan fungera inkluderande. Att det st\u00e4rker individers m\u00f6jlighet att delta i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_25\">12. Vilka effekter har ni uppn\u00e5tt, m\u00e4tetalen b\u00e5de f\u00f6re och efter?<\/h3>\n\n\n\n<p>De flesta svarade att de \u00e4nnu inte kommit s\u00e5 l\u00e5ngt att de kunnat utv\u00e4rdera, att arbetet mer varit likt en f\u00f6rstudie, att man \u00e4nnu inte kommit ut p\u00e5 marknaden med sin l\u00f6sning, eller liknande.<\/p>\n\n\n\n<p>De som hade tydligast svar p\u00e5 fr\u00e5gan hade en mer akademisk vinkel p\u00e5 arbetet, som att de sl\u00e4ppt en artikel med sitt fynd. Dessa personers leverans \u00e4r mer i form av kunskap \u00e4n n\u00e5got som implementeras inom kort.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga hade dock klart f\u00f6r sig vilka m\u00e4tetal som var av intresse f\u00f6r att m\u00e4ta effekt: sjukskrivningsl\u00e4ngd, n\u00f6jdhet hos l\u00e4kare, m\u00e5tt av produktivitet, med mera.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_26\">13. Vad ska AI-till\u00e4mpningen ers\u00e4tta? \u00c4r det en gammal l\u00f6sning ut som ska ers\u00e4ttas av en ny?<\/h3>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r inte alltid s\u00e5 enkelt att \u201dsystemet\u201d som best\u00e5r av AI ers\u00e4tter ett annat system. Snarare en form av komplettering. Som att st\u00f6dja l\u00e4karen i hens bed\u00f6mning av h\u00f6griskpatienter, hj\u00e4lp till med diagnostisering, f\u00f6rskrivning av l\u00e4kemedel, verksamhetens interna planering och hj\u00e4lp att fatta beslut i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n<p>En sak d\u00e4r det inte kompletterar personal \u00e4r det f\u00e5tal omn\u00e4mnda fallen d\u00e4r AI:n har potential att helt ers\u00e4tta det manuella arbetet, eller i sammanhang d\u00e4r det f\u00f6r patienten kan vara \u00f6nskv\u00e4rt att inte ha en m\u00e4nniska som extra mellanhand.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_27\">14. Hur ska aff\u00e4rsmodellen se ut n\u00e4r ni nu (f\u00f6rmodat) kommer att arbeta mer datadrivet?<\/h3>\n\n\n\n<p>H\u00e4r \u00e4r det v\u00e4rt att p\u00e5minna om bredden av m\u00e4nniskor som intervjuats. De p\u00e5 golvet i en sjukhusorganisation och folk l\u00e4ngre ifr\u00e5n v\u00e5rdverkligheten t\u00e4nker kanske olika kring begreppet \u201daff\u00e4rsmodell\u201d. Samma sak med akademiker kontra privata startups kontra offentlig sektor.<\/p>\n\n\n\n<p>Med det sagt \u00e4r det v\u00e4ldigt f\u00e5 som haft ett s\u00e4rskilt utt\u00f6mmande eller bra svar p\u00e5 denna fr\u00e5ga. Tydligast har startups varit och de f\u00f6retag som redan \u00e4r verksamma i h\u00e4lsobranschen. Startups har ibland g\u00e5tt igenom en snabbversion av rubrikerna fr\u00e5n en till synes in\u00f6vad <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Business_Model_Canvas\">Business Model Canvas<\/a>. De mer etablerade f\u00f6retagen har talat i liknande termer och ibland n\u00e4mnt intresse f\u00f6r avknoppning om f\u00f6rs\u00f6ket lyckas kommersiellt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_28\">15. Ser ni \u00f6ver vilka etiska problem som kan dyka upp i resultat?<\/h3>\n\n\n\n<p>\u00c4nnu en laddad fr\u00e5ga. M\u00e5nga svarar att man jobbat med detta. Ibland kommer exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som att data anonymiserats, att man kommer f\u00f6lja upp det kontinuerligt eller att man har en styrning som g\u00f6r att man inte kommer hamna i problem trots att anv\u00e4ndarna bidrar med data.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_29\">16. Kommer ni dela med er av data, resultat och andra fynd open source-m\u00e4ssigt?<\/h3>\n\n\n\n<p>Alla har inte f\u00e5tt denna fr\u00e5ga formulerad p\u00e5 exakt samma s\u00e4tt. Dem som intervjuats p\u00e5 plats har ibland f\u00e5tt fr\u00e5gan om man kommer sl\u00e4ppa resultatet fritt f\u00f6r andra att anv\u00e4nda. Exakt vad det inneb\u00e4r \u00e4r en os\u00e4kerhet.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa t\u00e4nker sl\u00e4ppa det i form av olika sorters publikationer, andra sl\u00e4pper det fullst\u00e4ndigt fritt \u201deftersom den utvecklas av statliga akt\u00f6rer\u201d. N\u00e5gra f\u00e5 svarar nej, men att fynd och resultat \u00e4r n\u00e5got man t\u00e4nkt sprida. Hanterar man personuppgifter \u00e4r det ju ett utm\u00e4rkt svar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_30\">17. Har ni \u00f6verv\u00e4gt milj\u00f6- eller h\u00e5llbarhetsaspekten f\u00f6r att l\u00e4ra upp en AI?<\/h3>\n\n\n\n<p>Svaren p\u00e5 denna fr\u00e5ga tycks landa i tv\u00e5 olika grupper. De som t\u00e4nker p\u00e5 sj\u00e4lva inl\u00e4rningen, det kom n\u00e4mligen ut en artikel under \u00e5ret som ber\u00e4ttade om den ibland enorma energi\u00e5tg\u00e5ngen, men ocks\u00e5 de som svarade mer om milj\u00f6 och h\u00e5llbarhet lite mer allm\u00e4nt.<\/p>\n\n\n\n<p>Det var egentligen bara tre som svarade att de \u00f6verv\u00e4gt detta, en av dem preciserade att de valt en befintlig AI-modell ist\u00e4llet f\u00f6r att tr\u00e4na upp en ny, en annan att deras neurala n\u00e4tverk tar en minut att tr\u00e4na upp med nya data.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_31\">18. N\u00e5gon annan reflektion?<\/h3>\n\n\n\n<p>Mycket av reflektioner och fr\u00e5gest\u00e4llningar har handlat om datak\u00e4llor och m\u00f6jligheter till samarbete.<\/p>\n\n\n\n<p>G\u00e4llande datak\u00e4llor efterfr\u00e5gas tillg\u00e5ng till annoterade datak\u00e4llor, och inte enbart med h\u00e4lsov\u00e5rdsinformation, och att det beh\u00f6ver vara l\u00e4ttare att f\u00e5 tag p\u00e5. Att det beh\u00f6vs en katalog \u00f6ver anv\u00e4ndbara datak\u00e4llor, och \u00e4r det vad som avses med datafabrik p\u00e5 AI Innovation of Sweden?<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gor om hur vi kan jobba mer tillsammans i Sverige, att dela p\u00e5 resurser vi alla har ont om. Exempel p\u00e5 saknade resurser att samarbeta om n\u00e4mns juridik. Ofta har fr\u00e5gan kommit ifall jag som intervjuare har tips p\u00e5 vem de kan v\u00e4nda sig till. Inte s\u00e4llan med svar om aff\u00e4rsutvecklare p\u00e5 v\u00e5ra svenska science parks som ing\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_32\">Inventering av AI-projekt i Sverige<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Problematisering av inventeringen<\/h4>\n\n\n\n<p>Det finns ett flertal problem kring att inventera AI och allt som klumpas samman under AI som teknik. Den st\u00f6rsta \u00e4r att det saknas en etablerad definition av AI, en som i singular, det finns n\u00e4mligen flera.<\/p>\n\n\n\n<p>De initiativ som \u00e4r l\u00e4tta att hitta idag \u00e4r n\u00e4stan uteslutande inom omr\u00e5det maskininl\u00e4rning eller naturlig spr\u00e5kteknik till\u00e4mpad som i form av chatbotar. Lite mer s\u00e4llan omn\u00e4mns datorseende-tekniker som bilddiagnostik som AI. Detsamma med robotik, specifikt socialrobotik, eller artificiellt lukt- och k\u00e4nselsinne.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndighet \u00e4r exakt vad denna AI bidrar med och vilken roll den har. De saker man ofta st\u00f6ter p\u00e5 som kallas f\u00f6r AI \u00e4r n\u00e5gon form av mjukvara som tj\u00e4nst, exempelvis ett interaktivt beslutstr\u00e4d f\u00f6r egen triagering. Det kanske inte \u00e4r fullt s\u00e5 sp\u00e4nnande att anv\u00e4nda en AI-teknik f\u00f6r att skapa en mer statisk kunskap. Att det enda AI:n g\u00f6r \u00e4r att skapa resultatet snarare \u00e4n att vara resultatet eller tj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_33\">N\u00e5gra exempelprojekt och centrumbildningar<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6rs\u00f6ket att samla ihop en bra lista \u00f6ver nationella eller st\u00f6rre AI-initiativ, blev verkligen typexempel p\u00e5 \u201ch\u00f6gt och l\u00e5gt\u201d. Delvis f\u00f6r att det verkar som att n\u00e4stan alla har genomf\u00f6rt testprojekt i olika stor omfattning, f\u00f6rstudier, m.m. Dessa kan vara allt fr\u00e5n att ha till\u00e4mpat n\u00e5got gr\u00e4nsfall mellan Business Intelligence-teknik och maskininl\u00e4rning p\u00e5 en datak\u00e4lla, och l\u00e4rt sig n\u00e5got, till att vara en m\u00f6tesplats f\u00f6r AI-tekniken datorseende inom radiologi. \u00c4nnu en f\u00f6rsv\u00e5rande dimension \u00e4r var p\u00e5 skalan grundforskning kontra redan i bruk n\u00e5got \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p>Men n\u00e5gra lite st\u00f6rre exempel och centrumbildningar \u00e4r \u00e4nd\u00e5 intressanta att lyfta fram.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Link\u00f6ping &amp; Norrk\u00f6ping: AIDA (Analytic Imaging Diagnostic Arena), CMIV och Visual Sweden<\/h4>\n\n\n\n<p>Link\u00f6pings Universitets AIDA st\u00f6ttas bland annat av Swelifes systerorganisation Medtech4Health och Vinnova:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;AIDA \u00e4r en nationell arena f\u00f6r forskning och innovation kring artificiell intelligens, AI, f\u00f6r medicinsk bildanalys.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/liu.se\/forskning\/aida\">AIDA (Analytic Imaging Diagnostic Arena)<\/a> p\u00e5 Link\u00f6pings Universitet<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>I Link\u00f6ping finns ocks\u00e5 CMIV (Centrum f\u00f6r medicinsk bildvetenskap och visualisering), Visual Sweden i n\u00e4rliggande Norrk\u00f6ping och s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 regionens smarta specialisering just simulering och visualisering. Mer om smart specialisering senare.<\/p>\n\n\n\n<p>Man jobbar ocks\u00e5 med projekt som medicinsk digital tvilling (MeDigIT):<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] att underl\u00e4tta anv\u00e4ndningen av individspecifika digitala modeller i sjukv\u00e5rden f\u00f6r b\u00e4ttre diagnostik, mer individanpassad behandling av sjukdom, och f\u00f6renklad och f\u00f6rb\u00e4ttrad utbildning av sjukv\u00e5rdspersonal.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.visualsweden.se\/aktuella-projekt\/medicinsk-digital-tvilling-medigit\/\">Medicinsk Digital Tvilling (MeDigiT)<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">G\u00f6teborg: AI Innovation of Sweden, Scapis, PreSISe, spr\u00e5kdatalabb och Chalmers AI Research Centre (CHAIR) m.m.<\/h4>\n\n\n\n<p>P\u00e5 Lindholmen i G\u00f6teborg \u00f6ppnade den f\u00f6rsta noden av <a href=\"https:\/\/www.ai.se\">AI Innovation of Sweden<\/a> under v\u00e5ren 2019, f\u00f6ljt av Stockholm, Malm\u00f6\/Lund och fler orter. Ut\u00f6ver en gemensam kontorsyta finns ett flertal m\u00e5l, varav ett \u00e4r att bygga en datafabrik. En del som g\u00e4ller life science \u00e4r att Scapis-datasetet kommer till datafabriken. <a href=\"http:\/\/scapis.se\">Scapis<\/a> \u00e4r en v\u00e4rldsunik studie som f\u00f6ljt och samlat data fr\u00e5n 30 000 personer med m\u00e5let att f\u00f6rhindra hj\u00e4rt- k\u00e4rlsjukdomar.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom PICTA (ocks\u00e5 p\u00e5 Lindholmen) jobbar man med PreSISe:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;PreSISe \u00e4r ett l\u00e5ngsiktigt projekt d\u00e4r ett AI-baserat beslutsst\u00f6d ska utvecklas och utv\u00e4rderas f\u00f6r prehospital skattning av sepsisrisk.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/picta.lindholmen.se\/projekt-1\/presise-prehospitalt-beslutsstod-identifiering-av-sepsisrisk\">PreSISe &#8211; Prehospitalt BeslutsSt\u00f6d f\u00f6r Identifiering av Sepsisrisk<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Spr\u00e5kdatalabbet hamnar i tidigare n\u00e4mnd datafabrik, men det \u00e5terst\u00e5r att se om n\u00e5gon av de dom\u00e4nspecifika texterna handlar om v\u00e5rd eller h\u00e4lsa. F\u00f6ljande syfte och m\u00e5l angavs i alla fall vid ans\u00f6kan till Vinnova:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;\u2026ta fram svenska referensdataset och modeller f\u00f6r Natural Language Processing (NLP) och tillg\u00e4ngligg\u00f6ra dessa med \u00f6ppen access i AI Innovation of Swedens datafabrik. Projektet kommer ocks\u00e5 inkludera f\u00f6rstudier f\u00f6r vidare projekt inom dom\u00e4nspecifik text och f\u00f6rtr\u00e4nade modeller.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.vinnova.se\/p\/svenskt-sprakdatalabb\/\">Svenskt Spr\u00e5kdatalabb<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Uppl\u00e4gget n\u00e4mner att \u201c<em>Projektet inkluderar ocks\u00e5 f\u00f6rstudier f\u00f6r till\u00e4mpningen av dom\u00e4nspecifik text<\/em>\u201d s\u00e5 kanske \u00e4r det m\u00f6jligt att p\u00e5verka. Ett inte helt olikt initiativ \u00e4r det projekt som koordineras av Sahlgrenska Science Park f\u00f6r att etablera ett <a href=\"https:\/\/www.vinnova.se\/nyheter\/2019\/12\/nya-datalabb-ska-snabba-pa-utvecklingen-inom-ai\/\">Svenskt medicinskt spr\u00e5kdatalabb<\/a> som fick st\u00f6ttning av Vinnova under december 2019. Ett annat initiativ i samma omg\u00e5ng av Vinnova-st\u00f6ttning \u00e4r G\u00f6teborgs Universitets AI-plattform f\u00f6r medicinska datam\u00e4ngder. De b\u00e5da initiativen kommer underl\u00e4tta tillg\u00e5ngen till tr\u00e4ningsdata och spr\u00e5kmodeller f\u00f6r AI-forskning och utveckling.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.chalmers.se\/en\/centres\/chair\/Pages\/default.aspx\">CHAIR p\u00e5 Chalmers<\/a> har ett uttalat fokus p\u00e5 \u201capplied AI in life science and health\u201d som ett av sina fem omr\u00e5den och har b\u00f6rjat leverera p\u00e5 den punkten. Chair ska ocks\u00e5 samarbeta med Sahlgrenska Universitetssjukhuset:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Nu inleder Chair och Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett strategiskt forskningssamarbete kring AI i v\u00e5rden. Sjukhuset f\u00e5r ta del av den AI-kompetens som finns p\u00e5 Chalmers \u2013 samtidigt som Chalmers tar del av universitetssjukhusets medicinska kompetens.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.sahlgrenska.se\/nyheter\/nyheter\/chalmers-och-sahlgrenska-universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-ai-i-sjukvarden\/\">Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i forskningssamarbete kring AI i sjukv\u00e5rden<\/a> (september, 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Dessutom har l\u00e4kemedelsbolaget AstraZeneca en lokal n\u00e4rvaro strax s\u00f6der om G\u00f6teborg. D\u00e4r ligger ett av deras centrum f\u00f6r forskning och utveckling av l\u00e4kemedel, med cirka 2400 medarbetare fr\u00e5n \u00f6ver 50 l\u00e4nder. Det g\u00f6teborgska f\u00f6retaget Appva \u00e4r ett exempel p\u00e5 redan implementerad AI-teknik vars AI-l\u00f6sning undvek extra administrativ b\u00f6rda p\u00e5 v\u00e5rdpersonal samtidigt som de f\u00f6ljer nya regler fr\u00e5n Socialstyrelsen:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dGenom att anv\u00e4nda delar av de 70 miljoner digitala e-signeringar som finns i MCSS har vi tr\u00e4nat upp en AI-robot att identifiera och rapportera KV\u00c5-koder till Socialstyrelsen.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/appva.com\/sv\/2018\/12\/appva-lanserar-ai-for-kva-rapportering\/\">Appva<\/a> (December 2018)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">V\u00e4sterbotten: WASP-HS (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program &#8211; Humanities &amp; Society)<\/h4>\n\n\n\n<p>Ume\u00e5 Universitet har rekryterat Virginia Dignum f\u00f6r att st\u00e4rka sig inom social AI och under 2019 har de som v\u00e4rduniversitet tilldelats pengar fr\u00e5n Wallenbergstiftelsen WASP f\u00f6r detta. Social\/etisk AI \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis relaterat till life science, men \u00e4r garanterat en v\u00e4rdefull resurs.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;\u2013 Vi kommer bland annat titta p\u00e5 metoder och verktyg f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att AI och autonoma system formas s\u00e5 att de inte strider mot m\u00e4nskliga v\u00e4rderingar och etiska principer.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/marianne-och-marcus-wallenbergs-stiftelse\/r\/wallenbergstiftelserna-satsar-pa-humanistisk--och-samhallsvetenskaplig-forskning-inom-ai-och-autonom,c2831620\">Virginia Dignum<\/a>, forskar om samh\u00e4lleliga, etiska och kulturella konsekvenser av AI<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Den nytta samtalsparterna i Ume\u00e5 s\u00e5g med AI-tekniker \u00e5terkom ofta till att det inte fanns m\u00e4nniskor eller resurser till allt man \u00f6nskade. Illustrerande exempel man jobbade med, som en chatbot i receptionen hos tandv\u00e5rdens testmilj\u00f6, fanns redan ute i verkligheten. Medan vi i s\u00f6dra halvan av Sverige pratar om brist p\u00e5 personal och resurser som ett kommande problem \u00e4r detta redan verklighet i Norrlands inland. I Ume\u00e5 har man ocks\u00e5 behovet att optimera schemal\u00e4ggning f\u00f6r patientens skull d\u00e5 resv\u00e4gen kan vara v\u00e4ldigt l\u00e5ng. Patienten ska inte beh\u00f6va en resa f\u00f6r att l\u00e4mna blod, ytterligare en f\u00f6r att f\u00e5 resultatet och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n<p>I \u201cn\u00e4rliggande\u201d Skellefte\u00e5 jobbar man med <a href=\"https:\/\/iotsverige.se\/skelleftea-kommun\/\">uppkopplade hem<\/a>, tillsammans med det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige, f\u00f6r en flexiblare hemtj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Stockholm: I-AID, MedTechLabs och KTH<\/h4>\n\n\n\n<p>Karolinska Universitetssjukhuset och Region Stockholm jobbar med I-AID, ett st\u00f6d f\u00f6r att snabbare inf\u00f6ra AI i v\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] att snabbare driva utvecklingen \u2013 och inf\u00f6randet \u2013 av AI i v\u00e5rden, utifr\u00e5n patientens och v\u00e5rdens behov. M\u00e5let \u00e4r s\u00e4krare och snabbare diagnostik f\u00f6r att anv\u00e4nda v\u00e5rdens resurser p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt och skapa mer j\u00e4mlik v\u00e5rd.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.karolinska.se\/iaid\">I-AID \u2013 regional kraftsamling f\u00f6r att snabbare inf\u00f6ra AI i v\u00e5rden<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>En annan innovation i sammanhanget var att Karolinska k\u00f6rde en \u00f6ppen remiss p\u00e5 sin kommande upphandling av AI under v\u00e5ren 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Det skulle f\u00f6rst\u00e5s bli en l\u00e5ng lista att n\u00e4mna alla initiativ som har en ingrediens av AI. Men en av de mer intressanta \u00e4r <a href=\"https:\/\/www.pathfx.org\">PATHFx<\/a> som \u00e4r open source och intressant internationellt d\u00e5 det k\u00f6rs mot ett internationellt kvalitetsregister f\u00f6r metastatisk bencancer. Ett annat intressant initiativ har man tillsammans med Region Dalarna d\u00e4r man <a href=\"https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/lokalt\/dalarna\/ny-metod-for-att-upptacka-muncancer-testas-i-dalarna\">screenar f\u00f6r muncancer hos Folktandv\u00e5rden<\/a>. Det \u00e4r en liknande metod som f\u00f6r livmoderhalscancer redan visat sig vara framg\u00e5ngsrik.<\/p>\n\n\n\n<p>Det blir en nod av AI Innovation of Sweden i Kista under 2020, men sedan tidigare finns ocks\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.h2healthhub.com\">H2 Health Hub<\/a> f\u00f6r den som s\u00f6ker en m\u00f6tesplats f\u00f6r nordisk h\u00e4lsoteknik.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.medtechlabs.se\">Centrumet MedTechLabs<\/a> \u00e4r ett nytt center som st\u00f6ttas bland annat av Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan (KTH). KTH har dessutom sin Life Science Technology-plattform.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Life Science Technology \u00e4r ett tv\u00e4rvetenskapligt omr\u00e5de format genom konvergensen av ingenj\u00f6rsvetenskap, fysik och matematik. Flera forskningsgrupper p\u00e5 KTH \u00e4r v\u00e4rldsledande inom respektive expertisomr\u00e5de.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.kth.se\/forskning\/forskningsplattformar\/lst\">KTH:s Life Science Technology (LST)-plattform<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Stockholm har f\u00f6rst\u00e5s en del m\u00f6jligheter som huvudstad och den plats d\u00e4r ett flertal viktiga myndigheter och nyckelpersoner finns.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Sammanfattning av intervjuer i Stockholmsomr\u00e5det<\/h5>\n\n\n\n<p>F\u00f6r Stockholmsomr\u00e5det var det en handfull som intervjuades i b\u00f6rjan av 2019. Deras profil var konsulter, utvecklare, produktansvarig, projektledare och mer eller mindre stor dos av tekniskt s\u00e4ljst\u00f6d. Gemensamt f\u00f6r de uppdrag som n\u00e4mndes var att kunden var finansierad med skattemedel och att l\u00f6sningarna syftade till att h\u00f6ja kvaliteten i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden genom att bli (\u00e4nnu) mer datadriven.<\/p>\n\n\n\n<p>En av deltagarna la mycket tid p\u00e5 att prata <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Korrelation\">korrelation<\/a> och <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kausalitet\">kausalitet<\/a> &#8211; att man \u00e4ven inom AI-omr\u00e5det tenderar att f\u00f6rhasta sig och till\u00e4mpar n\u00e5got utan att faktiskt f\u00f6rst\u00e5 orsaken (kausalitet). Hen tyckte att vi borde jobba mer med orsakssamband, \u00e5tminstone n\u00e4r n\u00e5got var viktigt. Stockholms <a href=\"https:\/\/www.aisustainability.org\">AI Sustainability Center<\/a> n\u00e4mndes mer \u00e4n en g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan av samtalsparterna jobbade med avancerad analys i form av en analysprodukt som p\u00e5 senare \u00e5r byggt in funktioner f\u00f6r maskininl\u00e4rning, naturligt spr\u00e5k, datorseende och prediktion. En slutsats var att det faktiskt finns mjukvara som tillg\u00e4ngligg\u00f6r AI-teknik f\u00f6r folk som inte ska beh\u00f6va l\u00e4ra sig att programmera.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sk\u00f6vde<\/h4>\n\n\n\n<p>En intressant sak med Sk\u00f6vde \u00e4r att man p\u00e5 h\u00f6gskolan har v\u00e5rdutbildning, samt kunnigt folk inom AI-teknik. D\u00e4r finns ocks\u00e5 kompetens om anv\u00e4ndarupplevelser och spel vilket \u00e4r relevant p\u00e5 ett flertal s\u00e4tt, inte minst f\u00f6r att designa AI-l\u00f6sningar s\u00e5 att de kommer till anv\u00e4ndning.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gra exempel p\u00e5 projekt hos H\u00f6gskolan i Sk\u00f6vde:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"http:\/\/www.his.se\/Forskning\/Systembiologi\/Translationell-Bioinformatik\/DMDPipe\/\">DMDPipe<\/a> \u2013 identifiera och analysera sjukdomsalstrande proteiner.\n<\/li><li>Bio-mine \u2013 metoder f\u00f6r diagnos och prognos f\u00f6r att besvara fr\u00e5gor som hur l\u00e5ngt g\u00e5ngen en sjukdom \u00e4r. Baserat p\u00e5 biomark\u00f6rer.\n<\/li><li>AI-teknik f\u00f6r att analysera donerade blodk\u00e4rl, f\u00f6r att undvika immunreaktion hos mottagaren.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>P\u00e5 h\u00f6gskolan jobbar man med projekt tillsammans med fordonsindustrin som kan komma till indirekt nytta f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, exempelvis att f\u00f6rs\u00f6ka tolka en m\u00e4nniskas intention vid r\u00f6relser och f\u00f6r att klassificera gester. Man jobbar ocks\u00e5 med AstraZeneca f\u00f6r att ta fram nya l\u00e4kemedel, bland annat genom djupinl\u00e4rning. Undertonen i samtalen var att g\u00f6ra saker lite n\u00e4rmre en till\u00e4mpbar verklighet i j\u00e4mf\u00f6relse med andra h\u00f6gskolor.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sk\u00e5ne: HealthTech Nordic och AI-center<\/h4>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.mediconvillage.se\">Medicon Village<\/a> \u00e4r en science park f\u00f6r life science, d\u00e4r ett flertal f\u00f6rst\u00e5s jobbar med olika AI-tekniker. Man har ocks\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.smileincubator.life\">inkubatorn Smile<\/a> och projektet <a href=\"http:\/\/healthtechnordic.com\">HealthTech Nordic<\/a> som hj\u00e4lper startups inom h\u00e4lsoteknik, \u00e4ven utanf\u00f6r Sk\u00e5ne, exempelvis:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"https:\/\/www.aiten.se\">aiten<\/a> &#8211; personliga algoritmer f\u00f6r de med hypertoni.\n<\/li><li><a href=\"https:\/\/www.aweria.com\">Aweria<\/a> &#8211; beslutsst\u00f6d f\u00f6r prehospital- och akutv\u00e5rd.\n<\/li><li><a href=\"https:\/\/boneprox.com\">Boneprox<\/a> &#8211; bed\u00f6mer risk f\u00f6r bensk\u00f6rhet via tandr\u00f6ntgen.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Bara f\u00f6r att n\u00e4mna ett f\u00e5tal i toppen av den alfabetiska listan.<\/p>\n\n\n\n<p>Du som imponerades \u00f6ver Google-l\u00f6sningen Duplex under utvecklarkonferensen i\/0 v\u00e5ren 2019 kan hitta liknande initiativ i Sk\u00e5ne. Tmeeting-TERA g\u00f6r att de med nedsatt h\u00f6rsel kan ringa vanliga telefonsamtal och ha m\u00f6ten utan att g\u00e5 via en tredjepart, till exempel en tolk. Den inbyggda AI-tolken anv\u00e4nder tekniken tal-till-text och text-till-tal b\u00e5de i telefonsamtal och i vanliga samtal n\u00e4r dialogparterna \u00e4r p\u00e5 samma plats.<\/p>\n\n\n\n<p>Man har ocks\u00e5 minst ett AI-center p\u00e5 g\u00e5ng. Det blir \u00e5tminstone en sydlig nod av nationella satsningen AI Innovation of Sweden, d\u00e4r det strax innan jul 2019 ber\u00e4ttades att <a href=\"http:\/\/www.rapidus.se\/mobile-heights-leder-ai-satsning-med-sony\/\">Sony g\u00e5r in som f\u00f6rsta storbolag<\/a>. <a href=\"http:\/\/www.mynewsdesk.com\/se\/helsingborg\/pressreleases\/ai-centret-get-punkt-ai-etableras-i-helsingborg-2938698\">Helsingborg Stad har ocks\u00e5 presenterat Get AI tillsammans med Lunds universitet<\/a>, ett AI-center som har f\u00f6r ambition att komma med i regeringens satsning AI Innovation of Sweden.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Intryck av intervjuerna i Malm\u00f6 och Lund<\/h5>\n\n\n\n<p>I s\u00f6dra Sverige d\u00f6k det upp ett flertal l\u00e4kare p\u00e5 tr\u00e4ffarna. Andra som kom var startups eller etablerade organisationer som hade AI-projekt som blivande avknoppningar. Ett flertal \u00e4r inom medicinteknik, andra jobbade i kombination mellan v\u00e5rden och akademin. N\u00e5gra gjorde maskininl\u00e4rning fr\u00e5n grunden medan andra k\u00f6rde de ramverk som erbjuds.<\/p>\n\n\n\n<p>En intressant sidodiskussion d\u00f6k upp \u00e4ven i s\u00f6dra Sverige: Att \u201cAI egentligen bara \u00e4r en mer avancerad analys\u201d och att \u00e4mnet n\u00e4rmades b\u00e5de med en dos irritation kring begreppet, men ocks\u00e5 att ytterst f\u00e5 vill s\u00e4ga att de \u00e4r bra p\u00e5 AI.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Halmstad Universitet och Region Halland<\/h4>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/halsoteknikcentrum.hh.se\/aiway\/\">Aiway vid H\u00e4lsoteknikcentrum<\/a> i Halland \u00e4r sp\u00e4nnande som en mix mellan Region Halland och Halmstads universitet. Universitetet har omn\u00e4mnts under v\u00e5rens intervjuer som en tankeledare inom IT-s\u00e4kerhet vilket f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r relevant i detta sammanhang. I och med att man har ett samarbete med amerikanska organisationer unders\u00f6ker man ocks\u00e5 distribuerad maskininl\u00e4rning f\u00f6r att f\u00f6lja det integritetsskydd som f\u00f6rv\u00e4ntas.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_34\">Centrumbildningar och satsningar utan fokus specifikt p\u00e5 life science<\/h3>\n\n\n\n<p>Vinnova sl\u00e4ppte en rapport sommaren 2019 \u00f6ver forsknings- och innovationsmilj\u00f6er som:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] tagit p\u00e5 sig ett ledarskap och som samlar och koordinerar utvecklingskrafter och kompetens f\u00f6r utveckling av artificiell intelligens. Milj\u00f6erna har olika karakt\u00e4r och utg\u00f6rs av forsknings- och utbildningsmilj\u00f6er, testb\u00e4ddar, inkubatorer, hubbar, arenor och n\u00e4tverk.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.vinnova.se\/globalassets\/mikrosajter\/ai\/rapport-om-ai-miljoer-i-sverige.pdf\">AI-milj\u00f6er i Sverige<\/a> (Vinnova, juli 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-02.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 2: I ovanst\u00e5ende rapport fr\u00e5n Vinnova finns denna visuella presentation \u00f6ver var i Sverige AI h\u00e4nder.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Inom akademi, forskning och utbildning \u00e4r det n\u00e5gra som sticker ut. N\u00e5gra har redan n\u00e4mnts, som KTH, Ume\u00e5 Universitet och Chalmers, men det finns fler, som de nationella; <a href=\"https:\/\/ai-competence.se\">AI Competence for Sweden<\/a> som jobbar nationellt med utbildning och kompetensutveckling inom AI, och <a href=\"https:\/\/www.sais.se\">SAIS &#8211; The Swedish AI Society<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Wallenbergstiftelsen WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) satsar flera miljarder de kommande \u00e5ren p\u00e5 AI, <a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/marianne-och-marcus-wallenbergs-stiftelse\/r\/wallenbergstiftelserna-satsar-pa-humanistisk--och-samhallsvetenskaplig-forskning-inom-ai-och-autonom,c2831620\">bland annat p\u00e5 humanistisk- och samh\u00e4llsvetenskaplig forskning<\/a> inom AI och autonoma system &#8211; WASP-HS. WASP-HS bedriver en forskarskola med upp till 70 st. doktorander. En stor del av de pengarna landar hos Ume\u00e5 Universitet, <a href=\"https:\/\/www.umu.se\/nyheter\/hundra-miljoner-over-tio-ar-i-ai-satsning_8013383\/\">som ocks\u00e5 sj\u00e4lva satsar 100 miljoner p\u00e5 AI<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Innovationsmyndigheten Vinnova har f\u00f6rst\u00e5s genomf\u00f6rt ett flertal utlysningar, bland annat om att p\u00e5b\u00f6rja sin AI-resa, anv\u00e4nda naturligt spr\u00e5k som teknik, med mera.<\/p>\n\n\n\n<p>Vinnova-rapporten, AI-milj\u00f6er i Sverige, har mer detaljer om respektive AI-milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_35\">Del 2: Internationell utblick<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_36\">Inledning, syfte och metod<\/h3>\n\n\n\n<p>Denna del tar avstamp fr\u00e5n bland annat den internationella utblicken Socialstyrelsen gjorde i sin rapport, <em>Digitala v\u00e5rdtj\u00e4nster och artificiell intelligens i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/em>, <a href=\"https:\/\/www.socialstyrelsen.se\/om-socialstyrelsen\/pressrum\/press\/mycket-forskning-men-begransad-anvandning-av-ai-i-halso--och-sjukvarden\/\">som sl\u00e4pptes h\u00f6sten 2019<\/a>. Med tanke p\u00e5 olikheter i rapporternas syfte finns kompletterande perspektiv som kan vara v\u00e4rda att ta upp i denna rapport. Dessutom finns ett flertal befintliga utredningar och rapporter i \u00e4mnets olika delar. D\u00e4rf\u00f6r kommer denna del att h\u00e4nvisa frekvent, snarare \u00e4n att redovisa kompletta f\u00f6rteckningar. Mer fokusera p\u00e5 nyansering, aktuell diskurs och uppdateringar sedan respektive referens skrevs.<\/p>\n\n\n\n<p>AI beskrivs som den fj\u00e4rde industriella revolutionen och n\u00e5got som snart, eller kanske redan nu, vi alla m\u00e5ste bry oss om f\u00f6r att forts\u00e4tta vara relevanta. Det \u00e4r i ljuset av de h\u00f6gt st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 detta \u201cnya\u201d som det \u00e4r intressant att studera nul\u00e4get, och, om det \u00e4ven \u00e4r till\u00e4mpbart inom life science som bransch f\u00f6r att uppn\u00e5 en b\u00e4ttre h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n<p>Avsikten med en internationell utblick \u00e4r att se vad andra g\u00f6r och vilken nisch som skulle kunna g\u00f6ra Sverige konkurrenskraftigt internationellt. Det \u00e4r f\u00e5 som tror att Sverige skulle kunna dominera p\u00e5 AI-omr\u00e5det. Farh\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 att sm\u00e5 l\u00e4nder riskerar att bli dataexport\u00f6rer och inte hittar sin plats lite h\u00f6gre upp i v\u00e4rdekedjan.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s sv\u00e5rt att ha alla svar p\u00e5 utmaningen om hur Sverige blir konkurrenskraftigt inom AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Ambitionen \u00e4r, bland annat, att ge en utblick och problematisera vissa ofta repeterade \u201csanningar\u201d om sakernas tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_37\">Metod f\u00f6r insamling av information<\/h3>\n\n\n\n<p>V\u00e4rlden \u00e4r stor och det skulle inneb\u00e4ra ett enormt arbete att resa runt f\u00f6r att intervjua folk. Dock \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka bryta sig ur sin egen filterbubbla. D\u00e4rf\u00f6r har:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>En bredd av medier studerats (s\u00e4rskilt MIT Tech Review)\n<\/li><li>B\u00f6cker l\u00e4sts\n<\/li><li>Rapporter och skrivelser fr\u00e5n brittiska National Health Service (NHS) och amerikanska Federal Drug and Adminstration (FDA) har studerats.\n<\/li><li>Ett flertal poddar lyssnats p\u00e5.\n<\/li><li>Information framkommit via intervjuer med svensk expertis under resorna i v\u00e5rt avl\u00e5nga land.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_38\">Internationella AI-centra<\/h3>\n\n\n\n<p>Inte allt det som tas upp nedan \u00e4r specifikt f\u00f6r AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Dessutom \u00e4r det sv\u00e5rt att inte j\u00e4mf\u00f6ra \u00e4pplen med p\u00e4ron, med tanke p\u00e5 allt som idag utm\u00e5las som AI. En god dos skepsis \u00e4r p\u00e5 sin plats. Det som \u00e4nd\u00e5 tas upp \u00e4r med f\u00f6r att man nog i m\u00e5nga fall kan komplettera den AI\/IT-expertis som finns med n\u00e4romr\u00e5dets dom\u00e4nexpertis inom h\u00e4lsa. Vill du ha fler infallsvinklar har Socialstyrelsen en internationell utblick (<a href=\"https:\/\/www.socialstyrelsen.se\/globalassets\/sharepoint-dokument\/artikelkatalog\/ovrigt\/2019-10-6431.pdf\">sida 47<\/a>) som sammanfattar Vinnova-rapporten, fr\u00e5n 2018, Artificiell intelligens i svenskt n\u00e4ringsliv och samh\u00e4lle, samt den mer generella rapport, <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/jrc\/en\/publication\/artificial-intelligence-european-perspective\">Artificial Intelligence: A European Perspective<\/a>, som EU Science Hub sl\u00e4ppte i slutet av 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Alternativt kan du kolla in <a href=\"https:\/\/www.crunchbase.com\/search\/hubs\/field\/hubs\/category_groups\/artificial-intelligence-e551hj.\">Crunchbase, de har identifierat drygt 200 stycken \u201chubbar\u201d inom AI<\/a> i stort och 7000 startups inom maskininl\u00e4rning. Dock blandar de nationer, region och st\u00e4der, s\u00e5 det kr\u00e4ver lite geografikunskaper.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_39\">Nationer i framkant<\/h3>\n\n\n\n<p>USA och Kina n\u00e4mns ofta, men ocks\u00e5 Kanada och EU-l\u00e4nderna som grupp. En vanlig j\u00e4mf\u00f6relse p\u00e5 nationell niv\u00e5 \u00e4r att prata om hur mycket man satsar rent ekonomiskt eller att det redovisas vilka k\u00e4nda f\u00f6retag som finns. Det \u00e4r mer s\u00e4llsynt att man pratar om resultat p\u00e5 en nationell niv\u00e5. Det kanske \u00e4r naturligt d\u00e5 resultat ofta rapporteras l\u00e4ngre ner i strukturen, exempelvis fr\u00e5n f\u00f6retag och universitet, eller p\u00e5 en \u00f6verstatlig niv\u00e5 med de teknikj\u00e4ttar som finns.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett land som sticker ut lite \u00e4r Kanada med deras <a href=\"https:\/\/www.cifar.ca\/ai\">CIFAR<\/a>. De sl\u00e4pper en <a href=\"https:\/\/www.cifar.ca\/docs\/default-source\/ai-reports\/ai_annualreport2019_web.pdf?sfvrsn=244ded44_17\">\u00e5rlig rapport<\/a> om hur det g\u00e5r med deras nationella AI-strategi. Enligt CIFAR var de f\u00f6rst med att ta fram en nationell AI-strategi.<\/p>\n\n\n\n<p>EU vill f\u00f6rst\u00e5s inte vara s\u00e4mre och satsar relativt stort. N\u00e4r <a href=\"https:\/\/medium.com\/@eif4smes\/why-do-we-need-to-support-blockchain-and-ai-in-europe-30a122383f33\">Europeiska investeringsfonden (EIF) i november 2019<\/a> gick ut med att man satsar en miljard p\u00e5 AI (och blockkedjeteknik) po\u00e4ngterar man behovet av att inte enbart finansiera forskning:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] much of the funding is directed at the research and proof-of-concept stage. When it comes to funding development on a larger scale, we just don\u2019t do so much of it in Europe.\u201d<\/p><p>\u2013 Why do we need to support blockchain and AI in Europe? (EIF, November 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>EIF po\u00e4ngterar att de som lyckas ta steget fr\u00e5n forskning till f\u00f6retagande i stor utstr\u00e4ckning varit beroende av st\u00f6d fr\u00e5n USA eller den amerikanska marknaden. Vilket kan leda till \u201cbrain-drain\u201d i Europa, att de med bra l\u00f6sningar flyttar eller p\u00e5 andra s\u00e4tt binds upp av utom-europeiska intressen.<\/p>\n\n\n\n<p>I form av faktiska resultat \u00e4r det kanske <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/digital-single-market\/en\/high-level-expert-group-artificial-intelligence\">EU:s HLEG (High-Level Experts Group) on AI<\/a> som st\u00e5tt f\u00f6r det mest p\u00e5tagliga bidraget p\u00e5 senare tid genom sina <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/newsroom\/dae\/document.cfm?doc_id=60441\">Etiska riktlinjer f\u00f6r tillf\u00f6rlitlig AI<\/a>. Under 2018\u20132019 har etisk anv\u00e4ndning av AI diskuterats flitigt. En och annan snyting har utdelats f\u00f6r hur anv\u00e4ndningsomr\u00e5det och m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r f\u00f6r den AI som utvecklas i Kina. Men amerikanska f\u00f6retags AI-teknik har varit i skottgluggen och ifr\u00e5gasatts om de linjerar med integritet, individens r\u00e4tt till ett privatliv och skydd mot automatiska beslut s\u00e5 som de regleras bland annat i EU:s dataskyddsf\u00f6rordning.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_40\">Amerikanska marknaden (och FDA) tycks innovativ<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r de som t\u00e4nker p\u00e5 den amerikanska marknaden regleras m\u00e5nga av dessa fr\u00e5gor av myndigheten FDA, lite motsvarande svenska L\u00e4kemedelsverket. Och den tongivande lagen kallas <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Health_Insurance_Portability_and_Accountability_Act\">HIPAA (Health Insurance Portability and Accountability Act)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>FDA har en handlingsplan som g\u00e5r under namnet <a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/downloads\/medicaldevices\/digitalhealth\/ucm568735.pdf\">Digital Health Innovation Action Plan<\/a>, vilket annonserades i januari 2019. Med ambitionen \u201caiming to make the agency more efficient, while promoting safety throughout a product\u2019s lifecycle\u201d enligt deras f\u00f6retr\u00e4dare Scott Gottlieb.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/regulatory-information\/search-fda-guidance-documents\/clinical-decision-support-software\">FDA sl\u00e4ppte<\/a> ett klarg\u00f6rande <a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/media\/109618\/download\">utkast om mjukvaror inom kliniskt beslutsst\u00f6d h\u00f6sten 2019<\/a>. Det g\u00e5r ut p\u00e5 att reglera de mjukvaror som har en medel till h\u00f6g risk att direkt p\u00e5verka h\u00e4lsa. Enligt <a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/news-events\/press-announcements\/statement-new-steps-advance-digital-health-policies-encourage-innovation-and-enable-efficient-and\">FDA:s pressmeddelande<\/a> i anslutning till klarg\u00f6randet ber\u00e4ttade man att regleringen m\u00e5ste vara en balans mellan att uppmuntra innovation utan att tumma p\u00e5 patients\u00e4kerheten. FDA har tidigare sj\u00f6satt id\u00e9er inom omr\u00e5det, som en enklare process att kunna certifiera AI-l\u00f6sningar, vad de kallar <a href=\"https:\/\/www.fda.gov\/news-events\/press-announcements\/statement-fda-commissioner-scott-gottlieb-md-agencys-new-actions-under-pre-cert-pilot-program\">\u201cDigital Health Precertification (Pre-Cert) Program\u201d<\/a>, d\u00e4r man l\u00e5ter skaparna av AI-l\u00f6sningen jobba med godk\u00e4nnandet av processen fram till en l\u00f6sning snarare \u00e4n att f\u00f6rst, n\u00e4r AI-l\u00f6sningen v\u00e4l \u00e4r klar, f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 den certifierad i efterhand.<\/p>\n\n\n\n<p>En kommentar till FDA:s arbete kom fr\u00e5n Eric Topol, expert p\u00e5 Scripps Research Institute och f\u00f6rfattare till boken <a href=\"https:\/\/www.bokus.com\/bok\/9781541644632\/deep-medicine\/\">Deep Medicine<\/a>, per e-post med STAT. Topol konstaterar det kloka i att inte certifiera baserat p\u00e5 d\u00e5tid genom att frysa l\u00f6sningen vid \u00f6gonblicket den certifieras.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[Eric Topol] added that the eventual regulatory framework should support the ability of adaptive AI systems to learn and improve over time. \u201cIt is important to come up with a means of not shortchanging the auto-didactic power of deep learning nets that will continue to improve, not \u2018freeze\u2019 at the time of approval\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.statnews.com\/2019\/04\/02\/fda-new-rules-for-artificial-intelligence-in-medicine\/\">FDA developing new rules for artificial intelligence in medicine<\/a> (STAT, April 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Gartner sl\u00e4ppte en rapport (<em>Survey Analysis: AI and ML Development Strategies, Motivators and Adoption Challenges<\/em>) juli 2019, som visserligen inte \u00e4r specifik f\u00f6r life science, d\u00e4r 59% av de intervjuade f\u00f6retagen redan sj\u00f6satt minst ett AI- eller maskininl\u00e4rningsprojekt. Genomsnittligen har de fyra projekt ig\u00e5ng, sex ytterligare planerade f\u00f6r 2020. Till \u00e5r 2022 uppskattar de som svarat i studien att de har i genomsnitt 35 projekt ig\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<p>En intressant detalj i den studien \u00e4r att den vanligaste drivkraften bakom AI-initiativen uppges bero p\u00e5 \u00f6nskan om en f\u00f6rb\u00e4ttrad kundupplevelse. Hela 40% hoppas p\u00e5 att uppn\u00e5 detta. Denna studie \u00e4r inte specifik f\u00f6r de som jobbar med AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa, men beskriver hur tankeg\u00e5ngarna g\u00e5r generellt.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan internationell studie publicerades av MIT Sloan Management Review i slutet av 2019, <a href=\"https:\/\/sloanreview.mit.edu\/projects\/winning-with-ai\/\">Winning With AI<\/a>. De har intervjuat 2500 f\u00f6retagsledare och av dem har sju av tio uppgett att de \u00e4nnu inte alls haft, eller haft h\u00f6gst begr\u00e4nsad, nytta av AI. Men det g\u00f6r inte att de saknar hopp, hela nio av tio anser att AI utg\u00f6r en aff\u00e4rsm\u00f6jlighet f\u00f6r deras organisation.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_41\">Utforskandet av m\u00f6jligheterna<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-03.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 3: Hajpkurva med olika stadier av teknikmognad.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad exakt vad som avses med alla dessa skrivelser och pressmeddelanden man st\u00f6ter p\u00e5. \u00c4r det samma AI alla pratar om? <\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r l\u00e4tt att tro att de etablerade akt\u00f6rerna inom h\u00e4lsosektorn inte innoverar med hj\u00e4lp av AI-teknik d\u00e5 de s\u00e4llan f\u00e5r de stora rubrikerna. Om man ska v\u00e5ga sig p\u00e5 lite spekulerande kanske de etablerade akt\u00f6rerna befinner sig l\u00e4ngre till h\u00f6ger p\u00e5 <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Hajpkurva\">hajpkurvan<\/a>. De \u00e4r mer mogna, de \u00e4r inne i den produktiva plat\u00e5n. Det f\u00f6ruts\u00e4tter att AI-teknik inte kom som en total \u00f6verraskning f\u00f6r dem utan att de jobbat metodiskt och datadrivet redan innan. Att dagens AI-teknik i deras v\u00e4rld bara \u00e4r en kontinuerlig f\u00f6rb\u00e4ttring av det de redan gjorde och var experter p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Och om man spekulerar lite kring de sensationella rubrikerna s\u00e5 \u00e4r de ofta fr\u00e5n en startup eller att n\u00e5gon har en m\u00e4ktig IT-j\u00e4tte i ryggen. F\u00f6r startups \u00e4r kommunikation v\u00e4sentligt, samt att dra nytta av en hajp eftersom det hj\u00e4lper till att hitta finansi\u00e4rer som kan st\u00f6tta f\u00f6retagets utveckling. P\u00e5 startup-scenen \u00e4r av naturliga sk\u00e4l hajpkurvans \u201cPeak of inflated expectations\u201d ett normaltillst\u00e5nd, det \u00e4r trots allt att omvandla en \u201ctechnology trigger\u201d till n\u00e5got l\u00f6nsamt man f\u00f6rs\u00f6ker hitta. AI \u00e4r utan tvekan en technology trigger och m\u00f6jligg\u00f6rare. En startup kan dra nytta av att anv\u00e4nda detta p\u00e5 s\u00e4tt som de etablerade akt\u00f6rerna inte insett skapar nytta. Och en startup \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s snabbare p\u00e5 att st\u00e4lla om i sitt utforskande av m\u00f6jligheterna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_42\">Exempel p\u00e5 intressanta bolag<\/h3>\n\n\n\n<p>Med all respekt f\u00f6r etablerade akt\u00f6rers arbete listas nedan n\u00e5gra exempel p\u00e5 mer omv\u00e4lvande l\u00f6sningar. Sedan \u00e5terst\u00e5r att se om det de g\u00f6r kommer att fungera bra nog f\u00f6r en implementation.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Insilico Medicine<\/strong> har, i vad som <a href=\"https:\/\/dka.global\/new-drugs-in-days\/\">utm\u00e5lats som l\u00e4kemedelsindustrins AlphaGo-\u00f6gonblick<\/a>, visat exempel p\u00e5 hur man <a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41587-019-0224-x\">lyckats generera fram kandidater till l\u00e4kemedel<\/a> p\u00e5 n\u00e5gra dagar. Det ska vara femton g\u00e5nger snabbare \u00e4n vad som \u00e4r brukligt.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;The drug discovery process consists of many phases and often takes decades. In preclinical phases the failure rates are over 99%. Our AI can be used in all phases and in some cases lead to superhuman results. Our AI is exceptionally good at finding the molecular targets in specific diseases and inventing new chemistry. We intend to use this in a big way.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.linkedin.com\/pulse\/pharmas-alphago-moment-first-time-ai-has-designed-new-colangelo\/\">Alex Zhavoronkov PhD, Founder &amp; CEO, Insilico Medicine<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Att snabba upp utvecklingen av l\u00e4kemedel \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att st\u00e4lla om f\u00f6r att behandla mindre grupper, samt att komma till en utvecklingskostnad som kan b\u00f6rja utj\u00e4mna tillg\u00e5ngen av l\u00e4kemedel till de mindre v\u00e4lb\u00e4rgade delarna av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6retaget <a href=\"https:\/\/verily.com\">Verily<\/a> (\u00e4gd av Alphabet, allts\u00e5 Googles moderbolag) jobbar i gr\u00e4nslandet mellan teknik, data science och h\u00e4lsov\u00e5rd med att skapa nytta av all den h\u00e4lsodata som finns. Detta genom precisionsmedicin som personaliserad behandling av Parkinsons sjukdom, men ocks\u00e5 i NHS:s testb\u00e4dd f\u00f6r tidiga interventioner, bland <a href=\"https:\/\/verily.com\/projects\/\">m\u00e5nga exempel<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett f\u00f6retag som m\u00e5nga av oss nog inser har en bit kvar innan de n\u00e5r en massmarknad \u00e4r <a href=\"https:\/\/neuralink.com\">Neuralink<\/a>, som har Elon Musk som f\u00e4rgstark ambassad\u00f6r. Neuralinks ansats \u00e4r att bygga ett gr\u00e4nssnitt mellan hj\u00e4rnans biologi och teknisk utrustning, ett s\u00e5 kallat brain-machine interface (BMI, i andra sammanhang kallat Brain Computer Interface &#8211; BCI). Denna sorts teknik kan anv\u00e4ndas f\u00f6r kommunikation mellan hj\u00e4rna och maskin rent generellt, men forskning p\u00e5 olika terapier finns (<em>se Artificial Intelligence in Behavioral and Mental Health Care , ISBN: 9780124202481<\/em>). Bland annat som behandling f\u00f6r icke-medf\u00f6dd blindhet, styra proteser, samt att det finns f\u00f6rhoppning om att behandla hj\u00e4rnor som drabbats av stroke, trauma och \u00e5ldrande.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Brain-machine interfaces (BMIs) hold promise for the restoration of sensory and motor function and the treatment of neurological disorders, but clinical BMIs have not yet been widely adopted, in part because modest channel counts have limited their potential.<\/p><p>[\u2026]<\/p><p>We have also built a neurosurgical robot capable of inserting six threads (192 electrodes) per minute. Each thread can be individually inserted into the brain with micron precision for avoidance of surface vasculature and targeting specific brain regions. The electrode array is packaged into a small implantable device\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.biorxiv.org\/content\/10.1101\/703801v2\">An integrated brain-machine interface platform with thousands of channels<\/a> (Elon Musk, Neuralink, juli 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_43\">Del 3: Gapanalys \u2013 vad \u00e4r Sveriges konkurrenssituation?<\/h2>\n\n\n\n<p>Det finns en v\u00e4ldigt tydlig baktanke med denna gapanalys, n\u00e4mligen att f\u00f6rs\u00f6ka reda i fr\u00e5gor som; vad kan Sverige briljera inom f\u00f6r delomr\u00e5de av AI, f\u00f6r att ha konkurrenskraftiga f\u00f6retag?<\/p>\n\n\n\n<p>T\u00e4nk framtidens skatteint\u00e4kter, utveckling av kunskaper, skapa tankeledare, st\u00e4lla om fr\u00e5n reaktiv sjukv\u00e5rd till f\u00f6rebyggande h\u00e4lsov\u00e5rd, och i slut\u00e4ndan bidra till b\u00e4ttre h\u00e4lsa f\u00f6r oss som bor i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Intrycken till gapanalysen \u00e4r b\u00e5de kvalitativa och kvantitativa. Det har genomf\u00f6rts strukturerade enk\u00e4ter, regelr\u00e4tta intervjuer, men ocks\u00e5 samtal och mycket l\u00e4sande av olika sorters material i \u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa egenskaper har vi i Sverige gemensamt med l\u00e4nder runt omkring oss. Exempelvis att v\u00e5r lagstiftning ofta \u00e4r gemensam, eller \u00e5tminstone i harmoni, med de flesta l\u00e4nderna i Europa, eller att vi kulturellt inte alltid skiljer ut oss n\u00e4mnv\u00e4rt med v\u00e5ra nordiska grannl\u00e4nder. Det kan ge oss f\u00e4rre konkurrenter i en viss nisch, eller att vi har en europeisk hemmamarknad d\u00e4r vi enbart konkurrerar med andra l\u00e4nder som ocks\u00e5 lyder under EU:s dataskyddsf\u00f6rordning eller v\u00e5rt medicintekniska regelverk.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_44\">Styrkor \u2013 vad som talar f\u00f6r svensk AI<\/h3>\n\n\n\n<p>Ofta n\u00e4mns v\u00e5r tradition av ordning och reda n\u00e4r styrkor kommer p\u00e5 tal. Sveriges unika identitet p\u00e5 alla inv\u00e5nare i form av personnummer (och samordningsnummer) samt v\u00e5rdens intresse av kvalitetsarbete genom v\u00e5ra kvalitetsregister.<\/p>\n\n\n\n<p>Att Wallenbergstiftelsen WASP satsar miljardbelopp i Sverige \u00e4r sv\u00e5rt att inte m\u00e4rka av och de satsningarna kommer b\u00e4ra frukt inom n\u00e5gra \u00e5r. Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, satsar \u00e4ven de pengar p\u00e5 olika AI-inriktade initiativ, med bred sp\u00e4nnvidd, som mindre summor f\u00f6r att komma ig\u00e5ng med sin AI-resa, men ocks\u00e5 specifika saker som att st\u00f6dja AI-tekniken naturligt spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n<p>Svensken beskrivs ofta som tekniskt mogen j\u00e4mf\u00f6rt med andra befolkningar och som nation rankas vi (och v\u00e5ra grannl\u00e4nder) h\u00f6gt i praktiskt taget varje topplista om innovation som g\u00e5r att finna, bland annat <a href=\"https:\/\/www.bloomberg.com\/news\/articles\/2019-01-22\/germany-nearly-catches-korea-as-innovation-champ-u-s-rebounds\">Bloomberg Innovation Index<\/a>. Vissa av respondenterna till enk\u00e4ten och \u00e4ven under intervjuerna lyfter fram att landets litenhet kan vara en styrka, att det b\u00f6r vara enklare att samordna \u00e4n p\u00e5 andra h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Datacenter gillar nordisk kyla<\/h4>\n\n\n\n<p>L\u00e4ser man IT-branschpress \u00e4r det l\u00e4tt att tro att Sverige har en unik position att bedriva datacenter tack vare v\u00e5rt svala klimat, god tillg\u00e5ng till vatten f\u00f6r kyla och n\u00e4rhet till ett n\u00e5got varmare Europa. Exempelvis:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201d\u2013 Den svala nordiska regionen \u00e4r Europas hetaste datacentermarknad. Ett f\u00f6retag som etablerar sig med 100 megawatt \u00f6ver 20 \u00e5r kan spara omkring 2 miljarder dollar genom att placera sitt datacenter i Sverige eller Norge j\u00e4mf\u00f6rt med Storbritannien.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/computersweden.idg.se\/2.2683\/1.718332\/digiplex-datacenterbolag\">Byrne Murphy<\/a>, ordf\u00f6rande i Digiplex (maj 2019, Computer Sweden)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Kan det komma life science till nytta om vi lyckas l\u00f6sa juridiska knutar som den <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/CLOUD_Act\">amerikanska lagstiftningens CLOUD Act<\/a>, eller genom att mer lokala molnleverant\u00f6rer f\u00e5r ett uppsving just p\u00e5 grund av juridiken? Vi kanske inte kan v\u00e4nta oss att Cerner eller Epic har mycket att vinna p\u00e5 att bygga upp en extra moln-infrastruktur i Sverige f\u00f6r sina journalsystem. CLOUD Act inneb\u00e4r att amerikanska f\u00f6retag inte kan leverera molntj\u00e4nster till organisationer f\u00f6r den data som lyder under svensk s\u00e4kerhet- och sekretesslagstiftning. Detta eftersom den amerikanska lagstiftningen kr\u00e4ver av amerikanska f\u00f6retag att l\u00e4mna \u00f6ver data \u00e4ven om den \u00e4r lagrad i exempelvis Sverige. eSam skrev i november 2018 att:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;eSams juridiska expertgrupp bed\u00f6mer att det inte g\u00e5r att utesluta att en leverant\u00f6r av en molntj\u00e4nst som lyder under utl\u00e4ndsk lagstiftning kan medverka till att sekretessreglerade uppgifter r\u00f6js.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"http:\/\/www.esamverka.se\/nyheter\/nyheter\/2018-11-12-esam-ser-risker-med-molntjanster-i-offentlig-sektor.html\">eSam ser risker med molntj\u00e4nster i offentlig sektor<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>eSams tolkning har dock m\u00f6tt en del inv\u00e4ndningar fr\u00e5n start och sedan v\u00e5ren 2019 en del klarg\u00f6randen om vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att CLOUD Act inte beh\u00f6ver vara ett problem, \u00e5tminstone inte rent juridiskt. En annan v\u00e4g \u00e4r ett statligt moln vilket <a href=\"https:\/\/computersweden.idg.se\/2.2683\/1.724249\/regeringen-sverige-statligt-moln\">Regeringen i september 2019 tillsatte en utredning<\/a> f\u00f6r att utkristallisera, samt vad myndigheter f\u00e5r l\u00e4gga i privata moln, n\u00e5got som b\u00f6r kunna klarg\u00f6ra fr\u00e5gor \u00e4ven f\u00f6r privat sektor.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_45\">Svagheter \u2013 identifierade brister<\/h3>\n\n\n\n<p>Kvalitetsregistren m\u00e5 vara bra men de \u00e4r sina egna silos. Variabler som avser samma sak har helt olika namn, samtidigt som saker med olika inneb\u00f6rd kan heta samma sak. <a href=\"https:\/\/www.registerforskning.se\/sv\/register-i-sverige\/metadataverktyget-rut\/\">RUT-projektet<\/a>, som Vetenskapsr\u00e5det jobbat med, ger dock en god transparens kring metadata f\u00f6r den som forskar p\u00e5 registren. Det \u00e4r lite pl\u00e5ster p\u00e5 s\u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p>Respondenter och intervjuade personer lyfter fram svagheten i att vi inte i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning anv\u00e4nder den information och data som redan finns. Exempelvis att patienter har mycket information som varken AI eller l\u00e4kare n\u00e5gonsin ser. Det finns heller inte n\u00e5got enkelt eller etablerat s\u00e4tt att dela med sig av den insamlade data man som patient\/inv\u00e5nare har. Eftersom journalen inte \u00e4r under inv\u00e5narens kontroll g\u00f6r det att hen i en patientsituation inte kan hj\u00e4lpa en l\u00e4kare att ta del av andra l\u00e4kares anteckningar, n\u00e4r de inte finns i samma system. Att \u00e5tminstone h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden ska kunna dela patientinformation internt \u00e4r n\u00e5got praktiskt taget alla regioner jobbar med \u00e5r 2020 och under de kommande \u00e5ren. Det kommer ta m\u00e5nga \u00e5r innan man f\u00f6rhoppningsvis n\u00e5r i m\u00e5l. Men ocks\u00e5 att det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis l\u00f6ser hela utmaningen, trots initiativ som patientportaler och l\u00f6ften om API:er. F\u00f6rst n\u00e4r de nya v\u00e5rdinformationsmilj\u00f6erna \u00e4r p\u00e5 plats kanske inv\u00e5nare faktiskt kan ha en egen kopia av sin journal f\u00f6r att inte vara begr\u00e4nsad till den h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd som bedrivs inom Sveriges geografiska omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n<p>En tydlig svaghet, \u00e5tminstone f\u00f6r svensk offentlig sektor, att bli s\u00e4rskilt innovativa \u00e4r det digitala arv (<em>ibland kallat digital skuld eller p\u00e5 engelska technical debt<\/em>) man har i allt man redan investerat i.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dStora delar av svensk offentlig sektor dras med en h\u00f6g digital skuld. Det betyder att tidigare digitala investeringar och ink\u00f6p som finns kvar i organisationen ligger som en h\u00e4msko och kostar pengar och resurser\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/news.cision.com\/se\/goteborgs-universitet\/r\/offentlig-sektor-behover-bli-battre-pa-att-nyttja-digitaliseringen,c2813509\">Johan Magnusson, docent vid G\u00f6teborgs Universitet, kommenterar<\/a> rapporten <a href=\"https:\/\/www.digitalforvaltning.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/StatusrapportDigital-Mognad2019.pdf\">Digital mognad i offentlig f\u00f6rvaltning 2019<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>En respondent svarar med en fr\u00e5ga: \u201d\u00d6ar av AI-experiment finns men kommer de att g\u00f6ra skillnad?\u201d Det bekr\u00e4ftas delvis, anekdotiskt, av alla AI-initiativ som redan gjorts i kombination med hur sv\u00e5rt det \u00e4r att bekr\u00e4fta deras resultat, men mer sakligt av Digital mognad i offentlig f\u00f6rvaltning 2019 identifierade brist i nyttorealisering generellt g\u00e4llande innovation i stort.<\/p>\n\n\n\n<p>Att Sverige satsar sm\u00e5pengar, i sammanhanget, p\u00e5 AI kommer ofta upp. Dock kan det tyckas vara or\u00e4ttvist att r\u00e4kna pengar p\u00e5 nationell niv\u00e5 med tanke p\u00e5 att v\u00e5r befolkning motsvarar en normal storstad i m\u00e5nga andra l\u00e4nder. Kanske borde vi snarare j\u00e4mf\u00f6ra oss med v\u00e5ra investerade kronor per capita?<\/p>\n\n\n\n<p>Det tycks ocks\u00e5 finnas konsensus om hur sv\u00e5rt det \u00e4r att komma till ute i dom\u00e4nexperternas verklighet. Ibland beskrivs det som att Sverige beh\u00f6ver \u201dv\u00e5ga rulla ut piloter i linjen\u201d, avseende v\u00e5rdens linjeorganisation. Ibland att de ute i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsverksamheterna \u00e4r f\u00f6r upptagna f\u00f6r att hinna med vare sig innovation eller ens oms\u00e4tta redan bekr\u00e4ftade l\u00f6sningar i praktiken.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Naiv teknikanv\u00e4ndning<\/h4>\n\n\n\n<p>I utforskandet av hajpad teknik \u00e4r det l\u00e4tt h\u00e4nt att till\u00e4mpa det d\u00e4r nya p\u00e5 saker d\u00e4r det inte \u00e4r l\u00e4mpligt eller det optimala valet. Initiativ som \u00e4r t\u00e4nkta att dra nytta av AI-teknik kan mycket v\u00e4l sluta i att anv\u00e4nda en mer etablerad och enklare teknikl\u00f6sning. Problemet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte unikt f\u00f6r AI, eller n\u00e5gra av dess deltekniker. J\u00e4mf\u00f6r med den parallella hajpen med blockkedjor, eller digital teknik i stort.<\/p>\n\n\n\n<p>Det kan vara knepigt att f\u00e5 ihop alla ytterligheter av m\u00e4nniskors syn p\u00e5 AI. Allt ifr\u00e5n teknikoptimisternas syns\u00e4tt att bara de kommer \u00f6ver mer data l\u00f6ser sig det mesta, till medicintekniska ingenj\u00f6rer som avf\u00e4rdar hela f\u00e4ltet med \u201dom AI:n nu \u00e4r intelligent \u00e4r den rimligen olaglig att anv\u00e4nda\u201d. \u00c4ven inom v\u00e5rdyrkena finns ytterligheter. Fr\u00e5n Eric Topols tankar i boken Deep Medicine om att AI kan ta fram det humana i v\u00e5rden igen, till de som befarar att detta bara \u00e4r \u00e4nnu mer av den IT man tycker stj\u00e4l fokus fr\u00e5n det mellanm\u00e4nskliga m\u00f6tet.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Vanliga missuppfattningar om medicinsk AI<\/h4>\n\n\n\n<p>Anthony Chang sammanfattar med sitt kapitel i boken <em>Artificial Intelligence in Medicine<\/em> (<em>sl\u00e4ppt 2019, ISBN: 9783030216429<\/em>) n\u00e5gra av de, i hans mening, mer vanliga missuppfattningarna som g\u00e4ller till\u00e4mpning av AI inom medicinen. Med ett talande kapitelnamn \u201cCommon Misconceptions and Future Directions for AI in Medicine: A Physician-Data Scientist Perspective\u201d argumenterar Chang emot f\u00f6ljande elva uppfattningar.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Att kliniskt verksamma kommer att ers\u00e4ttas av AI<\/h5>\n\n\n\n<p>Det tycks finnas en fundamental brist p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5else vad en kliniker faktiskt g\u00f6r. \u00c4ven om AI, i allt fler fall, kan g\u00f6ra perception b\u00e4ttre \u00e4n m\u00e4nniskor \u00e4r den inte i n\u00e4rheten n\u00e4r det g\u00e4ller sysslor som har med kognition eller allt \u00f6vrigt inom verksamheten som en m\u00e4nniskas m\u00e5ngsidighet hanterar.<\/p>\n\n\n\n<p>AI kan till\u00e4mpas och bidra med v\u00e4rde inom alla delar av h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/p>\n\n\n\n<p>AI kan s\u00e4kerligen bidra med arbetsfl\u00f6den och tr\u00e4ffs\u00e4kerhet n\u00e4r det g\u00e4ller diagnoser (precis som \u00f6vrig medicinteknik), men briljerar inte inom alla omr\u00e5den. Chang f\u00f6resl\u00e5r exempelvis <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Auskultation\">auskultation<\/a>, att lyssna p\u00e5 patientens kropp, och f\u00f6resl\u00e5r att innovat\u00f6rer inom AI b\u00f6rjar med att klarg\u00f6ra problemet f\u00f6rst. Detta genom att dra nytta av <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Design_thinking\">designt\u00e4nkande<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Eftersom AI var lyckosam med spelet Go kan det bli framg\u00e5ngsrikt inom medicin och h\u00e4lsosektorn<\/h5>\n\n\n\n<p>En tydlig skillnad mellan spelet Go och medicinsk verksamhet \u00e4r p\u00e5 vilket s\u00e4tt \u201cstrategispelet\u201d till\u00e4mpas. Intensivv\u00e5rd, p\u00e5 akuten, hanteringen av kroniska patienter och folkh\u00e4lsa \u00e4r mer likt ett spel inom realtidsstrategi som Starcraft. Nog f\u00f6r att DeepMind i b\u00f6rjan av 2019, med <a href=\"https:\/\/deepmind.com\/blog\/article\/alphastar-mastering-real-time-strategy-game-starcraft-ii\">AlphaStar<\/a>, lyckades spela spelet i sig. Men varje patient kommer med sina helt egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar som f\u00f6r\u00e4ndrar \u201cspelet\u201d. Det handlar inte enbart om att kunna \u201cspela\u201d hundratals spel parallellt eftersom inte alla spelregler kan nedtecknas p\u00e5 f\u00f6rhand, vilket kan visa sig sv\u00e5rare \u00e4n man f\u00f6rst t\u00e4nkt sig.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Djupinl\u00e4rning, och s\u00e4rskilt CNN, blir det AI-verktyg vi l\u00e4nge kommer att f\u00f6redra<\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns ingen anledning att f\u00f6rneka att djupinl\u00e4rning \u00e4r effektiv inom datorseende, och d\u00e5 inom h\u00e4lsa att tolka bilder medicinskt. Djupinl\u00e4rning \u00e4r ocks\u00e5 bra p\u00e5 medicinskt beslutsst\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Widespread application of artificial intelligence in health care has been anticipated for half a century. For most of that time, the dominant approach to artificial intelligence was inspired by logic: researchers assumed that the essence of intelligence was manipulating symbolic expressions, using rules of inference.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/jamanetwork.com\/journals\/jama\/article-abstract\/2701666\">Deep Learning \u2014 A Technology with the Potential to Transform Health Care<\/a> (JAMA, 2018)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Men \u00e4ven gurus inom djupinl\u00e4rning, som Geoffrey Hinton som skrev ovanst\u00e5ende citerad artikel, anser att djupinl\u00e4rning beh\u00f6ver bli mer sofistikerad i framtiden f\u00f6r att transformera h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. F\u00f6r det beh\u00f6vs tekniker som recursive cortical network och <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Transfer_learning\">transfer learning<\/a> f\u00f6r att hantera den h\u00f6gst naturliga begr\u00e4nsningen av tr\u00e4ningsdata. Transfer learning \u00e4r ett s\u00e4tt att ta med sig l\u00e4rdomar fr\u00e5n ett begr\u00e4nsat till\u00e4mpningsomr\u00e5de till ett annat.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Det beh\u00f6vs mer biomedicinska data f\u00f6r djupinl\u00e4rning<\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns ett flertal omr\u00e5den d\u00e4r \u2018big data\u2019 inte \u00e4r en rimlig l\u00f6sning. Exempelvis vid s\u00e4llsynta diagnoser d\u00e5 d\u00e4r finns ett h\u00f6gst begr\u00e4nsat antal relevanta patienter att j\u00e4mf\u00f6ra med. Andra exempel handlar f\u00f6rst\u00e5s om andra ovanligheter, som extremt sofistikerade eller invasiva tester, eller extremt riskabla eller kostsamma ingrepp. Big data \u00e4r inte en garant f\u00f6r kreativitet, dock kan GAN:s (<a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Generative_adversarial_network\">Generative Adversarial Networks<\/a>) och <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/One-shot_learning\">One-shot learning<\/a> balansera upp den bilden.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Arean under kurvan (AUC) \u00e4r en bra indikator p\u00e5 om algoritmer presterar<\/h5>\n\n\n\n<p>Till att b\u00f6rja med s\u00e5 lyfter Anthony Chang fram det h\u00f6gst m\u00e4nskliga i att f\u00f6r\u00e4ldrar ofta har h\u00f6gre st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 sina barn \u00e4n p\u00e5 sig sj\u00e4lva. P\u00e5 samma s\u00e4tt kan kliniker och data scientists ha h\u00f6gre (och m\u00f6jligen orimliga) f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Chang argumenterar f\u00f6r att det inte \u00e4r ovanligt att kliniker sj\u00e4lva har strax \u00f6ver 50% tr\u00e4ffs\u00e4kerhet p\u00e5 vissa diagnoser. Allts\u00e5 knappt b\u00e4ttre \u00e4n slumpen. D\u00e5 \u00e4r fr\u00e5gan hur h\u00f6ga krav man ska st\u00e4lla p\u00e5 en AI-till\u00e4mpning.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Alla som vill bidra inom medicinsk AI m\u00e5ste kunna programmera<\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns m\u00e5nga andra s\u00e4tt \u00e4n att programmera d\u00e4r man kan bidra till utvecklingen av AI. Den st\u00f6rsta bristen inom medicinsk AI \u00e4r inte inom olika tekniska verktyg, utan snarare inom kvaliteten och hanterandet av de biomedicinska data som beh\u00f6ver samlas in.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI \u00e4r fr\u00e4mst till f\u00f6r specialister som radiologer och patologer<\/h5>\n\n\n\n<p>Visst har AI b\u00f6rjat utmana dessa specialister i att st\u00e4lla diagnos och bidra i arbetsprocessen. Det \u00e4r dock inget nytt. Det gjorde \u00e4ven f\u00f6rra v\u00e5gen av AI, den fr\u00e5n 1900-talet, ocks\u00e5 k\u00e4nd som expertsystem. Den AI som redan \u00e4r implementerad sedan l\u00e4nge.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r AI inom dessa specialiteter \u00e4r snarare att blir bra p\u00e5 andra AI-tekniker, som naturligt spr\u00e5k. Och om man nu inkluderar automatisering, likt RPA-botar, f\u00f6r att automatisera bort administrativa sysslor som inte kr\u00e4ver medicinsk kompetens, d\u00e5 finns det mycket att vinna.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI kommer g\u00f6ra kliniskt verksamma mindre m\u00e4nskliga<\/h5>\n\n\n\n<p>Nej, det \u00e4r snarare tv\u00e4rtom. Genom att dra nytta av naturligt spr\u00e5k och f\u00f6rst\u00e5else av naturligt spr\u00e5k (<a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Natural-language_understanding\">Natural Language Understanding, NLU<\/a>) kan en klinisk person l\u00e4gga mer tid p\u00e5 det m\u00e4nskliga och mindre p\u00e5 distraherande teknik. T\u00e4nk snarare p\u00e5 ett v\u00e5rdm\u00f6te d\u00e4r ingen form av IT \u00e4r synlig, d\u00e4r fokus \u00e4r det mellanm\u00e4nskliga m\u00f6tet.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI-produkter blir sv\u00e5ra att f\u00f6rst\u00e5 och reglera<\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns definitivt en risk med en sj\u00e4lvuppfyllande profetia ifall ingen f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 eller f\u00f6rklara AI. Chang f\u00f6resl\u00e5r att det kanske inte \u00e4r tekniken i sig som beh\u00f6ver regleras, utan snarare individer och de grupper inom organisationer som jobbar med AI. Att inf\u00f6ra ett personligt ansvar \u00e4ven f\u00f6r skapare av AI.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4nnu ett f\u00f6rslag till reglering \u00e4r att \u00f6verl\u00e5ta det till maskiner att kontinuerligt \u00f6vervaka andra maskiner, f\u00f6r att med j\u00e4mna mellanrum blanda in m\u00e4nniskor f\u00f6r manuell granskning.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Medicinsk AI kommer f\u00f6rst i framtiden<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dThe future is already here \u2014 it&#8217;s just not very evenly distributed\u201d<\/p><p>\u2013 William Gibson<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Precis som William Gibson konstaterade s\u00e5 \u00e4r framtiden redan h\u00e4r, men den \u00e4r inte utspridd \u00f6verallt. Detsamma g\u00e4ller AI inom medicinen. Medicinsk AI finns redan h\u00e4r men anv\u00e4nds inte \u00f6verallt d\u00e4r den borde.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;The advent of AI is a precious gift from our technological colleagues, and while AI is not necessarily going to replace clinicians, it should be part of every medical student\u2019s educational curriculum as well as every physician\u2019s clinical portfolio from this point forward.\u201d<\/p><p>\u2013 Anthony Chang<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Ju mer Chang f\u00e5r r\u00e4tt om dessa, enligt honom, vanliga missuppfattningar, desto mer resurser kommer att sl\u00f6sas p\u00e5 arbete som inte leder till resultat.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Hur mycket handlar egentligen om AI-teknik?<\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-04.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 4: Ing\u00e5ende delar vid maskininl\u00e4rning. ML (maskininl\u00e4rning) \u00e4r den lilla m\u00f6rka rutan i mitten. (Sculley et. al. 2015)\n\n<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dOnly a small fraction of real-world ML systems is composed of the ML code, as shown by the small black box in the middle. The required surrounding infrastructure is vast and complex.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/papers.nips.cc\/paper\/5656-hidden-technical-debt-in-machine-learning-systems.pdf\">Hidden technical debt in machine learning systems<\/a>, Sculley et. al. (2015)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r v\u00e4ldigt mycket fokus p\u00e5 den pusselbit som \u00e4r maskininl\u00e4rning, desto mindre p\u00e5 de andra helt avg\u00f6rande bitarna. Att samla in och verifiera data \u00e4r nog ganska sj\u00e4lvf\u00f6rklarande, men en st\u00f6rre insats \u00e4n man kan tro. Ibland beskrivs dessa andra delar som \u201dde tr\u00e5kigare delarna av AI\u201d men det g\u00f6r dem inte mindre viktiga. Alla delar kr\u00e4ver stor omsorg, de sk\u00f6ter sig inte sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00f6ser vi verkliga problem, eller de st\u00f6rsta problemen, genom att utforska hajpen? Det \u00e4r lite som anekdoten om vilken teknik som skulle hj\u00e4lpa en sjuksk\u00f6terska som reser mellan de beh\u00f6vande i ett g\u00e4ng byar i Afrikas glesbygd. Har hen mest nytta av avancerad prediktion, ruttplanering, ett medicinskt beslutsst\u00f6d kanske? Eller kanske egentligen en ficklampa f\u00f6r att h\u00e5lla utkik efter ormar, d\u00e5 gatubelysning inte \u00e4r n\u00e5got man kan r\u00e4kna med? Den viktigaste l\u00f6sningen \u00e4r inte alltid den mest attraktiva.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sv\u00e5rt att beh\u00e5lla kompetensen i Sverige<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dI dag k\u00f6per giganter som Google, Facebook och Apple upp toppforskare inom artificiell intelligens och resursm\u00e4ssigt har vi inom akademin sv\u00e5rt att konkurrera.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/liu.se\/nyhet\/ai-forskning-i-konkurrens-med-giganterna\">Michael Felsberg<\/a>, professor p\u00e5 Link\u00f6pings Universitet<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Med j\u00e4mna mellanrum kommer det alarmerande uppgifter om hur sv\u00e5rt det \u00e4r att attrahera eller beh\u00e5lla AI-forskare i Sverige. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en legitim oro. Men \u00e4r det ett problem fr\u00e4mst i den lilla pusselbiten som \u00e4r specifik f\u00f6r maskininl\u00e4rning, och andra AI-tekniker? \u00c4r det ocks\u00e5 ett problem n\u00e4r den nationella inriktningen ska handla mer om till\u00e4mpningar och att dra nytta av AI? Vilket regeringen formulerat p\u00e5 f\u00f6ljande vis:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dSverige ska vara ledande i att ta tillvara m\u00f6jligheterna som anv\u00e4ndning av AI kan ge, med syftet att st\u00e4rka b\u00e5de den svenska v\u00e4lf\u00e4rden och den svenska konkurrenskraften.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.regeringen.se\/informationsmaterial\/2018\/05\/nationell-inriktning-for-artificiell-intelligens\/\">Nationell inriktning f\u00f6r artificiell intelligens<\/a> (N\u00e4ringsdepartementet, maj 2018)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Eller avser man AI-forskning p\u00e5 till\u00e4mpningar som \u00e4r n\u00e4ra en implementering?<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Naiv inst\u00e4llning till problem andra redan t\u00e4nkt p\u00e5 l\u00e4nge<\/h4>\n\n\n\n<p>Daniel Gillblad p\u00e5 forskningsinstitutet RISE kommenterade under <a href=\"https:\/\/youtu.be\/T5K9Rw5tufU?t=312\">Tillv\u00e4xtverkets AI-n\u00e4tverk i december 2019<\/a> att vi troligen \u00e4ven om n\u00e5gra \u00e5r kommer prata om vissa saker n\u00e4r det g\u00e4ller AI. Man kan se dessa som fundamentala begr\u00e4nsningar f\u00f6r m\u00e5nga av AI-teknikerna, d\u00e4r det inte finns n\u00e5gra enkla eller sj\u00e4lvklara l\u00f6sningar och som p\u00e5 inget s\u00e4tt \u00e4r nya utmaningar, n\u00e4mligen:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    F\u00f6rklarbarhet\n<\/li><li>    Skalbarhet\n<\/li><li>    Hantera ovisshet\n<\/li><li>    Kausalitet (allts\u00e5 orsakssamband och inte enbart n\u00f6ja oss med korrelation)\n<\/li><li>    Etik\n<\/li><li>    Robusthet\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Att vara naiv kring etiken \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 det mest riskabla och obehagliga. Och etisk AI \u00e4r p\u00e5 inget s\u00e4tt nytt som omr\u00e5de att forska kring, vilket Virginia Dignum, professor och vetenskaplig direkt\u00f6r av WASP-HS (Humanities and Society), gjorde klart f\u00f6r deltagarna under G\u00f6teborgs Universitets heldag om etisk AI i december 2019.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dI\u2019ve been working with this since 1986. For most of my life, no one cared.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/marcusosterberg.se\/virginia-dignum-2019.html\">Virginia Dignum<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Digitala bl\u00e4ndverk?<\/h4>\n\n\n\n<p>Det h\u00e4r g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s inte enbart det som \u00e4r specifikt kring AI. Har vi f\u00f6ruts\u00e4ttning att lyckas om vi kommer med nya skinande verktyg och vill ta tid fr\u00e5n dom\u00e4nexperter inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden? N\u00e4stan varje yrkesgrupp tycks ha samma mantra: \u201ddet vore bra om vi fick vara med lite tidigare i processen\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Den AI av idag som g\u00e4ller individers h\u00e4lsa \u00e4r av f\u00f6rklarliga sk\u00e4l fokuserad p\u00e5 episoder (precis som v\u00e5rden) och saker som kan isoleras relativt enkelt (allts\u00e5 s\u00e4llan samsjuklighet). Detta kan vi l\u00e4sa i alla studier och artiklar om att AI \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n en hudl\u00e4kare p\u00e5 att detektera en handfull diagnoser, snabbare hittar hj\u00e4rntum\u00f6r \u00e4n en radiolog, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n<p>Betyder detta att det inte finns systemiska m\u00f6jligheter att l\u00f6sa? Eller f\u00f6rs\u00f6ker vi l\u00f6sa de sm\u00e5 delarna, exempelvis en enskild diagnos, i taget? G\u00e5r det att pussla ihop allt detta till en meningsfull helhet i efterhand?<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sverige \u00e4r svaga p\u00e5 att dela \u2013 \u00e4ven ofarliga data<\/h4>\n\n\n\n<p>Ett flertal personer som intervjuats eller besvarat enk\u00e4terna \u00e5terkommer till att vi beh\u00f6ver samarbeta b\u00e4ttre i Sverige &#8211; vi beh\u00f6ver dela med oss. Att det kan vara enklare att hitta vad som \u00e4r redo att implementeras och se till att f\u00e5 nytta genomf\u00f6rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Ist\u00e4llet \u00e4r det v\u00e4ldigt mycket teori som aldrig blir praktik. Ett m\u00e4tbart s\u00e4tt att se p\u00e5 Sveriges position kring detta \u00e4r att titta p\u00e5 \u00f6ppna data. Det \u00e4r visserligen inte n\u00e5got som \u00e4r n\u00e4ra patientdata (d\u00e5 skulle motsvarande term vara <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/L%C3%A4nkade_data\">l\u00e4nkade data<\/a>, det vill s\u00e4ga inte \u00f6ppet tillg\u00e4nglig). \u00d6ppna data kan dock ge information om demografi, produktivitet inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystemet, h\u00e4lsotrender, riktlinjer och rekommendationer g\u00e4llande h\u00e4lsa, och mycket mer.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-05.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 5: OECD-rapport f\u00f6r 2019 som unders\u00f6ker data availability (m\u00f6rk gr\u00e5), data accessibility (gr\u00e5) och government support for data re-use (vitt). Sverige \u00e4r n\u00e4st s\u00e4mst.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 hur bra \u00e4r Sverige p\u00e5 \u00f6ppna data? Undertecknad skrev en rekommendation f\u00f6r V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen om just \u00f6ppna data 2010, s\u00e5 att s\u00e4ga att \u00f6ppna data \u00e4r n\u00e5got nytt p\u00e5 den svenska digitala kartan \u00e4r direkt felaktigt.<\/p>\n\n\n\n<p>Sveriges position n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6ppna data \u00e4r riktigt, riktigt, usel. OECD unders\u00f6ker detta varje \u00e5r och <a href=\"https:\/\/oppnadata.se\/2019\/11\/26\/sa-far-sverige-en-battre-plats-i-ourdata-index\/\">2019 kom Sverige n\u00e4st sist<\/a>. Det beror inte p\u00e5 n\u00e5gon pl\u00f6tslig djupdykning. Sverige ligger alltid d\u00e5ligt till i den rankingen. Om man ser det ur en konkurrenssituation \u00e4r det en klen tr\u00f6st att Sverige blivit mycket b\u00e4ttre p\u00e5 senare \u00e5r n\u00e4r vi forts\u00e4tter att ligga s\u00e5 oerh\u00f6rt l\u00e5ngt efter.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">T\u00e4nk p\u00e5 DX (developer experience)<\/h5>\n\n\n\n<p>\u00d6ppna data l\u00f6ser inte p\u00e5 egen hand specifika AI-problem kring h\u00e4lsa. Dock finns data om demografi, v\u00e5rdproduktion och mycket mer, som kan vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r AI bara vi f\u00e5r och erbjuder tillg\u00e5ng till de som kan ha nytta av det. Dessa data beh\u00f6ver vara maskinl\u00e4sbara, allts\u00e5 kunna bearbetas maskinellt, kanske till och med att katalogerna \u00f6ver olika datak\u00e4llor i sig \u00e4r maskinl\u00e4sbara. En s\u00e5dan katalog f\u00f6rvaltas av DIGG, myndigheten f\u00f6r digital f\u00f6rvaltning, och \u00e5terfinns p\u00e5 adressen <a href=\"http:\/\/dataportal.se\">dataportal.se<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Att sl\u00e4ppa en lista med PDF-dokument \u00f6ver inskannade handlingar kommer antagligen inte g\u00f6ra susen \u00e4ven om det rent tekniskt kan klassas som \u00f6ppna data. B\u00e4ttre \u00e4r att f\u00f6lja god praxis vid utformandet av API:er och ha en dialog med de t\u00e4nkta vidareutnyttjarna av data \u2013 utvecklarna.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5ra, eller n\u00e5gon annans, data blir de facto-standard bara de sprids<\/p>\n\n\n\n<p>Ifall AI-l\u00f6sningar skapas p\u00e5 svenska data och resurser, precis som att ett flertal av de digitala assistenterna har tr\u00e4nats upp p\u00e5 Wikipedia, som bakom kulisserna f\u00f6ljer t\u00e4nket med datam\u00e4ngder med interna l\u00e4nkar, kommer l\u00f6sningen att passa Sverige b\u00e4ttre. Detta \u00e4r garanterat anledningen till att stora teknikorganisationer, som annars g\u00e4rna h\u00e5ller sina hemligheter n\u00e4ra kroppen, faktiskt sl\u00e4pper avg\u00f6rande tekniska ramverk och funktioner helt \u00f6ppet. Google har sitt ramverk f\u00f6r maskininl\u00e4rning <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/TensorFlow\">Tensorflow<\/a> bland annat, Facebook har sl\u00e4ppt <a href=\"https:\/\/facebook.github.io\/prophet\/\">Prophet<\/a> \u00f6ppet f\u00f6r andra att kunna g\u00f6ra prognostisering, f\u00f6r att n\u00e4mna tv\u00e5 stora organisationers satsningar.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4ldigt olyckligt att vi i Sverige \u00e4r s\u00e5 d\u00e5liga p\u00e5 att dela med oss ens inom landet med de resultat vi redan \u00e5stadkommit.<\/p>\n\n\n\n<p>Sprida resultat som finansierats via skattsedeln?<\/p>\n\n\n\n<p>Ett pikant exempel \u00e4r Swelifes egna AI-projekt som st\u00f6tt p\u00e5, vad som kan tyckas vara, on\u00f6diga hinder med att f\u00e5 anv\u00e4nda data. Detta hos Inera n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 anv\u00e4nda de texter som finns publicerade p\u00e5 <a href=\"http:\/\/1177.se\">1177.se<\/a> f\u00f6r att anv\u00e4nda med AI-tekniken naturligt spr\u00e5k. Se inte detta som n\u00e5gon kritik s\u00e4rskilt mot Inera, mer som en inte helt ov\u00e4ntad friktion d\u00e4r Ineras m\u00e5nader l\u00e5nga behandling av fr\u00e5gan kan f\u00e5 framst\u00e5 som ett m\u00e5lande exempel som s\u00e4kerligen g\u00e4ller m\u00e5nga fler organisationer som \u00e4r of\u00f6rberedda p\u00e5 denna typ av fr\u00e5gest\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns redan ett API sedan l\u00e4nge f\u00f6r artiklarna p\u00e5 <a href=\"http:\/\/1177.se\">1177.se<\/a> och inneh\u00e5llet lyder under lagstiftningen f\u00f6r allm\u00e4n handling, vilket alla tycks vara medvetna om.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi fick dock inte lov att sprida dessa texter ens i workshops f\u00f6r att folkbilda om AI. Inte heller f\u00f6r att ge bort ett startpaket med data och exempelkod till de som p\u00e5 egen hand vill b\u00f6rja l\u00e4ra sig om AI i omsorgen, eller h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r allts\u00e5 av dom\u00e4nexpertis kvalitetsgranskad data som bekostats av skattebetalare. Borde inte det vara \u00f6ppet? Eller \u00e5tminstone f\u00e5 anv\u00e4ndas fritt inom annan skattefinansierad verksamhet likt regionerna eller det av innovationsmyndigheten Vinnova finansierade innovationsprogrammet Swelife?<\/p>\n\n\n\n<p>1177 V\u00e5rdguidens webbplats, <a href=\"http:\/\/1177.se\">1177.se<\/a>, drivs av Inera, som \u00e4gs av <a href=\"https:\/\/www.inera.se\/om-inera\/breddat-agande-i-inera\/\">SKR, som \u00e4gs av v\u00e5ra kommuner och regioner<\/a>. Det vill s\u00e4ga folket i f\u00f6rl\u00e4ngningen. En h\u00f6gst demokratisk organisation f\u00f6r allas v\u00e5rt b\u00e4sta.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Open by default<\/h5>\n\n\n\n<p>Allt som produceras av SKR och Inera borde v\u00e4l per automatik erbjudas som \u00f6ppna data om det inte finns starka sk\u00e4l att l\u00e5ta bli. Om inte ens artiklarna p\u00e5 <a href=\"http:\/\/1177.se\">1177.se<\/a> l\u00e4mnas ut \u00f6ppet kan man undra hur vi ska kunna bli b\u00e4st p\u00e5 eh\u00e4lsa till 2025? I dagsl\u00e4get kr\u00e4vs det att man signerar avtal och att man inte sprider informationen vidare. Dessa h\u00e5llhakar begr\u00e4nsar inte exempelvis Google som genom sin storhet kan h\u00e4mta allt material direkt fr\u00e5n webbplatsen. Det har Google redan en infrastruktur f\u00f6r att l\u00f6sa, till skillnad fr\u00e5n Bjurholms kommun som har lite drygt tv\u00e5tusen inv\u00e5nare, vilket nog inneb\u00e4r att de inte ens har en egen IT-chef i kommunen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r lite konstigt att det som bekostats av svenska skattebetalare \u00e4r l\u00e4ttare att anv\u00e4nda f\u00f6r Google \u00e4n v\u00e5ra egna entrepren\u00f6rer, eller v\u00e5rd- och omsorgen sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">\u00d6ppna data<\/h5>\n\n\n\n<p>\u00d6ppna data har en definition vilket inneb\u00e4r att det \u00e4r l\u00e4tt att kravst\u00e4lla. Definitionen \u00e4r allm\u00e4nt accepterad. Att det \u00e4r webbens grundare, Tim Berners-Lee, som f\u00f6rfattade det hela gjorde det s\u00e4kert enklare att n\u00e5 en samsyn.<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gan har varit aktuell i \u00e5tminstone 10 \u00e5r. Bland annat hos Edelegationen, sedan Riksarkivet och finns numera hos DIGG. Dock \u00e4r det dags att de organisationer som producerar viktiga datam\u00e4ngder \u00f6ppnar upp dem per automatik och att eventuella begr\u00e4nsningar \u00e4r v\u00e4lmotiverade och ganska s\u00e4llsynta.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns f\u00f6rst\u00e5s ett flertal datak\u00e4llor som vore intressanta att mixa ihop med det Inera producerar, bland annat:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"https:\/\/www.kolada.se\">Kolada<\/a> \u2013 kommuner och regioner rapporterar j\u00e4mf\u00f6relsedata nationellt, men f\u00e5r de lov att sj\u00e4lva \u00e5teranv\u00e4nda varandras r\u00e5data f\u00f6r att g\u00f6ra egna analyser, exempelvis mellan tv\u00e5 storstadsregioners sjukhus?\n<\/li><li><a href=\"http:\/\/kvalitetsregister.se\">Kvalitetsregister<\/a> \u2013 allt ofarligt fr\u00e5n registren. Kanske p\u00e5 gruppniv\u00e5, kommunniv\u00e5, diagnosgrupper, etc. Karolinska har tidigare genomf\u00f6rt ett projekt om hur mycket abstraktion som beh\u00f6vs f\u00f6r att g\u00f6mma en person i en grupp n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5rddata.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Data anses vara v\u00e5r nya naturresurs. Men om den inte \u00e4r \u00f6ppen och l\u00e4tt att hitta kommer den \u00e4nd\u00e5 inte till anv\u00e4ndning.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Informationshantering<\/h4>\n\n\n\n<p>\u00c4ven i mixen mellan juridik och hanterandet av information finns utmaningar, det uppm\u00e4rksammades sommaren 2019 n\u00e4r amerikanska Cerner ber\u00e4ttade att deras produkt <a href=\"https:\/\/computersweden.idg.se\/2.2683\/1.725805\/forsenat-projekt-varden-skadestand\">Millennium inte i befintligt skick klarade av Patientdatalagen<\/a>. Vilket, \u00e5tminstone i fallet f\u00f6r V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, inte ens inbegrep anv\u00e4ndandet av n\u00e5got amerikanskt moln.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan utmaning \u00e4r hur generell insamlad data \u00e4r. Kan den j\u00e4mf\u00f6ras med data fr\u00e5n en annan verksamhet med till synes identiskt uppdrag? En som p\u00e5talat att insamlad data ofta \u00e4r v\u00e4ldigt lokal \u00e4r f\u00f6rfattaren av boken <em>All Data Are Local: Thinking Critically in a Data-Driven Society<\/em> (<em>MIT Press, april 2019, ISBN: 9780262039666<\/em>):<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] data are cultural artifacts, created by people, and their dutiful machines, at a time, in a place, and with the instruments at hand for audiences that are conditioned to receive them.\u201d<\/p><p>\u2013 Yanni Alexander Loukissas<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Loukissas po\u00e4ngterar att begrepp som \u2019data\u2019 och \u2019data set\u2019 enkelt kan f\u00f6rleda oss. Att vi kan tro att inneh\u00e5llet \u00e4r komplett, avskiljbar fr\u00e5n sitt sammanhang och portabel. Loukissas f\u00f6resl\u00e5r att vi t\u00e4nker mer p\u00e5 \u2019data settings\u2019, som i den plats och sammanhang d\u00e4r data samlades in.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dAspiring to the ideology of big data means seeking to collect everything on a subject, downplaying the importance of data\u2019s origins, and assuming that data alone can entirely supplant other ways of knowing.\u201d<\/p><p>\u2013 Yanni Alexander Loukissas (<em>All data are local, sida 16<\/em>)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Och bara f\u00f6r att man har stora datam\u00e4ngder, popul\u00e4rt kallat \u2019big data\u2019, betyder inte det att ens utmaningar med datakvalitet \u00e4r l\u00f6sta. Big data brukar beskrivas som att de har egenskaper som, p\u00e5 engelska, b\u00f6rjar p\u00e5 bokstaven \u2019v\u2019:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    Volume \u2013 faktisk storlek eller m\u00e4ngd som \u00e4r sv\u00e5rhanterlig\n<\/li><li>    Velocity \u2013 en h\u00f6g hastighet eller snabbt genomfl\u00f6de\n<\/li><li>    Variety \u2013 stor variation vilket \u00e4r komplicerat f\u00f6r att veta vad som avser exakt vad\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Den f\u00f6rsta punkten har ibland sk\u00e4mtats bort med att allt som inte f\u00e5r plats i Excel \u00e4r big data. Men big data, och dess anv\u00e4ndning, har ocks\u00e5 beskrivits som en k\u00e4nsla, n\u00e4mligen att det \u00e4r <a href=\"https:\/\/thenewinquiry.com\/the-anxieties-of-big-data\/\">data som av olika anledningar framkallar \u00e5ngest<\/a>, b\u00e5de f\u00f6r den som ska hantera dessa data och den som f\u00f6rst\u00e5r vidden av att ha sina personuppgifter d\u00e4ri.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r riskfyllt att anta att insamlad data \u00e4r universell och j\u00e4mf\u00f6rbar \u00f6ver diverse gr\u00e4nser. Den insikten minskar datas anv\u00e4ndbarhet. Om man \u00e4nd\u00e5 anv\u00e4nt denna lokala tr\u00e4ningsdata till en l\u00f6sning kommer den inte vara fullt s\u00e5 pricks\u00e4ker n\u00e5gon annanstans, eller i n\u00e5got annat sammanhang. Eller som antropologen Clifford Geertz uttryckt det (<em>Available light<\/em> (s. 140), ISBN: 9780691089560):<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dWho knows the river better, the hydrologist or the swimmer? Put that way, it clearly depends on what you mean by \u2018knows\u2019.\u201d<\/p><p>\u2013 Clifford Geertz<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Hantering av data \u00e4r inte ett s\u00e4rskilt nytt problem. Samma typ av fr\u00e5ga har inom epidemiologi funnits l\u00e4nge. Epidemiologer g\u00f6r sig inte av med insamlade data efter dess f\u00f6rsta anv\u00e4ndning, samma data kan visa sig anv\u00e4ndbar \u00e4ven senare. Det finns exempel p\u00e5 dataset fr\u00e5n 1940-talet som fortfarande anv\u00e4nds, d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar till respektive <a href=\"https:\/\/www.atinternet.com\/en\/glossary\/data-subject\/\">data subject<\/a> l\u00e4mnat samtycke. M\u00e5nga av de f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r d\u00f6da vid det h\u00e4r laget, men samma data anv\u00e4nds fortfarande.<\/p>\n\n\n\n<p>AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa \u00e4r i viss m\u00e5n bara epidemiologi i en uppskalad version. Skillnaden \u00e4r att idag anv\u00e4nder vi oss av big data som mental abstraktion.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Internationellt samarbete \u00e4r inte helt enkelt \u2013 l\u00e4ttare inom EU<\/h4>\n\n\n\n<p>Om man ser p\u00e5 lagstiftning internationellt \u00e4r det inte helt kompatibelt mellan olika l\u00e4nder. Det har f\u00f6rts en stundtals polariserad debatt om hur, om ens alls, europeiska organisationer ska kunna anv\u00e4nda amerikanska f\u00f6retags molninfrastruktur, \u00e4ven om de har datacenter inom EU. Det h\u00e4r blir ett problem f\u00f6r AI n\u00e4r framg\u00e5ngsrika, utomeuropeiska, organisationer lyckas erbjuda en molninfrastruktur och ha en partnerorganisation som \u00e4r beroende av dessa moln. P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r denna diskussion ett bevis p\u00e5 Amazons, Googles, Microsofts, med fleras, framg\u00e5ngsrika utveckling av anv\u00e4ndbara AI-tj\u00e4nster via molnet. Att det \u00e4r enklare och billigare att f\u00f6rlita sig p\u00e5 deras infrastruktur \u00e4n att ha n\u00e5got eget.<\/p>\n\n\n\n<p>Dock blir det ett problem n\u00e4r lagstiftningen tycks kr\u00e4va en h\u00f6gre grad av f\u00f6rsiktighet och dessa molntj\u00e4nster \u00e4r sv\u00e5ra att undvika \u00e4ven via landets lokala konsultorganisationer. Hur kommer vi d\u00e5 snabbt till implementering n\u00e4r m\u00e5nga tycks f\u00f6ruts\u00e4tta att de f\u00e5r lov att anv\u00e4nda tj\u00e4nster som inte, enligt alla, rimmar med dataskydd, sekretess och nationell digital suver\u00e4nitet?<\/p>\n\n\n\n<p>SKR sl\u00e4ppte under h\u00f6sten 2019 <a href=\"https:\/\/skl.se\/4.27efeeb616e088819f6c7cf8.html\">V\u00e4gledningar f\u00f6r molntj\u00e4nster<\/a> ur ett svenskt perspektiv (vilket snabbt m\u00f6ttes med besvikelse (<a href=\"https:\/\/www.peterhedenskog.com\/blog\/2019\/11\/drommen-om-molnet\/\">1<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.linkedin.com\/pulse\/skls-vilseledning-f%25C3%25B6r-molntj%25C3%25A4nster-magnus-kolsj%25C3%25B6\/\">2<\/a>) p\u00e5 sina h\u00e5ll). Det \u00e4r v\u00e4rt att komma ih\u00e5g att SKR \u00e4r en medlemsorganisation d\u00e4r molnet inte enbart \u00e4r en fr\u00e5ga om extremt k\u00e4nsliga patientuppgifter utan ocks\u00e5 om elever kan anv\u00e4nda kontorsprogram i molnet och \u00e4ven fullst\u00e4ndigt harml\u00f6sa uppgifter som allm\u00e4nna handlingar som lyder under \u00f6ppenhetslagstiftning, till exempel <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/PSI-lagen\">EU:s PSI-direktiv<\/a> eller svensk offentlighetsprincip. Strax efter SKR:s v\u00e4gledning sl\u00e4ppte eSam en uppdatering av sin v\u00e4gledning, <a href=\"http:\/\/www.esamverka.se\/nyheter\/nyheter\/2019-12-13-uppdaterad-vagledning-om-outsourcing-och-sekretess.html\">Outsorcing 2.0<\/a>, som <a href=\"https:\/\/skr.se\/naringslivarbetedigitalisering\/digitalisering\/nyhetsarkivdigitalisering\/arkivdigitalisering\/skrstarintebakomesamsnyavagledningommolntjanster.31199.html\">SKR snabbt meddelade att man inte stod bakom<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Inte enbart en debatt i Sverige<\/h4>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r dock inte en diskussion enbart i Sverige. I Nederl\u00e4nderna har man kommit fram till att de \u00e4r tvungna att ha andra avtal med leverant\u00f6rer vars juridiska hemvist kontrolleras utanf\u00f6r EU. Delar av <a href=\"https:\/\/edri.org\/microsoft-office-365-banned-from-german-schools-over-privacy-concerns\/\">Tyskland har kommit fram till att man inte ens kan anv\u00e4nda standardapplikationer<\/a>, likt Microsofts Office, som drar nytta av molnet.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;<a href=\"https:\/\/www.privacycompany.eu\/blogpost-en\/new-dpia-on-microsoft-office-and-windows-software-still-privacy-risks-remaining-short-blog\">I ett par tidigare utredningar<\/a>, s\u00e5 kallade Data Protection Impact Assessments, DPIA, har Privacy Company kommit fram till att de nederl\u00e4ndska myndigheterna inte kan anv\u00e4nda Microsoft Office, varken i desktop-, moln- eller mobilversionerna\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/computersweden.idg.se\/2.2683\/1.722011\/office-365-gdpr-godkant\">Microsoft \u00e4ndrar i Office f\u00f6r att f\u00e5 GDPR-godk\u00e4nt<\/a> (Computer Sweden, augusti 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Mycket kan h\u00e4rledas till CLOUD Act och <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Foreign_Intelligence_Surveillance_Act\">FISA<\/a>. <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/CLOUD_Act\">CLOUD Act<\/a> handlar om utbyte av data f\u00f6r brottsutredning n\u00e4r data inte ligger p\u00e5 servrar rent geografiskt i USA, vilket \u00e4r anledningen till diskussionen om att amerikanska myndigheter lagligen kan kr\u00e4va ut data som finns p\u00e5 servrar placerade i EU, d\u00e4r servern kontrolleras av ett amerikanskt f\u00f6retag. Det amerikanska justitiedepartementet, DOJ, har beskrivit syftet med CLOUD Act s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;The CLOUD Act authorizes executive agreements between the United States and trusted foreign partners that will make both nations\u2019 citizens safer, while at the same time ensuring a high level of protection of those citizens\u2019 rights.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.justice.gov\/opa\/press-release\/file\/1153446\/download\">The Purpose and Impact of the CLOUD Act<\/a>, U.S. Department of Justice (April 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>CLOUD Act inneb\u00e4r ett samarbete om data mellan USA och andra l\u00e4nder, men kr\u00e4ver ett avtal mellan USA och respektive land, som Sverige exempelvis, f\u00f6r att g\u00e4lla, och f\u00f6rst d\u00e5 ska USA respektera respektive lands lagstiftning. Till f\u00f6rsvar f\u00f6r CLOUD Act kan n\u00e4mnas att b\u00e5de EU och USA har skrivit under den s\u00e5 kallade <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Convention_on_Cybercrime\">Budapestkonventionen<\/a> vilken reglerar hur vi internationellt hj\u00e4lps \u00e5t f\u00f6r att utreda cyberbrott. Den kritiskt lagde skulle s\u00e4kert h\u00e4r \u00e5beropa risken f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5lsglidning och att inte alla ber\u00f6rda parter brytt sig om ifall deras verksamhet f\u00f6ljt lagstiftningen historiskt.<\/p>\n\n\n\n<p>Till USA:s f\u00f6rsvar ska ocks\u00e5 n\u00e4mnas att de inte \u00e4r ensamma om att ha denna typ av lagstiftning, n\u00e5got som F\u00f6rs\u00e4kringskassans vitbok om molntj\u00e4nster tar upp:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Flera stater, d\u00e4ribland USA, Kina och Indien, har numera lagstiftning som ger deras myndigheter r\u00e4tt att under vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar ta del av data och uppgifter som lagras hos tj\u00e4nsteleverant\u00f6rer under sin jurisdiktion, \u00e4ven om lagringen sker utanf\u00f6r den egna statens territorium. Det har mot den bakgrunden uppst\u00e5tt en debatt om huruvida det \u00e4r f\u00f6renligt med svensk r\u00e4tt och EU-r\u00e4tt att anv\u00e4nda sig av de molntj\u00e4nster som erbjuds p\u00e5 marknaden.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.forsakringskassan.se\/wps\/wcm\/connect\/30cc57bd-b5cd-4e04-94cd-1f7a02a9ae1a\/vitbok.pdf?MOD=AJPERES&amp;CVID=\">Vitbok: Molntj\u00e4nster i samh\u00e4llsb\u00e4rande verksamhet \u2013 risker, l\u00e4mplighet och v\u00e4gen fram\u00e5t<\/a> (F\u00f6rs\u00e4kringskassan, november 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Att F\u00f6rs\u00e4kringskassans generaldirekt\u00f6r i samband med denna vitbok g\u00e5r ut i Dagens Nyheter under rubriken \u201c<a href=\"https:\/\/www.dn.se\/debatt\/sveriges-digitala-suveranitet-hotas-av-it-tjanster-i-molnet\/\">Sveriges digitala suver\u00e4nitet hotas av IT-tj\u00e4nster i molnet<\/a>\u201d beskriver ganska v\u00e4l den aktuella diskussionen.<\/p>\n\n\n\n<p>FISA \u00e4r en reglering av amerikansk underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst. Kontentan av <a href=\"https:\/\/www.bbc.com\/news\/world-us-canada-23721818\">Edward Snowdens avsl\u00f6jande 2013<\/a> var att den amerikanska underr\u00e4ttelsemyndigheten, <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Foreign_Intelligence_Surveillance_Act#Brott_mot_lagen\">NSA, medvetet valt att inte f\u00f6lja FISA<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;The European economy urgently needs an infrastructure that ensures data sovereignty.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/fortune.com\/2019\/10\/30\/europe-cloud-independence-gaia-x-germany-france\/\">Peter Altmaier<\/a>, finansminister i Tyskland<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Tyskland och Frankrike t\u00e4nker sig att man ska s\u00e4tta upp <a href=\"https:\/\/computersweden.idg.se\/2.2683\/1.726130\/forsta-steget-eu-moln\">ett EU-moln f\u00f6r att undvika problematiken<\/a> med utomeuropeiskt kontrollerade moln helt och h\u00e5llet. Projektet g\u00e5r under namnet Gaia-x och syftar till att uppn\u00e5 ett europeiskt oberoende n\u00e4r det g\u00e4ller molnleverant\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Det som vilar i bakgrunden \u00e4r samma diskussion som p\u00e5g\u00e5r i Sverige om hur de amerikanska molnj\u00e4ttarnas tj\u00e4nster kan anv\u00e4ndas i offentlig sektor med alla deras sekretessbelagda uppgifter. Det finns en oro att amerikanska leverant\u00f6rer kan tvingas l\u00e4mna ut uppgifter till amerikanska myndigheter, enligt inhemsk lagstiftning som Cloud act och FISA.\u201d<\/p><p>\u2013 F\u00f6rsta steget mot ett EU-moln \u00e4r taget \u2013 vad h\u00e4nder nu? (ComputerSweden, november 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Kanske blir l\u00f6sningen att inte ha internationella IT-j\u00e4ttar utan snarare segmenterat inom de olika jurisdiktionerna. EU har egna \u201cIT-j\u00e4ttar\u201d, USA sina, Kina sina bakom <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Great_Firewall\">The Great Firewall of China<\/a>, Ryssland sina, etc. Inom EU p\u00e5g\u00e5r bland annat ett arbete om att <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/digital-single-market\/en\/news\/towards-more-secure-and-trusted-cloud-europe\">ta fram en certifiering av molns cybers\u00e4kerhet<\/a> vilket kan t\u00e4nkas underl\u00e4tta valet av molnleverant\u00f6rer fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Allt detta tar mycket tid och energi fr\u00e5n att faktiskt uppn\u00e5 n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n<p>Enklare \u00e4r kanske att g\u00e5 \u00f6ver till den amerikanska marknaden direkt: en stor befolkning inom en jurisdiktion med redan framg\u00e5ngsrika IT-j\u00e4ttar som erbjuder intressanta verktyg att till\u00e4mpa och att FDA \u00e4r aktiva i fr\u00e5gan. Beroende p\u00e5 vad man \u00e4r ute efter kan detta ses som en svaghet, att vi inte i Sverige kan erbjuda en hemmamarknad f\u00f6r validering, men f\u00f6r de som s\u00f6ker en \u00f6ppning kan den amerikanska marknaden vara intressant som en m\u00f6jlighet. Med en f\u00f6rhoppning om klarhet i Europa inom kort.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Linjera med de globala m\u00e5len<\/h4>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.globalamalen.se\">De globala m\u00e5len<\/a> \u00e4r en lista med m\u00e5l f\u00f6r att fr\u00e4mja h\u00e5llbarhet. Det \u00e4r <a href=\"https:\/\/www.globalamalen.se\/om-undp\/\">FN:s utvecklingsprogram (UNDP)<\/a> som tagit fram dem \u201c<em>f\u00f6r att avskaffa fattigdom, minska oj\u00e4mlikheter, fr\u00e4mja fredliga samh\u00e4llen<\/em>\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Bara inom ganska uppenbara utmaningar, som j\u00e4mlikhet, har allt fr\u00e5n AI-forskningen till till\u00e4mpningarna p\u00e5 sina h\u00e5ll stora problem. I april 2019 belyste <em>AINow<\/em> detta med sin rapport <a href=\"https:\/\/ainowinstitute.org\/discriminatingsystems.pdf\">Discriminating Systems: Gender, Race, and Power in AI<\/a>:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;There is a diversity crisis in the AI sector across gender and race. Recent studies found only 18%of authors at leading AI conferences are women, and more than 80% of AI professors are men. This disparity is extreme in the AI industry: women comprise only 15% of AI research staff at Facebook and 10% at Google.\u201c<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Och d\u00e5 har man inte funnit n\u00e5gra data om transpersoner eller andra k\u00f6nsminoriteter. Dock varnar man f\u00f6r att ambitionen att f\u00f6ra fram kvinnor inom teknikbranschen snedf\u00f6rdelar, att det kommer gynna vita kvinnor. M\u00e5ngfald \u00e4r m\u00e5ngfacetterat!<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;The emergence of artificial intelligence (AI) and its progressively wider impact on many sectors requires an assessment of its effect on the achievement of the Sustainable Development Goals. Using a consensus-based expert elicitation process, we find that AI can enable the accomplishment of 134 targets across all the goals, but it may also inhibit 59 targets.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41467-019-14108-y\">The role of artificial intelligence in achieving the Sustainable Development Goals<\/a> (Nature, januari 2020)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga organisationer lanserar diverse grupperingar inom AI f\u00f6r att kraftsamla. Ett talande exempel var universitetet Stanford som under v\u00e5ren 2019 ber\u00e4ttade om sitt nya Institute for Human-Centered Artificial Intelligence. <a href=\"https:\/\/axbom.blog\/representation-ai-sweden\/\">Av de 121 fakultetsmedlemmarna som lyftes fram p\u00e5 deras webbplats var ingen m\u00f6rkhyad<\/a>. F\u00f6r diversifierad hudf\u00e4rg och k\u00f6n finns organisationer som f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra skillnad, bland annat <a href=\"https:\/\/blackinai.github.io\">Black in AI<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.womeninai.co\">Women in AI<\/a>. Men det \u00e4r v\u00e4rt att komma ih\u00e5g att det bara \u00e4r tv\u00e5 av m\u00e5nga sorters bias.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Energi\u00e5tg\u00e5ngen (g\u00e5r inte enbart \u00e5t fel h\u00e5ll)<\/h5>\n\n\n\n<p>Tr\u00e4ning av en AI kr\u00e4ver en del energi. <a href=\"https:\/\/www.technologyreview.com\/s\/613630\/training-a-single-ai-model-can-emit-as-much-carbon-as-five-cars-in-their-lifetimes\/\">Karen Hao skrev en artikel i MIT Technology Review<\/a> d\u00e4r undertiteln summerar problemet v\u00e4l, n\u00e4mligen att: \u201c<em>Deep learning has a terrible carbon footprint<\/em>\u201d. Djupinl\u00e4rning r\u00e5kar vara den variant som \u00e4r popul\u00e4r den h\u00e4r nya v\u00e5gen av AI. Det \u00e4r just djupinl\u00e4rning som kapitaliserar p\u00e5 de stora datam\u00e4ngderna det ofta talas om som en f\u00f6ruts\u00e4ttning, och risken \u00e4r att de som f\u00f6ljer AI-trenden ger sig in p\u00e5 just det sp\u00e5ret. Inte nog med att det blir en del koldioxid, det pressar upp priser p\u00e5 energimarknaden vilket i b\u00e4sta fall har en positiv sidoeffekt att det finns pengar f\u00f6r att utveckla mindre smutsig energi.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-06.jpg\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 6: Tr\u00e4ningskostnad f\u00f6r bildklassificering genom ImageNet (k\u00e4lla Stanford DAWNBench)\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Mer hoppfullt \u00e4r att kostnaden f\u00f6r att tr\u00e4na AI-modeller i vissa fall sjunkit, ibland rej\u00e4lt. Ett exempel \u00e4r en bildklassificeringsmodell som 2017 skulle kosta 2300 dollar att tr\u00e4na, ist\u00e4llet, i september 2018, skulle kosta 12 dollar. Kostnaden halveras var 3,4:e m\u00e5nad, till skillnad mot <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Moores_lag\">Moores lag som tar 24 m\u00e5nader<\/a> vilket \u00e4r den skjuts AI kan r\u00e4kna med tack vare utvecklingen av h\u00e5rdvaran man tr\u00e4nar med.<\/p>\n\n\n\n<p>Det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s inte att dra likhetstecken mellan kostnaden och f\u00f6r\u00e4ndrad h\u00e5llbarhet, men \u00e5tminstone till viss del beror detta p\u00e5 effektivisering i form av att det g\u00e5r \u00e5t mindre ber\u00e4kningskraft f\u00f6r vissa uppgifter, vilket leder till mindre behov av h\u00e5rdvara och energi. Det leder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis till att det blir mer h\u00e5llbart ur alla syns\u00e4tt men kanske att vi kan f\u00e5 mer utkomst av det som investeras i AI i form av fler upptr\u00e4nade AI-modeller, exempelvis.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_46\">M\u00f6jligheter<\/h3>\n\n\n\n<p>Du som inte l\u00e4ste delen om styrkor, h\u00e4r kommer v\u00e5ra relativt omfattande register i repris. Vi har b\u00e5de kvalitetsregister, men ocks\u00e5, mer utspritt tycks det, insamlade register som genom informationsklassning kanske kan spridas lite mer \u00f6ppet. \u00c4r det ett mer helt\u00e4ckande register \u00f6ver register vi beh\u00f6ver? Oavsett om de \u00e4r \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga, med instruktioner om exakt vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att komma \u00e5t \u00e4ven det som \u00e4r sekretessbelagt.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett problem med sekretessbelagda uppgifter \u00e4r n\u00e4r innovat\u00f6rer och utvecklare inte ens k\u00e4nner till att de existerar eller hur dessa data ser ut. Hur ska de d\u00e5 veta hur de designar sin id\u00e9 f\u00f6r att dra nytta av detta ok\u00e4nda?<\/p>\n\n\n\n<p>En m\u00f6jlighet som de inom privat sektor fr\u00e5gat efter under intervjuerna runt landet \u00e4r hur man kommer \u00f6ver annoterade data, eller data i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet. Vari problemet ligger \u00e4r inte helt uppenbart. Vad kr\u00e4vs av startups f\u00f6r att f\u00e5 lov att \u00e5teranv\u00e4nda k\u00e4nsliga h\u00e4lsodata p\u00e5 samma s\u00e4tt som akademin, eller h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdens kvalitets- och verksamhetsutvecklare redan g\u00f6r? \u00c4r det en pedagogisk utmaning? Juridisk hinderbana? Men mest intressant, hur ska de g\u00e5 till v\u00e4ga f\u00f6r att kunna bidra till b\u00e4ttre h\u00e4lsa?<\/p>\n\n\n\n<p>Den livr\u00e4dde som \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rnar \u00f6ppenhet kan alltid falla tillbaka p\u00e5 <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Synthetic_data\">syntetiska data<\/a>. Allts\u00e5 representativa data som inte avsl\u00f6jar n\u00e5got k\u00e4nsligt men \u00e4nd\u00e5 hj\u00e4lper till med f\u00f6rst\u00e5else, eller, rent utav, i st\u00f6rre m\u00e4ngd kan anv\u00e4ndas f\u00f6r maskininl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sverige \u00e4r \u00f6verens \u2013 vi m\u00e5ste st\u00e4lla om!<\/h4>\n\n\n\n<p>Det tycks finnas en bred f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden inte kan forts\u00e4tta bedrivas som idag s\u00e4rskilt m\u00e5nga \u00e5r till utan att det kommer uppst\u00e5 stora problem och massor av friktion. Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 positivt, eftersom det tycks oundvikligt att h\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n<p>En respondent uttrycker det p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: \u201dVi st\u00e5r inf\u00f6r en kris nu och vi m\u00e5ste hitta ett s\u00e4tt att klara oss, det \u00e4r kanske en bra chans f\u00f6r AI att visa sin styrka nu.\u201d Hen n\u00e4mner vi kan spara b\u00e5de tid och pengar p\u00e5 att digitalisera bort \u201dtr\u00e5kiga, l\u00e5ngsamma, manuella processer inom v\u00e5rd\u201d.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">95% kan t\u00e4nka sig att dela med sig av sin h\u00e4lsodata<\/h4>\n\n\n\n<p>Genom sammanh\u00e5llen journalf\u00f6ring kan en v\u00e5rdgivare l\u00e4sa uppgifter om patienter i en annan v\u00e5rdgivares system. <a href=\"https:\/\/www.1177.se\/Vastra-Gotaland\/sa-fungerar-varden\/sa-skyddas-och-hanteras-dina-uppgifter\/sammanhallen-journalforing\/\">Detta kr\u00e4ver dock samtycke och en legitim anledning<\/a>. En v\u00e5rdgivare f\u00e5r idag inte lov att anv\u00e4nda alla dessa uppgifter f\u00f6r att proaktivt tr\u00e4na upp en AI-till\u00e4mpning. Exempelvis att en region inkluderar allt det en kommun vet om samma individ. Det \u00e4r problematiskt och inte i linje med varken individers h\u00e4lsa eller en kostnadseffektiv v\u00e5rd. I en opinionsunders\u00f6kning best\u00e4lld av Forska!Sverige framkom dock att befolkningen\/respondenterna till \u00f6verv\u00e4ldigande del \u00e4r positivt inst\u00e4llda att dela med sig, sammanfattat som att:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;95 procent av allm\u00e4nheten \u00e4r positiv till att dela sin h\u00e4lsodata f\u00f6r forskning och h\u00e4lsofr\u00e4mjande syften.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"http:\/\/www.forskasverige.se\/wp-content\/uploads\/Opinionsunders%C3%B6kning-2019-ForskaSverige.pdf\">Forska!Sveriges opinionsunders\u00f6kning 2019<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Alternativt kan man l\u00e4sa deras unders\u00f6kning som att var tjugonde (5%) inte h\u00f6ll med om n\u00e5got av de fyra svarsalternativen om vilken sorts delning man var beredd att g\u00f6ra, och ist\u00e4llet valde: \u201cTveksam \/ Vet ej \/ Inget av ovanst\u00e5ende\u201d. Men hur m\u00e5nga beh\u00f6ver gilla tanken f\u00f6r att det ska vara f\u00f6rsvarbart att \u00e4ndra lagstiftningen? Sverige har nog m\u00e5nga lagar med betydligt mindre folkligt st\u00f6d \u00e4n 95 procent och den breda viljan att dela med sig \u00e4r bara en lag\u00e4ndring bort f\u00f6r att bli en stor styrka.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sj\u00e4lvfinansierande AI-satsningar?<\/h4>\n\n\n\n<p>Bara i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen (VGR) var det drygt <a href=\"https:\/\/vgrfokus.se\/2019\/12\/154-000-patienter-uteblev-fran-bokade-sjukhusbesok\/\">150 000 bes\u00f6k p\u00e5 sjukhusen d\u00e4r patienten uteblev 2019<\/a>. Det leder inte bara till utebliven v\u00e5rd utan ocks\u00e5 till mycket extra administration f\u00f6r att boka om tider och f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4ngre v\u00e5rdk\u00f6er. Det \u00e4r m\u00f6jligt att VGR har andra \u00e4nnu st\u00f6rre problem, men visst vore det sp\u00e4nnande att b\u00f6rja f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skillnad d\u00e4r man bara inom en region har potential att spara en halv miljard \u00e5rligen, eller kunna erbjuda 150 000 bes\u00f6k som patienter faktiskt kommer till.<\/p>\n\n\n\n<p>Med tanke p\u00e5 kostnaden, om man satsar en procent av denna befintliga kostnad till en innovativ l\u00f6sning, d\u00e5 har man 5 miljoner kronor. Skulle det r\u00e4cka f\u00f6r att spara in minst fem miljoner kronor i form av de uteblivna bes\u00f6k man redan lever med? Finns andra problem i v\u00e5rdverksamheterna som har en enklare potential att l\u00f6sas med AI-teknik?<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">9% av granskade v\u00e5rdtillf\u00e4llen ledde till undvikbara v\u00e5rdskador<\/h4>\n\n\n\n<p>Att n\u00e4stan var tionde granskat v\u00e5rdtillf\u00e4lle, av de som SKR granskade g\u00e4llande V\u00e4stra G\u00f6taland (2017), ledde till en v\u00e5rdskada som kunde undvikas \u00e4r uppseendev\u00e4ckande och allvarligt, men s\u00e4kert inte s\u00e4rskilt unikt f\u00f6r det omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Patienter, v\u00e5rdgivare, forskare och f\u00f6retag m\u00e5ste f\u00e5 b\u00e4ttre m\u00f6jlighet att bidra till insamling, anv\u00e4ndning och delning av data. Detta skulle minska antalet v\u00e5rdskador i V\u00e4stra G\u00f6taland v\u00e4sentligt, samtidigt som v\u00e5rdkvaliteten skulle \u00f6ka och v\u00e5rden bli mer j\u00e4mlik.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.lerumstidning.se\/2019\/07\/halsodata-avgorande-for-battre-vard-och-farre-vardskador-i-vastra-gotaland\/\">H\u00e4lsodata avg\u00f6rande f\u00f6r b\u00e4ttre v\u00e5rd och f\u00e4rre v\u00e5rdskador i V\u00e4stra G\u00f6taland<\/a> (Lerums Tidning, juli 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>F\u00f6r hela Sverige handlar det om 110 000 personer varje \u00e5r och till en kostnad om n\u00e4stan nio miljarder kronor \u00e5rligen. L\u00e5t s\u00e4ga att lagstiftningen uppdateras, vad skulle d\u00e5 vara m\u00f6jligt om v\u00e5rden hade en helhetsbild b\u00e5de \u00f6ver patienten men ocks\u00e5 \u00f6ver relevanta och anonyma andra personer vid behov av j\u00e4mf\u00f6relse? Och vad h\u00e4nder om vi \u00e5terinvesterar de nio miljarderna i f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder och utveckling av v\u00e5rden? Exempelvis f\u00f6r implementering av den AI som redan bevisat sig?<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Vad kan Sverige bli b\u00e4st p\u00e5?<\/h4>\n\n\n\n<p>Med risk f\u00f6r att spekulera; n\u00e4r det g\u00e4ller argument om Sveriges litenhet, att hela v\u00e5r befolkning \u00e4r en v\u00e4ldigt liten kohort j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder s\u00e5 \u00e4r v\u00e4l inte den fr\u00e5gan helt avgjord. Dels av anledningen att inte allt inom life science kr\u00e4ver den niv\u00e5 av precision att det beh\u00f6vs tillg\u00e5ng till flera hundra miljoner individers journaler, dels att det g\u00f6rs ett antagande om att svaret p\u00e5 en individs h\u00e4lsa ligger i data p\u00e5 gruppniv\u00e5. Visst hj\u00e4lper det att ha enorma datam\u00e4ngder f\u00f6r att hitta en individ med motsvarande genuttryck, men med tanke p\u00e5 den energi\u00e5tg\u00e5ng det kr\u00e4vs f\u00f6r att g\u00f6ra en specialiserad AI-modell \u00e4r det kanske en fr\u00e5gest\u00e4llning f\u00f6r framtiden n\u00e4r AI kan tr\u00e4nas v\u00e4sentligt mycket mer effektivt. <a href=\"https:\/\/www.technologyreview.com\/s\/613630\/training-a-single-ai-model-can-emit-as-much-carbon-as-five-cars-in-their-lifetimes\/\">MIT Technology Review<\/a> visade att en tr\u00e4ning av AI kan motsvara utsl\u00e4ppen f\u00f6r fem bilar under hela deras livsperiod. D\u00e5 blir det inte h\u00e5llbart f\u00f6r n\u00e5gon akt\u00f6r att tr\u00e4na AI-modeller p\u00e5 individuell basis och det j\u00e4mnar ut spelf\u00e4ltet till v\u00e5r f\u00f6rdel.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 tal om specialiserad AI, att vi i j\u00e4mf\u00f6relse har en delvis homogen befolkning g\u00f6r v\u00e4l oss relevanta i vissa sammanhang? \u00c5tminstone p\u00e5 delar av svensk\u00e4ttlingars medicinska digitala tvillingar. Exempelvis i ett k\u00f6pstarkt USA d\u00e4r 4,5\u20138 miljoner <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Svenskamerikan\">svensk\u00e4ttlingar<\/a> bor, beroende p\u00e5 hur man r\u00e4knar.<\/p>\n\n\n\n<p>Och hur mycket kan Kina exportera inom v\u00e5rd-AI? Har de svaret p\u00e5 <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Familj%C3%A4r_amyloidos_med_polyneuropati\">Skelleftesjukan<\/a>, som f\u00f6rutom att f\u00f6rekomma i V\u00e4sterbotten och Norrbotten, ocks\u00e5 finns i Japan, norra Portugal och i Brasilien? Det f\u00e5r tiden utvisa.<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige kanske inte kan dominera en bred nisch inom AI i framtiden, men kan klara sig alldeles utm\u00e4rkt p\u00e5 ett flertal mindre nischer d\u00e4r v\u00e5ra styrkor \u00e4r sv\u00e5rslagna. Som vad vi nu skapar f\u00f6r AI-produkter av v\u00e5ra kvalitetsregister, den gen-pool som \u00e4r dominerande h\u00e4r, en teknikglad och innovativ hemmamarknad, och vad mer?<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Redan etablerad specialisering<\/h4>\n\n\n\n<p>Ett s\u00e4tt att resonera kring vad det \u00e4r l\u00f6nt att satsa p\u00e5 \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n Tillv\u00e4xtverkets arbete med <a href=\"https:\/\/tillvaxtverket.se\/amnesomraden\/regional-kapacitet\/smart-specialisering.html\">smart specialisering<\/a> och den vilja respektive region i landet har kring sitt eget fokus:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Smart specialisering handlar om att satsa p\u00e5 det vi kan bli b\u00e4st p\u00e5. Allt f\u00f6r att st\u00e4rka v\u00e5r framtida konkurrenskraft.\u201d<\/p><p>\u2013 Smart specialisering (Tillv\u00e4xtverket)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Om vi filtrerar ut bara det som har med life science-liknande inriktningar att g\u00f6ra, eller d\u00e4r anv\u00e4ndandet av AI-tekniker borde kunna smitta av sig till life science, kommer vi fram till f\u00f6ljande lista. Man kan f\u00e5 en k\u00e4nsla f\u00f6r vad mer som finns i n\u00e4rmilj\u00f6n som kan f\u00f6rst\u00e4rka ett bransch\u00f6verskridande perspektiv och utbyte av erfarenheter.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Blekinge<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>ICT (Informations- och kommunikationsteknik)\n<\/li><li>Digitalisering\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Dalarna<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>H\u00e4lsa &amp; v\u00e4lf\u00e4rd\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Halland<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>H\u00e4lsa\n<\/li><li>IT\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Sk\u00e5ne<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Personlig h\u00e4lsa\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Stockholm<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>H\u00e4lsa, v\u00e5rd, omsorg\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Uppsala<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Life science\n<\/li><li>Tech-branschen\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>V\u00e4sterbotten<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Digitala tj\u00e4nster\n<\/li><li>H\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd\n<\/li><li>Life Science\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>V\u00e4stmanland<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>V\u00e4lf\u00e4rd och h\u00e4lsa\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>V\u00e4stra G\u00f6taland<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Life science\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>\u00d6rebro<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Autonoma digitaliserade intelligenta system\n<\/li><li>Livsmedel i sk\u00e4rningen h\u00e5llbarhet, h\u00e4lsa, milj\u00f6 &amp; m\u00e5ltid\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>\u00d6sterg\u00f6tland<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Simulering &amp; visualisering\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>\u00d6sterg\u00f6tland \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 en region som trots att de inte specialiserat sig p\u00e5 n\u00e5got inom life science \u00e4nd\u00e5 verkligen \u00e4r verksamma i sektorn. Genom sin specialisering p\u00e5 simulering och visualisering jobbar man med AI-tekniken datorseende. Bland det visuella m\u00e4rks de av bland annat genom AIDA, och projekt inom Visual Sweden, som \u00e4r inne i life science som sektor.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4stra G\u00f6talands specialisering p\u00e5 textil kan t\u00e4nkas l\u00e5ngs\u00f6kt f\u00f6r att vara relevant i detta sammanhang, men det finns gr\u00e4ns\u00f6verskridande projekt kring <a href=\"https:\/\/smarttextiles.se\">smarta textilier<\/a> som kan diagnostisera b\u00e4rarens h\u00e4lsa. Inte heller t\u00e4nker man kanske att h\u00e5llbara transporter ska f\u00e5 folk att jobba med autonoma ambulansdr\u00f6nare. S\u00e5 ovanst\u00e5ende filtrerade lista avsl\u00f6jar inte hela sanningen, men ger f\u00f6rhoppningsvis lite ledtr\u00e5dar. Kolla in <a href=\"https:\/\/tillvaxtverket.se\/amnesomraden\/regional-kapacitet\/smart-specialisering.html\">Tillv\u00e4xtverkets webbplats<\/a> f\u00f6r en komplett lista med specialiseringar.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">L\u00e4kemedel och avancerade terapil\u00e4kemedel<\/h4>\n\n\n\n<p>Beroende p\u00e5 vad man inkluderar i l\u00e4kemedel g\u00f6rs redan mycket med hj\u00e4lp av AI-tekniker, men det finns f\u00f6rst\u00e5s potential. Ett exempel vi st\u00f6tt p\u00e5 under intervjuresan runt landet var samarbetet mellan forskare p\u00e5 H\u00f6gskolan i Sk\u00f6vde och AstraZeneca. Forskarna p\u00e5 h\u00f6gskolan beskriver det som att AI, och s\u00e4rskilt djupinl\u00e4rning, har stor potential inom allt som slutar med *omics. Det vill s\u00e4ga bland annat genomics.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom omr\u00e5det ATMP (Advanced Therapy Medicinal Product) finns f\u00f6rst\u00e5s fler, bland annat <a href=\"https:\/\/www.karolinska.se\/om-oss\/forskning-och-utbildning\/forskning\/corefaciliteter\/kcc\/\">Karolinskas Centrum f\u00f6r Cellterapi (KCC)<\/a>, som \u00e4ven erbjuder tj\u00e4nsterna inom Europa.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan aspekt av l\u00e4kemedel \u00e4r fr\u00e5gan om f\u00f6ljsamhet. Tar patienten sina l\u00e4kemedel alls? I r\u00e4tt tid och p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt? Detta \u00e4r n\u00e5got f\u00f6r m\u00e5ls\u00f6kande system (exempelvis f\u00f6rst\u00e4rkt inl\u00e4rning, d\u00e4r AI:n skulle f\u00f6rs\u00f6ka hj\u00e4lpa\/optimera patienten att g\u00f6ra r\u00e4tt och AI:n f\u00e5r en bel\u00f6ning n\u00e4r det g\u00e5r bra och bestraffning n\u00e4r det blir fel), men ocks\u00e5 i kombination med spelifiering i patientens \u00e4nde. D\u00e4r spelarna \u00e4r m\u00e4nniskan och maskinen som tillsammans ska f\u00f6rs\u00f6ka uppn\u00e5 vissa m\u00e5l. Precis som att det visat sig att de som \u00e4r b\u00e4st p\u00e5 schack numera \u00e4r varken maskin eller m\u00e4nniska, utan kombinationen av b\u00e5da tv\u00e5. Sveriges starka gamingsektor kan inte ha undg\u00e5tt n\u00e5gon med tanke p\u00e5 Mojang, King och m\u00e5nga fler.<\/p>\n\n\n\n<p>Att f\u00f6lja upp f\u00f6ljsamhet med medicinering via n\u00e4tet har funnits i olika tappningar i n\u00e5gra \u00e5r.  En av akt\u00f6rerna vi st\u00f6tt p\u00e5 \u00e4r <a href=\"https:\/\/www.mevia.se\">Mevia<\/a> och p\u00e5 Vitalis 2018 demonstrerades en lite mer generell doseringsrobot som talade och larmade vid behov. H\u00e4r kan utveckling inom hyper-personalisering g\u00f6ra maskinen mer hj\u00e4lpsam och anpassad till individen. S\u00e5 den inte skriker p\u00e5 anv\u00e4ndaren mitt i natten om n\u00e5got som kan v\u00e4nta till ett b\u00e4ttre tillf\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Proteinveckning<\/h4>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Proteinveckning\">Proteinveckning (eng. Protein Folding)<\/a> \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att inkludera. Beroende p\u00e5 ett proteins tredimensionella form har det olika funktion. Med en mix av enorm datorkraft och maskininl\u00e4rning kan nya former tas fram och automatiskt testas <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/In_silico\">in silico, i en maskin allts\u00e5<\/a>. Man l\u00e5ter maskiner ta fram t\u00e4nkbara kandidater att utv\u00e4rdera vidare.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4r det h\u00e4r vi drar nytta av v\u00e5rt svala klimat och bygger datorhallar bredvid de norrl\u00e4ndska \u00e4lvarna?<\/p>\n\n\n\n<p>Det p\u00e5g\u00e5r samarbete \u00f6ver internet, d\u00e4r \u00e4ven lekm\u00e4n p\u00e5 omr\u00e5det kan hj\u00e4lpa till, i <a href=\"https:\/\/foldingathome.org\">projekt som Folding@home<\/a> d\u00e4r man kan donera lite ber\u00e4kningskraft.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom l\u00e4kemedelsomr\u00e5det finns en etablerad v\u00e4g till marknaden, vilket g\u00f6r den internationella konkurrensen tuff. Sen kan man argumentera f\u00f6r att inte allt detta \u00e4r AI eftersom AI-teknikerna ibland anv\u00e4nds f\u00f6r sj\u00e4lva uppt\u00e4ckten snarare \u00e4n att vara resultatet. Men med AI betraktat som ett digitalt verktyg kan det g\u00f6ra stor nytta f\u00f6r b\u00e5de befolkningens och enskildas h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Egenv\u00e5rd och prevention<\/h4>\n\n\n\n<p>Att vi i Sverige (s\u00e4rskilt s\u00f6dra delen och i Stockholm) har m\u00e5nga ingenj\u00f6rer som \u00e4r bra p\u00e5 mobilteknik, i kombination med v\u00e5r medicinteknikbransch, g\u00f6r att det b\u00f6r finnas en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att skapa l\u00f6sningar som st\u00f6ttar medborgare och patienter i en h\u00e4lsosam vardag.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Activity_recognition\">Activity Recognition<\/a>, och f\u00f6r denna skrivelses intresse specifikt \u00e4r <a href=\"https:\/\/machinelearningmastery.com\/deep-learning-models-for-human-activity-recognition\/\">Human Activity Recognition (HAR)<\/a> intressant. Man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 en maskin att \u201cf\u00f6rst\u00e5\u201d sammanhang genom en serie av observationer med hj\u00e4lp av diverse sensorer. Inom omsorgen finns exempelvis armband som genom tidsserieanalys f\u00f6rs\u00f6ker lista ut om en h\u00e5rd sm\u00e4ll var att personen f\u00f6ll eller r\u00e5kade sl\u00e5 handleden mot n\u00e5got. \u00c4r armbandet stilla f\u00f6r att personen g\u00e5tt och lagt sig eller har hen segnat ner p\u00e5 golvet och beh\u00f6ver hj\u00e4lp?<\/p>\n\n\n\n<p>Dessa l\u00f6sningar letar m\u00f6nster b\u00e5de fr\u00e5n enskilda individer samt vad p\u00e5 gruppniv\u00e5 som kan \u00f6ka precisionen \u00e4ven p\u00e5 individniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Svenskar pekas ofta ut som en teknikglad befolkning, vilket \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vardagsteknik ska kunna utvecklas lokalt men ocks\u00e5 komma till anv\u00e4ndning, valideras och produktifieras. Omr\u00e5det kallas ibland f\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsteknik och finns p\u00e5 flera h\u00e5ll i landet, bland annat <a href=\"https:\/\/allagehub.se\">AllAgeHub<\/a> som jobbar med tillg\u00e4ngliga boendemilj\u00f6er f\u00f6r alla \u00e5ldrar. En teknikglad befolkning ger ocks\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar till patientdriven innovation inom egenv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_47\">Hot \u2013 hinder och utmaningar f\u00f6r att hitta en svensk nisch inom AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa<\/h3>\n\n\n\n<p>En relativt vanlig kritik \u00e4r att v\u00e5rdsektorn inte \u00e4r koordinerad eller har tillr\u00e4cklig kompetens inom varken AI-tekniker i stort, eller specifikt inom delar som maskininl\u00e4rning. Hotet \u00e4r att Sverige blir en f\u00f6ljare snarare \u00e4n en ledare. Ett snarlikt svar som inkommit \u00e4r att det tycks vara sv\u00e5rt f\u00f6r organisationer att samarbeta, att dela och skydda data.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan respondent konstaterar att \u201dalla problem och hot verkar vara organisatoriska och inte tekniska. Vi \u00e4r inte duktiga p\u00e5 att st\u00e4lla myndighetskrav eller nationella riktlinjer som m\u00e5ste f\u00f6ljas.\u201d Att vi har diverse strategier som ingen l\u00e4ser eller f\u00f6ljer. Eftersom vi inte \u201dm\u00e5ste\u201d h\u00e4nder inte s\u00e5 mycket tillr\u00e4ckligt fort och det beror p\u00e5 organisationsproblematik.<\/p>\n\n\n\n<p>Ytterligare en respondent skr\u00e4ms av att USA och Kina satsar s\u00e5 mycket mer \u00e4n vi g\u00f6r i Sverige. Sverige tillsammans med EU beh\u00f6ver satsa mycket mer f\u00f6r att ha en chans.<\/p>\n\n\n\n<p>En person pekar ut b\u00e5de ledare och v\u00e5rdprofessionen som delvis skyldiga till att det inte h\u00e4nder tillr\u00e4ckligt mycket. Hen menar att beslutsfattarna inte f\u00f6rst\u00e5r komplexiteten i att utveckla AI och att v\u00e5rdprofessionen k\u00e4nner sig hotad av AI ist\u00e4llet f\u00f6r att ta sig i kragen och kompetensutveckla sig.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Allt som kallas f\u00f6r AI kanske inte \u00e4r AI?<\/h4>\n\n\n\n<p>Att vara inne i en hajp st\u00e4ller till med problem. Det finns orimliga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 sina h\u00e5ll, men ocks\u00e5 att de som f\u00f6rs\u00f6ker rida p\u00e5 v\u00e5gen inte alltid har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att lyckas. Under 2019 har det kommit ut nedsl\u00e5ende studier om hur liten andel av det som s\u00e4ljs in som AI ens inneh\u00e5ller n\u00e5got s\u00e5dant.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;According to the survey from London venture capital firm MMC, 40 percent of European startups that are classified as AI companies don\u2019t actually use artificial intelligence in a way that is \u201cmaterial\u201d to their businesses. MMC studied some 2,830 AI startups in 13 EU countries to come to its conclusion, reviewing the \u201cactivities, focus, and funding\u201d of each firm.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.theverge.com\/2019\/3\/5\/18251326\/ai-startups-europe-fake-40-percent-mmc-report\">Forty percent of \u2018AI startups\u2019 in Europe don\u2019t actually use AI, claims report<\/a> (The Verge, mars 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Hur l\u00e5ngt r\u00e4cker djupinl\u00e4rning?<\/h4>\n\n\n\n<p>Det talas ocks\u00e5 om begr\u00e4nsningarna bakom djupinl\u00e4rning, som \u00e4r den fr\u00e4msta tekniken bakom det nyvunna intresset f\u00f6r AI. MIT Technology Review skrev om det 2017 s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dJust about every AI advance you\u2019ve heard of depends on a breakthrough that\u2019s three decades old. Keeping up the pace of progress will require confronting AI\u2019s serious limitations.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.technologyreview.com\/s\/608911\/is-ai-riding-a-one-trick-pony\/\">Is AI Riding a One-Trick Pony?<\/a> (MIT Technology Review, 2017)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Tv\u00e5 \u00e5r senare uttryckte Blaise Aguera y Arcas utmaningen p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt, kommenterad av Wired:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201d\u201cWe\u2019re kind of like the dog who caught the car,\u201d Aguera y Arcas said. Deep learning has rapidly knocked down some longstanding challenges in AI\u2014but it doesn\u2019t immediately seem well suited to many that remain. Problems that involve reasoning or social intelligence, such as weighing up a potential hire in the way a human would, are still out of reach.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.wired.com\/story\/sobering-message-future-ai-party\/\">A sobering message about the future at AI\u2019s biggest party<\/a> (Wired, December 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Arcas argumenterar f\u00f6r att det finns problem vi vill l\u00f6sa som inte alls liknar det vi hittills lyckats anv\u00e4nda djupinl\u00e4rning till. Eller som en av de som pekats ut som \u201dgudfadern\u201d av djupinl\u00e4rning, Yoshua Bengio, uttryckte det p\u00e5 samma konferens:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201d[AI] need much more data to learn a task than human examples of intelligence, and they still make stupid mistakes.\u201d<\/p><p>\u2013 Yoshua Bengio, under NeuroIPS 2019<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>I november 2019 h\u00f6lls ett seminarie p\u00e5 AI Innovation of Sweden i G\u00f6teborg. D\u00e4r talade <a href=\"https:\/\/www.chalmers.se\/sv\/personal\/Sidor\/claes-strannegard.aspx\">Claes Stranneg\u00e5rd<\/a>, bitr\u00e4dande professor vid avdelningen f\u00f6r Data Science och AI p\u00e5 Chalmers, i sin f\u00f6rel\u00e4sning Deep learning: advantages and drawbacks om de utmaningar som finns med djupinl\u00e4rning s\u00e5 som det anv\u00e4nds idag. Det kan sammanfattas till f\u00f6ljande, att djupinl\u00e4rning:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    Inte fullt ut kan automatiseras \u2013 det kr\u00e4vs experter som jobbar manuellt med att designa arkitekturen.\n<\/li><li>    Klarar inte av att f\u00f6rklara sig \u2013 g\u00e5r allts\u00e5 inte anv\u00e4nda till beslut inom medicinen, finanser, trafik (och s\u00e4kert fler reglerade branscher).\n<\/li><li>    \u00c4r ibland v\u00e4ldigt kostsam.\n<\/li><li>    Kr\u00e4ver v\u00e4ldigt m\u00e5nga exempel f\u00f6r att l\u00e4ra sig \u2013 allts\u00e5 inte <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/One-shot_learning\">one-shot learning<\/a>.\n<\/li><li>    Inte alls \u00e4r m\u00e5ngsidig \u2013 principen \u00e4r att ha ett skr\u00e4ddarsytt n\u00e4tverk per problem att l\u00f6sa, vilket st\u00e4ller till det om man skiftar till ett annat dataset.\n<\/li><li>    Ofta kr\u00e4ver extremt mycket energi.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Ett kompletterande perspektiv fr\u00e5n en intervjuad medicinteknisk ingenj\u00f6r \u00e4r att om det AI:n g\u00f6r verkligen \u00e4r intelligent \u00e4r den troligen olaglig att anv\u00e4nda, \u00e5tminstone i EU. Detta med h\u00e4nvisning till den AI som inte kan f\u00f6rklara sig, ofta kallad blackbox och att det ska vara n\u00e4ra p\u00e5 om\u00f6jligt att CE-m\u00e4rka s\u00e5dant, samt att dataskyddsf\u00f6rordningen st\u00e4ller sina krav p\u00e5 bevarandet av individers integritet och skydd mot automatiserat beslutsfattande.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ett problem att djupinl\u00e4rning i vissa fall b\u00f6rjar n\u00e4rma sig v\u00e4gs \u00e4nde. Den klagan \u00e4r inte riktad mot life science utan snarare generell. Ibland fokuserar AI, och vetenskap i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet, p\u00e5 s\u00e5 kallade <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Toy_problem\">toy problem<\/a>, mer triviala och isolerade problem \u00e4n vad som \u00e4r fokus vid en framtida implementation av ett initialt fynd. Om man ska tro f\u00f6rfattarna av boken <em>Deep Learning for the Life Sciences<\/em> (Av Bharath Ramsundar et al 2019, ISBN: 9781492039839) finns ett antal omr\u00e5den med potential f\u00f6r just djupinl\u00e4rning. Bland annat mikroskopi, biofysik, biokemi som att f\u00f6rutsp\u00e5 toxicitet, genomik som vi tidigare n\u00e4mnt, och mer, ut\u00f6ver mer generell djupinl\u00e4rning p\u00e5 h\u00e4lsodata fr\u00e5n journaler.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Att inte vara n\u00e4ra en implementation<\/h4>\n\n\n\n<p>Andra inte direkt positiva resultat har gjorts av hur n\u00e4ra publicerade akademiska fynd inom AI \u00e4r den verklighet som beh\u00f6ver AI-l\u00f6sningar. Korean Journal of Radiology publicerade en artikel d\u00e4r man studerat flera hundra artiklar inom medicinsk bilddiagnostik. Dessv\u00e4rre var det bara n\u00e5gon ynka procent som hade validerats och dessutom gick att anv\u00e4nda till n\u00e5got:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Of 516 eligible published studies, only 6% (31 studies) performed external validation. None of the 31 studies adopted all three design features: diagnostic cohort design, the inclusion of multiple institutions, and prospective data collection for external validation.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.kjronline.org\/search.php?where=aview&amp;id=10.3348\/kjr.2019.0025&amp;code=0068KJR&amp;vmode=FULL\">Dong Wook Kim, et al.<\/a> (Korean Journal of Radiology, februari 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>De allra flesta studierna var testprojekt som inte gick att till\u00e4mpa i verkligheten. Man drog slutsatsen att:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Nearly all of the studies published in the study period that evaluated the performance of AI algorithms for diagnostic analysis of medical images were designed as proof-of-concept technical feasibility studies and did not have the design features that are recommended for robust validation of the real-world clinical performance of AI algorithms.\u201d<\/p><p>\u2013 Dong Wook Kim, et al. (Korean Journal of Radiology, februari 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-07.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 7: TRL-skalan, en metod f\u00f6r att bed\u00f6ma mognadsgrad p\u00e5 teknik.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Ett v\u00e4lvilligt s\u00e4tt att se p\u00e5 AI-hajpen \u00e4r att en stor del av det som blir rubriker inom AI \u00e4r p\u00e5 en ganska l\u00e5g niv\u00e5 p\u00e5 TRL-skalan. TRL (Technology Readiness Level) \u00e4r ett s\u00e4tt att m\u00e4ta hur moget n\u00e5got \u00e4r. En l\u00e5g mognadsgrad inneb\u00e4r en h\u00f6gre teknologisk risk. Skalan togs fram av NASA under 1970-talet f\u00f6r att ha ett unisont s\u00e4tt att prata om teknisk mognad, vilket fungerar mellan olika sorters tekniker.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dA technology\u2019s TRL is determined during a Technology Readiness Assessment (TRA) that examines program concepts, technology requirements, and demonstrated technology capabilities.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Technology_readiness_level\">Technology readiness level<\/a> (Wikipedia)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Ifall en teknik inte har r\u00e4tt f\u00f6rm\u00e5gor b\u00f6r den inte implementeras, det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt. Om man d\u00e4remot ser AI-initiativen utifr\u00e5n ett innovationsperspektiv \u00e4r de nya, antagligen nyttiga men ofta \u00e4nnu inte nyttiggjorda. Med hj\u00e4lp av TRL, eller snarare TRA-tr\u00e4ffar, kan man bed\u00f6ma hur redo de \u00e4r f\u00f6r implementering.<\/p>\n\n\n\n<p>Ofta \u00e4r det ganska l\u00e5ngt kvar till implementation ute i verkligheten. Inget fel i sig, men det framg\u00e5r inte alltid att det kan vara v\u00e4ldigt l\u00e5ngt kvar innan en lyckosam l\u00f6sning kan f\u00f6rv\u00e4ntas komma till anv\u00e4ndning.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Juridiska bekymmer med att jobba f\u00f6rebyggande<\/h4>\n\n\n\n<p>Swelife har lagt en del fokus under 2019 p\u00e5 att diskutera det kortsiktiga i t\u00e4nket att Sverige l\u00e4gger s\u00e5 mycket resurser p\u00e5 att folk \u00e4r sjuka, n\u00e4r man borde l\u00e4gga mer energi p\u00e5 att f\u00f6rebygga. Swelife pratar om detta som i de stadier av h\u00e4lsa en m\u00e4nniska kan vara i under ett flertal g\u00e5nger av sitt liv:<\/p>\n\n\n\n<p>Frisk &#8211; Risk &#8211; Sjuk<\/p>\n\n\n\n<p>Men \u00e4ven om viljan finns att jobba f\u00f6rebyggande, att v\u00e4rna h\u00e4lsa ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka bota de redan sjuka, s\u00e5 \u00e4r inte lagstiftningen anpassad till detta.<\/p>\n\n\n\n<p>Sommaren 2019 skrev tre regionstyrelseordf\u00f6rande, f\u00f6r V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, Sk\u00e5ne samt Stockholm, ett inl\u00e4gg i debatten i SKR-tidningen Dagens Samh\u00e4lle &#8211; <a href=\"https:\/\/www.dagenssamhalle.se\/debatt\/en-modern-vard-kraver-en-modernare-lagstiftning-28416\">En modern v\u00e5rd kr\u00e4ver en modernare lagstiftning<\/a>:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r insamling av patientdata b\u00f6r \u00e4ndras f\u00f6r att i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning m\u00f6jligg\u00f6ra en utveckling av den f\u00f6rebyggande h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden och utveckling av beslutsst\u00f6d. V\u00e5rdpersonal skulle p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 hj\u00e4lp att arbeta mer patients\u00e4kert genom system som signalerar s\u00e4rskilda riskfaktorer f\u00f6r en patient baserat p\u00e5 tidigare v\u00e5rdbes\u00f6k.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>och<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Patientdatalagen kr\u00e4ver ett uttryckligt samtycke fr\u00e5n patienten f\u00f6r behandling av andra v\u00e5rdgivares uppgifter. \u00c4ven med h\u00e4nsyn till integritetsaspekterna \u00e4r inte samtyckeskravet \u00e4ndam\u00e5lsenligt i f\u00f6rh\u00e5llande till sjukv\u00e5rdshuvudm\u00e4nnens skyldighet att ge en god och patients\u00e4ker v\u00e5rd.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>N\u00e5got \u00e4ven n\u00e5gra regioners chefsjurister st\u00e4llde sig bakom i artikeln Chefsjurister kr\u00e4ver modern lagstiftning om patientdata i juni 2019, publicerad bakom Insiktmedicins betalv\u00e4gg.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Specifik juridik: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa<\/h4>\n\n\n\n<p>Socialstyrelsens rapport (<a href=\"https:\/\/www.socialstyrelsen.se\/globalassets\/sharepoint-dokument\/artikelkatalog\/ovrigt\/2019-10-6431.pdf\">sida 39<\/a>) tar fr\u00e5n ett svenskt perspektiv upp fr\u00e5gan om lagar och regler och sammanfattar det ganska v\u00e4l. Vad som kan betraktas som nyheter eller aktuellt i \u00f6verg\u00e5ngen till 2020-talet \u00e4r nog fr\u00e4mst det europeiska regelverket f\u00f6r CE-m\u00e4rkning av medicintekniska produkter. En av nyheterna det talats mycket om i detta sammanhang \u00e4r hur programvara regleras, vilket inkluderar AI-tekniker som maskininl\u00e4rning, datorseende, med mera. Regelverket g\u00e4ller fr\u00e5n maj 2020 och inneb\u00e4r ett st\u00f6rre krav och mer arbete f\u00f6r alla tillverkare, import\u00f6rer och distribut\u00f6rer av medicintekniska programvaror och informationssystem.<\/p>\n\n\n\n<p>Ibland teoretiseras det att Sverige har en vilja att \u201dvara b\u00e4st i EU-klassen p\u00e5 att tolka GDPR p\u00e5 h\u00e5rdast t\u00e4nkbara s\u00e4tt\u201d vilket st\u00e4ller till det f\u00f6r oss och s\u00e4nker Sveriges konkurrenskraft p\u00e5 andra omr\u00e5den som beh\u00f6ver data.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dI Sverige h\u00e4mmas nu utvecklingen av anv\u00e4ndningen av h\u00e4lsodata av r\u00e5dande regelverk. Juridiken runt h\u00e4lsodata \u00e4r komplex och sv\u00e5r att \u00f6verblicka, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar samarbetet mellan h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden och akademin.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.dagensmedicin.se\/artiklar\/2019\/10\/23\/viljan-att-vara-bast-i-klassen-kan-ge-farre-forskningsframsteg\/\">Camilla Waltersson Gr\u00f6nvall, Marie Morell, Nicklas Sandstr\u00f6m<\/a> (Dagens Medicin, oktober 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>F\u00f6rfattarna av ovanst\u00e5ende debattinl\u00e4gg f\u00f6resl\u00e5r att Sverige borde dra l\u00e4rdom av <a href=\"https:\/\/stm.fi\/en\/secondary-use-of-health-and-social-data\">Finland som i mars 2019 antog nya regler<\/a>. Dessa till\u00e5ter sekund\u00e4r anv\u00e4ndning av data fr\u00e5n social- och h\u00e4lsov\u00e5rden inom forskning, utveckling och innovation. Finland fick p\u00e5 detta s\u00e4tt en tydlig konkurrensf\u00f6rdel internationellt och ett f\u00f6rspr\u00e5ng j\u00e4mf\u00f6rt med Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Att regelverk kan beh\u00f6va anpassas, p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt, h\u00e5lls \u00e4ven fram i den nationella strategin f\u00f6r life science som sl\u00e4pptes i slutet av 2019.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dI takt med att precisionsmedicin och AI inf\u00f6rs i v\u00e5rden \u00f6kar behoven av policyutveckling. Det handlar om att anpassa regelverk, f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och arbetss\u00e4tt f\u00f6r att kunna dra nytta av teknisk utveckling och nya innovationer.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.regeringen.se\/informationsmaterial\/2019\/12\/en-nationell-strategi-for-life-science\/\">En nationell strategi f\u00f6r life science<\/a> (Regeringskansliet, december 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>I sammanhanget kan det vara v\u00e4rt att n\u00e4mna att regeringen har en kommitt\u00e9 f\u00f6r policyutveckling, KOMET (Kommitt\u00e9n f\u00f6r teknologisk innovation och etik), som kontinuerligt ska leverera underlag inom bland annat precisionsmedicin.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_48\">Del 4: Problematisering och summering<\/h2>\n\n\n\n<p>Precis som v\u00e4ntat, n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r s\u00e5 eftertraktat som det l\u00f6fte AI utlovar, uppst\u00e5r det en angel\u00e4genhet och ibland oro \u00f6ver m\u00e5nga fr\u00e5gor. Vilka \u00e4r det som kan st\u00e4lla om h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden, omsorgen och hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor med egenv\u00e5rd? \u00c4r det rimligt att n\u00e5gon startup kan bli en h\u00e4lsoteknikj\u00e4tte och tvinga fram ett helt annat ekosystem, likt sociala mediers framfart, eller annonsf\u00f6retaget Googles s\u00e4tt att dra nytta av webben?<\/p>\n\n\n\n<p>Nya f\u00f6retag, och de som inte \u00e4r erfarna vid just h\u00e4lsosektorn, riskerar f\u00f6rst\u00e5s att sakna vissa erfarenheter som de etablerade betraktar som s\u00e5 uppenbar praxis att man inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis kommer ih\u00e5g att kravst\u00e4lla det vid upphandling eller samarbeten. Brittiska NHSx, som jobbar med digitalisering av NHS, belyser i sin rapport Artificial Intelligence: How to get it right \u2013 Putting policy into practice for safe data-driven innovation in health and care att man beh\u00f6ver ett ramverk f\u00f6r styrning av AI. D\u00e4r n\u00e4mns bland annat behovet av en uppf\u00f6randekod, nyttan av att anv\u00e4nda \u00f6ppna standarder, att algoritmer ska kunna f\u00f6rklaras, och mycket mer.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett flertal av respondenterna p\u00e5 enk\u00e4ter f\u00f6r insamling av intryck, och de som intervjuats, har fullt legitimt ifr\u00e5gasatt om det verkligen \u00e4r AI som beh\u00f6vs. Ett exempel bland m\u00e5nga \u00e4r en persons insulinpump som inte klarar av att sluta varna mitt i natten om att insulinet kommer ta slut inom ett dygn. Ett meddelande som skulle g\u00f6ra mer nytta n\u00e4r personen vaknat. M\u00e5nga saker kr\u00e4ver bara b\u00e4ttre programmering, mer insikt om anv\u00e4ndarupplevelsen samt mer involvering av anh\u00f6riga. Utg\u00e5 fr\u00e5n behovet och inte allt f\u00f6r snabbt tro sig vara full\u00e4rd och erbjuda en l\u00f6sning kanske ingen efterfr\u00e5gar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_49\">Amerikanska och kinesiska IT-j\u00e4ttar kliver in och styr upp healthtech?<\/h3>\n\n\n\n<p>En relativt vanlig id\u00e9 om vad som komma skall \u00e4r att \u201cAI-giganterna\u201d i USA och Kina snart kommer att komma ikapp h\u00e4lsov\u00e5rden. Att de med sin djupa kompetens inom teknik och allt vad AI \u00e4r kommer l\u00f6sa b\u00e5de h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdens utmaningar \u2013 bara de f\u00e5r tillg\u00e5ng till tillr\u00e4ckligt mycket data.<\/p>\n\n\n\n<p>Men varken USA eller Kina har samma samh\u00e4llssystem som vi, vilket kan spela till Sveriges f\u00f6rdel n\u00e4r det g\u00e4ller att erbjuda AI till \u00f6vriga i Europa, andra kompatibla l\u00e4nder eller organisationer. Det uppskruvade tonl\u00e4get kring AI p\u00e5 nationell niv\u00e5, p\u00e5minner om kalla krigets t\u00e4vlan, vilket verkar vara b\u00e5de \u00f6verdriven och kontraproduktiv. Vilket man ganska snabbt st\u00f6ter p\u00e5 vid kritisk l\u00e4sning, och recensioner, av Kai-Fu Lees bok <em>AI Superpowers &#8211; China, Silicon Valley, and the New World Order<\/em> (ISBN: 9781328546395). Tankeg\u00e5ngen \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis konstig, men det \u00e4r ett v\u00e4ldigt stort fokus p\u00e5 nationell niv\u00e5, n\u00e4r initiativ i andra sammanhang har mer med region att g\u00f6ra, eller branschkluster.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_50\">F\u00f6rs\u00f6k till nyansering<\/h3>\n\n\n\n<p>Det r\u00e4cker inte med att det i data finns evidens i form av mer eller mindre g\u00f6mda m\u00f6nster. Eller att AI:n \u00e4r s\u00e5 mycket mer effektiv \u00e4n m\u00e4nniskor p\u00e5 att hitta dessa m\u00f6nster. AI kan visserligen l\u00e4ra sig sj\u00e4lv saker redan nu, och vissa menar att utvecklingen sker i en exponentiell takt &#8211; det g\u00e5r redan j\u00e4ttefort och utvecklingstakten \u00f6kar f\u00f6r varje dag. S\u00e5 varf\u00f6r skulle det ta mer \u00e4n enbart lite tid f\u00f6r AI att utklassa m\u00e4nniskor i allt som har med h\u00e4lsa och v\u00e5rd att g\u00f6ra? Det h\u00e4nger ihop med vad man har f\u00f6r m\u00e5l. AI, varandes den senaste v\u00e5gen av digitalisering, \u00e4r fortfarande blott en teknik som beh\u00f6ver fr\u00e5gor att besvara. St\u00e4lls inga intressanta fr\u00e5gor hittar man inget intressant.<\/p>\n\n\n\n<p>Delvis har du svaret p\u00e5 detta under gapanalysens rubrik med fundamentala svagheter bakom djupinl\u00e4rning, men h\u00e4r kommer lite fler f\u00f6rs\u00f6k till nyansering. \u00c4r AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa ens ett teknikproblem? Man skulle kunna tro det n\u00e4r man l\u00e4ser om vad stora teknikbolag f\u00f6rv\u00e4ntas kunna \u00e5stadkomma. Dock, om man tilldelar dessa teknikbolag en annan branschtillh\u00f6righet \u00e4n just IT s\u00e5 \u00e4r blir det ofta marknadsf\u00f6ring, media eller e-handel. Det g\u00e4ller b\u00e5de de amerikanska och kinesiska IT-j\u00e4ttarna.<\/p>\n\n\n\n<p>De \u00e4r framg\u00e5ngsrika p\u00e5 att med teknik hantera m\u00e4nniskors uppm\u00e4rksamhet, visa annonser, f\u00f6resl\u00e5 produkter och liknande. Dessa egenskaper \u00e4r inte oviktiga f\u00f6r att kunna skapa en b\u00e4ttre h\u00e4lsa, men det \u00e4r inte direkt den dom\u00e4nexpertis som saknas f\u00f6r att AI ska sl\u00e5 igenom stort inom h\u00e4lsa som omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n<p>En kritik mot de amerikanska IT-j\u00e4ttarna \u00e4r att de i b\u00e4sta fall \u00e4r nyb\u00f6rjare inom h\u00e4lsoomr\u00e5det. Flera av dem har tidigare testat och misslyckats med sina h\u00e4lsosatsningar. \u00c4ven de kinesiska j\u00e4ttarna \u00e4r sm\u00e5 inom h\u00e4lsa. Kritik kan riktas mot det kinesiska systemet i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet, och <a href=\"https:\/\/www.datahubbs.com\/ai-and-super-powered-economic-errors\/\">hur de investerar i AI<\/a>, att det visserligen satsas mycket pengar men att det \u00e4r s\u00e5 pass illa organiserat att resultaten inte alls motsvarar investeringen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ingen av de tv\u00e5 l\u00e4nderna kommer att sv\u00e4ra sig fri fr\u00e5n att vara en stormakt inom AI. Det har de inget att vinna p\u00e5. Alla andra har dock att f\u00f6rlora p\u00e5 att inte se en mer nyanserad bild.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_51\">Italien har fler inflytelserika AI-forskare \u00e4n Kina\u2026<\/h3>\n\n\n\n<p>En h\u00f6gst kvantifierad j\u00e4mf\u00f6relse mellan USA, Kina och EU har publicerats av tankesmedjan <a href=\"https:\/\/www.datainnovation.org\/2019\/08\/who-is-winning-the-ai-race-china-the-eu-or-the-united-states\/\">Center for Data Innovation<\/a> i augusti 2019. I m\u00e5nga fall \u00e4r EU i klass med USA (som ofta leder i j\u00e4mf\u00f6relserna), ibland s\u00e4mst av de tre. Det beror f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 p\u00e5 hur man r\u00e4knar och vad man anser kommer g\u00f6ra skillnad f\u00f6r ekonomin och samh\u00e4llet i stort. Till exempel hur stor chans att en AI-forskares insikter kan smitta av sig p\u00e5 den \u00f6vriga befolkningens innovativa f\u00f6rm\u00e5ga. Exempelvis gick det 23,2 ledande AI-forskare per miljon arbetare i EU 2017, medan det endast var 1,2 i Kina (<a href=\"https:\/\/www.datainnovation.org\/2019\/08\/who-is-winning-the-ai-race-china-the-eu-or-the-united-states\/\">Tabell 8<\/a>).<\/p>\n\n\n\n<p>Center for Data Innovation diskuterar ocks\u00e5 vilken kvalitet det \u00e4r p\u00e5 AI-forskningen. Ett s\u00e4tt att m\u00e4ta \u00e4r h-index som s\u00e4tter ett v\u00e4rde p\u00e5 produktivitet och vilken p\u00e5verkan man haft. Om man tar den grupp som internationellt \u00e4r topp tio procent m\u00e4tt p\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00e5r man fram att:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Through 2017, the European Union led with an estimated 5,787 researchers, ahead of the United States (5,158) and China (977). The United Kingdom (1,177), Germany (1,119), France (1,056), Italy (987), and Spain (772) combined for 5,111 such individuals.\u201d<\/p><p>\u2013 Who Is Winning the AI Race: China, the EU or the United States? (Center for Data Innovations, augusti 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Italien har allts\u00e5 fler h\u00f6gkvalificerade AI-forskare \u00e4n hela Kina. Varken det, eller att EU \u00e5tminstone, enligt ett s\u00e4tt att se p\u00e5 saken, leder \u00f6ver USA, \u00e4r n\u00e5got man h\u00f6r ofta.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_52\">\u00c4r det en kapprustning likt kalla kriget?<\/h3>\n\n\n\n<p>Om man lyssnar p\u00e5 svenska AI-r\u00e5det \u00e4r det absolut en kapprustning. Denna bild \u00e4r de inte ensamma om, den \u00e4r till och med ganska vanlig som f\u00f6rklaring till varf\u00f6r vi m\u00e5ste satsa.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dSverige \u00e4r just nu mitt uppe i ett kapprustning gentemot resten av v\u00e4rlden vad g\u00e4ller AI. I den nyligen publicerade AI rapporten av Vinnova, samt den kartl\u00e4ggning som sker i samband med den stora AI-satsningen fr\u00e5n WASP, lyfts m\u00e5nga av de hinder fram som i dag st\u00e5r i v\u00e4gen n\u00e4r det kommer till att g\u00f6ra Sverige framst\u00e5ende och ledande inom AI. Det \u00e4r tydligt att Sverige och Europa ligger l\u00e5ngt efter andra regioner.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/swedishaicouncil.com\/swedish\">Swedish AI Council<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Men det finns ocks\u00e5 kritik mot dramaturgin att det \u00e4r en kapprustning eller en t\u00e4vling mellan nationer. Internt i Kina \u00e4r det visserligen lite s\u00e5 som den kinesiska staten har riggat sitt system kring de pengar som delas ut &#8211; det hela blir en t\u00e4vling mellan olika partitoppar i respektive kinesisk region. Mellan stater \u00e4r kapprustningen d\u00e4remot mer ett medialt narrativ \u00e4n n\u00e5got som \u00e4r enkelt att f\u00e5 bekr\u00e4ftat.<\/p>\n\n\n\n<p>Inte ens mellan de ofta utpekade stormakterna inom AI, Kina och USA, tycks det vara n\u00e5gon kapprustning att tala om. F\u00f6r varf\u00f6r skulle d\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.technologyreview.com\/f\/612316\/baidu-just-showed-that-china-and-the-us-can-collaborate-on-ai\/\">Baidu, Kinas ledande s\u00f6kmotor, ing\u00e5 i ett konsortium<\/a> som skapats av amerikanska bolag d\u00e4r de utforskar teknologisk risk?<\/p>\n\n\n\n<p>De som \u00e4r duktiga p\u00e5 AI sv\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en livsl\u00e5ng lojalitet mot en nation. Det \u00e4r tydligt exempelvis om man tittar p\u00e5 alla g\u00e4stforskare i \u00e4mnet som inte tycks begr\u00e4nsas av nationsgr\u00e4nser. En orsak till diskussionen om AI-utvecklingen som en kamp mellan nationer kan vara att det antas finnas en stor potential inom autonom krigf\u00f6ring. Dessutom s\u00e4gs Vladimir Putin ha sagt att:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;It comes with colossal opportunities, but also threats that are difficult to predict. Whoever becomes the leader in this sphere will become the ruler of the world.\u201d <\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.rt.com\/news\/401731-ai-rule-world-putin\/\">Vladimir Putin<\/a> (Russia Today, 2017)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r n\u00e5got som framst\u00e5ende personer inom teknikbranschen tagit fasta p\u00e5, bland annat <a href=\"https:\/\/twitter.com\/elonmusk\/status\/904633084309422080\">Elon Musk<\/a>. Fastnar man i ovanst\u00e5ende citat har man dock missat att Putin ocks\u00e5 sagt att de inte \u00f6nskar att ha monopol p\u00e5 denna teknik om man nu uppn\u00e5r en avg\u00f6rande niv\u00e5 f\u00f6rst.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;If we become leaders in this area, we will share this know-how with the entire world, the same way we share our nuclear technologies today.\u201d <\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.theverge.com\/2017\/9\/4\/16251226\/russia-ai-putin-rule-the-world\">Vladimir Putin (The Verge<\/a>, 2017)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Om dessa uttalanden gjorts av Norges statsminister hade nog f\u00e5 reagerat s\u00e4rskilt starkt.<\/p>\n\n\n\n<p>En initierad person som s\u00e5gar hela diskussionen om att det \u00e4r en t\u00e4vling \u00e4r AI-professorn Virginia Dignum:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Press and policy makers are obsessed with the so-called AI race, and with Europe\u2019s position in it. Just this week at Davos, US executives warned that China may be winning this supposed race. In another recent article, Bloomberg pointed out that countries are rushing to not be left behind.<\/p><p>[\u2026]<\/p><p>Firstly, there is no race and secondly, if there is, it is the wrong race to run.<\/p><p>[\u2026]<\/p><p>There is no race because of the very definition of a race: a competition of speed, against an objective criterion, usually a clock or to a specific point. In AI developments, we don\u2019t have an end point! Nor do we have a specific time to stop. There is therefore no way to determine when and where someone will win this so-called race.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"http:\/\/allai.nl\/there-is-no-ai-race\/\">Virginia Dignum, medgrundare av ALLAI<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Ibland \u00e4r kapprustningsdiskussionen en om vilken organisation som samlat p\u00e5 sig flest av \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda yrkesgrupper. Inte heller n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsgivare \u00e4r det v\u00e4l rimligt att arbetskraften \u00e4r s\u00e4rskilt bunden \u00f6ver tid. Var folk vill jobba \u00e4r n\u00e5got som f\u00f6r\u00e4ndras. Och om trendbrottet f\u00f6r rapporten <a href=\"https:\/\/www.glassdoor.com\/employers\/blog\/best-places-to-work-2020\/\">Best Places to Work 2020<\/a> h\u00e5ller i sig s\u00e5 kanske det blir sv\u00e5rare att anst\u00e4lla f\u00f6r exempelvis Google och Facebook, som b\u00e4gge tappat placeringar n\u00e4r anst\u00e4llda sj\u00e4lva s\u00e4tter betyg p\u00e5 sin arbetsgivare.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_53\">Exponentiell utveckling? En AI-revolution?<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-08.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 8: Skillnad i utvecklingstakt mellan linj\u00e4r och exponentiell utveckling.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat popul\u00e4rt narrativ \u00e4r hur snabb utvecklingen inom AI \u00e4r. Visst kan det k\u00e4nnas snabbt ibland, men \u00e4r tempot verkligen exponentiellt? Marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 AI-startups har f\u00f6rst\u00e5s varit exponentiellt under perioder av massiv utveckling. Fr\u00e5gan \u00e4r om det \u00e4r en revolution det handlar om, eller evolution?<\/p>\n\n\n\n<p>Teknik tenderar att f\u00e5 en uppbl\u00e5st v\u00e4rdering. N\u00e4r It-bubblan sprack 2002 fanns det orimliga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 saker som f\u00f6rst femton \u00e5r senare b\u00f6rjade fungera, till exempel hemleverans av matkassar.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dDespite the hype, artificial intelligence will take years to significantly boost economic productivity\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/spectrum.ieee.org\/computing\/software\/ai-and-economic-productivity-expect-evolution-not-revolution.amp.html\">AI and Economic Productivity: Expect Evolution, Not Revolution<\/a> (Jeffrey Funk hos IEEE Spectrum, December 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Att ha uppbl\u00e5sta f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 vad vi kommer kunna uppn\u00e5 med AI-teknik \u00e4r inget nytt. Det har rent utav h\u00e4nt flera g\u00e5nger tidigare. AI-tekniken NLP har r\u00f6tter fr\u00e5n 1950-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft, fr\u00e5n n\u00e5got som kallas <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Georgetown%E2%80%93IBM_experiment\">Georgetown\u2013experimentet<\/a>. Det var en demonstration som syftade till att attrahera intresse och finansiering fr\u00e5n den amerikanska allm\u00e4nheten och myndigheter. Demonstratorn \u00f6versatte 60 meningar p\u00e5 ryska till engelska genom att f\u00f6lja endast sex stycken grammatiska regler och den k\u00e4nde till ett ganska begr\u00e4nsat antal ord.<\/p>\n\n\n\n<p>Optimismen var enorm! Man trodde att maskiner inom fem \u00e5r skulle kunna \u00f6vers\u00e4tta mellan alla v\u00e4rldens spr\u00e5k, allts\u00e5 1960. S\u00e5 blev det dock inte. Snarare \u00e4r det nog f\u00f6rst de senaste \u00e5ren som vi b\u00f6rjat se att det fungerar r\u00e4tt bra.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dThe general reliability of expert judgement in AI timeline predictions is shown to be poor, a result that fits in with previous studies of expert competence.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.fhi.ox.ac.uk\/wp-content\/uploads\/FAIC.pdf\">The errors, insights and lessons of famous AI predictions \u2013 and what they mean for the future<\/a> (Stuart Armstrong et al, 2014)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>En annan f\u00f6ruts\u00e4gelse, som inte \u00e4r utan kontrovers, \u00e4r fr\u00e5n Marvin Minsky \u00e5tergiven i tidningen Life 1970:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dIn from three to eight years we will have a machine with the general intelligence of an average human being. I mean a machine that will be able to read Shakespeare, grease a car, play office politics, tell a joke, have a fight. At that point the machine will be able to educate itself with fantastic speed. In a few months it will be at genius level and a few months after that its powers will be incalculable.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/books.google.se\/books?id=2FMEAAAAMBAJ&amp;pg=PA57&amp;lpg=PA57&amp;dq=life+Meet+Shaky,+the+first+electronic+person.&amp;source=bl&amp;ots=v_7KnMpctZ&amp;sig=ACfU3U0AH5kUvI0Qu4YKnLMMwCnipyeqUQ&amp;hl=sv&amp;sa=X&amp;ved=2ahUKEwi8kvbjuvbmAhW4zMQBHUUhDaIQ6AEwDXoECAcQAQ#v=onepage&amp;q=life%20Meet%20Shaky%2C%20the%20first%20electronic%20person.&amp;f=false\">Marvin Minsky, enligt artikeln Meet Shaky, the first electronic person<\/a> (Life, 1970)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>F\u00f6rfattaren till artikeln, Brad Darrach, unders\u00f6kte f\u00f6ruts\u00e4gelsen om en maskin skulle kunna uppn\u00e5 generell intelligens inom tre till \u00e5tta \u00e5r med andra som var verksamma inom AI-f\u00e4ltet. Enligt Darrach tyckte m\u00e5nga att Minsky var aningens optimistisk och m\u00e5nga kontrade med att det nog skulle ta 15 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dWhen I checked Minsky\u2019s prophecy with other people working on Artificial Intelligence, however, many of them said that Minsky\u2019s timetable might be somewhat wishful \u2014 \u201cgive us 15 years,\u201d was a common remark \u2014 but all agreed that there would be such a machine and that it could precipitate the third Industrial Revolution, wipe out war and poverty and roll up centuries of growth in science, education and the arts\u2026\u201d<\/p><p>\u2013 Brad Darrach, f\u00f6rfattare av artikeln Meet Shaky, the first electronic person (Life, 1970)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Inte heller 1985 hade vi en <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Artificiell_intelligens#Artificiell_generell_intelligens\">artificiell generell intelligens (AGI)<\/a>. <\/p>\n\n\n\n<p>Oavsett hur man f\u00f6rh\u00e5ller sig till om dessa f\u00f6ruts\u00e4gelser \u00e4r korrekt uppfattade s\u00e5 f\u00f6rekommer de med j\u00e4mna mellanrum i media, b\u00f6cker och presenteras p\u00e5 konferenser. Det underbl\u00e5ser en oh\u00e5llbar hajp som m\u00e5ste balanseras f\u00f6rr eller senare. Detta \u00e4r funktionen hos de \u00e5terkommande s\u00e5 kallade AI-vintrarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Kritik mot \u00f6veroptimism runt AI har funnits med n\u00e4stan fr\u00e5n b\u00f6rjan. En tydlig kritiker \u00e4r <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Hubert_Dreyfus%27s_views_on_artificial_intelligence\">Hubert Dreyfus<\/a> som publicerat f\u00f6rl\u00f6jligande j\u00e4mf\u00f6relser med alkemi, samt genomg\u00e5ngar av vad maskiner inte kan f\u00f6rv\u00e4ntas klara av, under 1960- och 70-talen.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_54\">Hur stora landvinningar inom AI f\u00f6r h\u00e4lsa har gjorts?<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-09.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 9: AI betraktat som ett landskap, d\u00e4r h\u00f6jden representerar vad AI klarar av idag. (bild l\u00e5nad av Link\u00f6pings Universitet).\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r om denna \u00f6veroptimism \u00e4ven finns inom AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa. Rubrikerna vi l\u00e4ser \u00e4r tydliga. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng \u00e4r maskiner b\u00e4ttre p\u00e5 n\u00e5got \u00e4n m\u00e4nniskor, inte s\u00e4llan b\u00e4ttre \u00e4n de b\u00e4sta experterna. S\u00e5 vad \u00e4r problemet? Varf\u00f6r har inte denna exponentiella AI-utveckling redan landat exempelvis i sjukv\u00e5rden?<\/p>\n\n\n\n<p>En anledning \u00e4r att n\u00e4r en AI i ett j\u00e4mf\u00f6rande test mot exempelvis en hudl\u00e4kare visar sig vara b\u00e4ttre p\u00e5 n\u00e5got s\u00e5 inneb\u00e4r inte det att hudl\u00e4karen kan ers\u00e4ttas av en AI. Det AI:n \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 \u00e4r en ganska liten detalj i helheten, om \u00e4n helt avg\u00f6rande i vissa fall. Men en AI som \u00e4r j\u00e4ttebra p\u00e5 att avg\u00f6ra en viss typ av hudcancer kan inte p\u00e5 egen hand ta hand om allt det andra: Boka l\u00e4kartid, tr\u00e4ffa patienten, unders\u00f6ka patientens vitalparametrar, hantera medicinteknisk utrustning f\u00f6r att ta bilden p\u00e5 huden, etc, etc.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Paradoxen; hur kan det vara s\u00e5 att vi s\u00e4ger att AI \u00e4r minst lika bra som m\u00e4nskliga experter, \u00e5 andra sidan s\u00e5 verkar AI inte ens vara anv\u00e4ndbar i dagsl\u00e4get?\u201d<\/p><p>\u2013 Claes Lundstr\u00f6m, Almedalen 2019<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/liu.se\/medarbetare\/clalu03\">Claes Lundstr\u00f6m<\/a>, professor p\u00e5 Link\u00f6pings Universitet och arenaledare p\u00e5 Analytic Imaging Diagnostic Arena (AIDA), pratade om detta under Almedalen 2019 som AI-landskapets vassa toppar under seminariet <a href=\"https:\/\/youtu.be\/hV8sqnvEL4c?t=353\">Hur kan AI g\u00e5 fr\u00e5n vision till verklig patientnytta?<\/a> Att det \u00e4r ett sv\u00e5rt och stort steg att ta AI fr\u00e5n \u201cskyddad forskningsverkstad\u201d till \u201cklinisk vildmark\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>AI-landskapet har toppar d\u00e4r AI \u00e4r i klass med m\u00e4nskliga experter, men landskapet \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4ldigt glest och inneh\u00e5ller massor med saker som AI inte alls kan hj\u00e4lpa till med. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sv\u00e5rt att direkt hoppa fr\u00e5n en imponerande forskningsstudie till n\u00e5got som kan implementeras. Det r\u00e4cker inte att jobba med att h\u00f6ja topparna, det m\u00e5ste ocks\u00e5 hamna i ett kliniskt och vardagligt sammanhang.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_55\">Var utf\u00f6rs v\u00e5rd-AI? I inv\u00e5narens egna prylar eller i v\u00e5rdens slutna system?<\/h3>\n\n\n\n<p>Merparten av utf\u00f6rd v\u00e5rd \u00e4r egenv\u00e5rd, utf\u00f6rd av personen sj\u00e4lv eller dess anh\u00f6riga. Men gr\u00e4nsen \u00e4r inte knivskarp mellan v\u00e5rd och egenv\u00e5rd. H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden g\u00f6r redan saker som st\u00f6ttar egenv\u00e5rden, men erbjuder ibland ocks\u00e5 verktyg d\u00e4r personer med hj\u00e4lp av AI-teknik i vardagen kan \u00f6vervaka sin h\u00e4lsa f\u00f6r att f\u00f6rebygga eller \u00e5tminstone lindra konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett s\u00e5dant exempel, i form av en app i mobilen, \u00e4r MoodMapper:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Man kan klart visa att just f\u00f6r\u00e4ndringar i vardagsbeteendet speglar hur man m\u00e5r. Till exempel om man h\u00e5ller p\u00e5 att bli deprimerad, s\u00e5 \u00e4r det mer sannolikt att man ringer f\u00e4rre samtal och kanske r\u00f6r sig mindre. Om man d\u00e4remot \u00e4r manisk \u00e4r det mer sannolikt att man har fler kontakter.\u201d<\/p><p>\u2013 Ulla Karilampi, artikeln <a href=\"https:\/\/www.gp.se\/nyheter\/mobilapp-ska-hj%C3%A4lpa-bipol%C3%A4ra-1.16204396\">Mobilapp ska hj\u00e4lpa bipol\u00e4ra<\/a> (G\u00f6teborgs-Posten, juli 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-10.jpg\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 10: Spetspatienten Hanna Svensson illustrerar var hennes data finns. (Bild l\u00e5nad av H Svensson)\n\n<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Visste du att sjukv\u00e5rden sparar 0,03% av mitt sjukdata. 99,97% ser de s\u00e4llan, och de finns inte i sjukv\u00e5rdsdatat, de finns bara i egenv\u00e5rd.\u201c<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/twitter.com\/svenssonhannase\/status\/1145299251028779009\">Hanna Svensson<\/a> (Twitter, juni 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Om man utg\u00e5r fr\u00e5n Hannas exempel kan man fr\u00e5ga sig om det alltid \u00e4r med sjukv\u00e5rdsdata d\u00e4r magin inom AI h\u00e4nder. Beh\u00f6vs det ett samarbete om patientens data, eller kanske klarar sig patienten r\u00e4tt bra utan sjukv\u00e5rdsdata n\u00e4r det g\u00e4ller AI?<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e4ljpitchen f\u00f6r sjukv\u00e5rdsdata \u00e4r att det \u00e4r kalibrerad och kontrollerad utrustning som hanteras av professionella anv\u00e4ndare. Men det \u00e4r i en f\u00f6r patienten onormal milj\u00f6 och inte under vardagliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Dessutom riskerar det att vara n\u00e5got missvisande d\u00e5 det \u00e4r st\u00f6tvis inh\u00e4mtad information och \u00e5tminstone i vissa sammanhang inte direkt stora data (vilket modern AI ofta kr\u00e4ver).<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat s\u00e4tt att gruppera informationen om n\u00e5gons h\u00e4lsa \u00e4r att fr\u00e5ga sig vem som kontrollerar den eller har tillg\u00e5ng till den. H\u00e4r finns massor med akt\u00f6rer. Utl\u00e4ndska teknikj\u00e4ttar, f\u00f6retag som tillverkar sensorer eller mobiler, nischade h\u00e4lsobolag som PatientsLikeMe, konsumentv\u00e4nliga genetikf\u00f6retag som 23andMe, f\u00f6rs\u00e4kringsbolag, tr\u00e4ningsskof\u00f6retag, och entusiaster som spetspatienter och de i <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Quantified_self\">quantified self-r\u00f6relsen<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Dj\u00e4vulens advokat skulle ofta kalla de flesta av dessa AI-l\u00f6sningar f\u00f6r till\u00e4mpad statistik eller matematik. F\u00f6rmodligen helt korrekt kritik. Samtidigt \u00e4r allt en maskin utf\u00f6r en matematisk ber\u00e4kning, det \u00e4r trots allt det enda s\u00e4ttet en dator kan utf\u00f6ra n\u00e5got \u00f6ver huvud taget.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_56\">Kryptering, avidentifiering och pseudonymisering<\/h3>\n\n\n\n<p>Ibland pratas det om tekniker som kryptering, avidentifiering eller pseudonymisering. De som ser risker med detta brukar p\u00e5peka att <a href=\"https:\/\/www.nytimes.com\/2019\/07\/23\/us\/politics\/william-barr-encryption-security.html\">kryptering kan ha brister, eller bakd\u00f6rrar<\/a>, som uppdagas f\u00f6rst senare och d\u00e5 g\u00f6r allt inneh\u00e5ll okrypterat. Sen h\u00e4grar kvantdatorer vid horisonten, vilka sp\u00e5s kunna kn\u00e4cka \u00e5tminstone vissa krypton mycket enklare \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt idag. Men det tycks finnas konsensus i hur kryptering utformas f\u00f6r att vara utom r\u00e4ckh\u00e5ll f\u00f6r det som kvantdatorer g\u00f6r b\u00e4ttre \u00e4n vanliga datorer. Anstr\u00e4ngningarna att skapa kvants\u00e4ker kryptering g\u00f6rs bland annat av det \u00f6ppna projektet <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Post-quantum_cryptography#Open_Quantum_Safe_project\">Open Quantum Safe project<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>En kritik mot detta \u00e4r att \u00e5tminstone mot n\u00e5gra (som i framtiden kan visa sig vara), s\u00e4rskilt viktiga personer, kan det vara v\u00e4rt att hamstra information \u00e4ven om den vid insamlingstillf\u00e4llet \u00e4r om\u00f6jlig att kn\u00e4cka. Om denna sorts intresse fr\u00e5n exempelvis underr\u00e4ttelseorganisationer kommer drabba gemene man, p\u00e5 samma s\u00e4tt som v\u00e4rldsledare likt <a href=\"https:\/\/www.theguardian.com\/us-news\/2015\/jul\/08\/nsa-tapped-german-chancellery-decades-wikileaks-claims-merkel\">Angela Merkel<\/a>, \u00e5terst\u00e5r att se.<\/p>\n\n\n\n<p>En f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndighet ligger i p\u00e5st\u00e5endet att \u201dinternet aldrig gl\u00f6mmer\u201d. Att komma \u00f6ver \u00e4ldre data d\u00e4r det g\u00e5r att kn\u00e4cka kryptot kanske blir en realitet i framtiden som drabbar m\u00e5nga fler \u00e4n de m\u00e4ktigaste.<\/p>\n\n\n\n<p>Kn\u00e4cka kryptering \u00e4r inget nytt. Kanske den mest k\u00e4nda kn\u00e4ckningen var n\u00e4r bland annat, AI-f\u00f6rfadern och geniet, Alan Turing bistod i att avkryptera tyskarnas radiokoder under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n<p>Inte heller avidentifiering \u00e4r en magisk l\u00f6sning p\u00e5 problemet, vilket Andy Coravos p\u00e5 firman Elektra Labs, specialister inom biomark\u00f6rer, konstaterar (tillagd fetning):<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;How many people here think you could de-identify your genome?\u201d <\/p><p>&#8221;Probably not, because your genome is unique to you. It\u2019s the same with most of the biospecimens coming off a lot of wearables and sensors \u2014 I am uniquely identifiable with 30 seconds of walk data.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www-new.statnews.com\/2019\/06\/19\/what-if-ai-in-health-care-is-next-asbestos\/\">What if AI in health care is the next asbestos?<\/a> (STAT)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-11.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 11: Webbplatsen xkcd sk\u00e4mtar i vanlig ordning om teknik.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Informationss\u00e4kerhet \u00e4r ett sv\u00e5rt \u00e4mne och n\u00e5got som beh\u00f6ver diskuteras av fler delar av samh\u00e4llet \u00e4n de som \u00e4r experter inom IT-s\u00e4kerhet. Vad anser vi \u00e4r en acceptabel risk?<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r data som inte \u00f6ver huvud taget har ett skyddsv\u00e4rde kanske man kan dra nytta av dessa satsningar p\u00e5 lagrings- och ber\u00e4kningskapacitet som andra organisationers datacenter inneb\u00e4r. Samtidigt har ingen av de som intervjuats uttryckt detta som ett tr\u00e4ngande behov. Snarare att \u201cn\u00e4r det behovet uppst\u00e5r har vi redan kapacitet och jag vet vem internt som jag ska prata med\u201d. Det \u00e4r inte helt enkelt att se om all diskussion om behovet av publika moln, som driftas av tredjeparter, eller utomeuropeiska IT-j\u00e4ttar, har en faktisk efterfr\u00e5gan n\u00e4r det kommer till AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Anonymity is a shield from the tyranny of the majority\u201d<\/p><p>\u2013 John Paul Stevens, U.S. Supreme Court<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Vid de senare \u00e5rens k\u00e4nda datal\u00e4ckor har det ibland g\u00e5tt att koppla vad som i ett enskilt system verkar vara anonyma data till individer, genom att l\u00e4gga till fler datak\u00e4llor. N\u00e5got <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=SYo_PvCqgnw\">Claudia Diaz under en f\u00f6rel\u00e4sning<\/a>, p\u00e5 ett Chalmers-seminarium om digitalisering 2018, po\u00e4ngterar inte underl\u00e4ttas av internets existens d\u00e5 data fl\u00f6dar l\u00e4ttare \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare.<\/p>\n\n\n\n<p>Diaz ger i f\u00f6rel\u00e4sningen exemplet att boken Frankenstein ursprungligen publicerades anonymt, eftersom det kunde vara d\u00e5lig publicitet p\u00e5 1800-talet att f\u00f6rfattaren var en kvinna- p\u00e5 tal om majoritetens tyranni. N\u00e4r det v\u00e4l klargjordes att f\u00f6rfattaren var Mary Shelley var anonymiteten som bortbl\u00e5st f\u00f6r gott. Och idag, n\u00e4r \u00f6ver halva v\u00e4rldens befolkning har tillg\u00e5ng till internet, sprids information om en bruten anonymitet snabbare och enklare \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n\n\n\n<p>Man beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5s komma ih\u00e5g att all informationshantering inneb\u00e4r risker. Alldeles oavsett om man anv\u00e4nder tredjelands molnf\u00f6retag, eller har sin egen serverhall i ett bombs\u00e4kert skyddsrum eller faxar patientjournaler.<\/p>\n\n\n\n<p>Eller som Anna Troberg, d\u00e5varande partiledare f\u00f6r \u201cenfr\u00e5gepartiet\u201d Piratpartiet, skrev 2013:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;F\u00f6rst och fr\u00e4mst, \u00e4r historien ytterligare ett bevis p\u00e5 att alla databaser l\u00e4cker. Ibland sker det via medvetna l\u00e4ckor, ibland p\u00e5 grund av slarv, ibland genom att de blir hackade utifr\u00e5n, det enda man kan veta t\u00e4mligen s\u00e4kert \u00e4r att de kommer att l\u00e4cka f\u00f6rr eller senare. Om det inte redan skett, s\u00e5 \u00e4r det bara en tidsfr\u00e5ga innan en databas som inneh\u00e5ller information om just dig ocks\u00e5 l\u00e4cker. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet f\u00f6r oss alla.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.svd.se\/medierna-blir-till-offentlig-skampale\">Medierna blir till offentlig skamp\u00e5le<\/a> (SvD, december 2013)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Sedan ovanst\u00e5ende skrevs har bland annat 2,7 miljoner samtal till 1177 V\u00e5rdguiden legat oskyddade mot internet. I b\u00e4sta fall har inga fler \u00e4n journalisterna p\u00e5 Computer Sweden laddat ner n\u00e5gra inspelningar.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;[\u2026] ett av de st\u00f6rsta haverierna n\u00e5gonsin n\u00e4r det kommer till svensk patients\u00e4kerhet och personlig integritet. P\u00e5 en \u00f6ppen webbserver, helt utan l\u00f6senordsskydd eller annan s\u00e4kerhet, har vi hittat 2,7 miljoner inspelade samtal till r\u00e5dgivningsnumret 1177. Samtalen str\u00e4cker sig tillbaka till 2013 och det handlar om 170 000 timmar av k\u00e4nsliga samtal som vem som helst har kunnat ladda ner eller lyssna p\u00e5.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/computersweden.idg.se\/2.2683\/1.714787\/inspelade-samtal-1177-vardguiden-oskyddade-internet\">2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 V\u00e5rdguiden helt oskyddade p\u00e5 internet<\/a> (Computer Sweden, februari 2019)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r dessv\u00e4rre l\u00e5ngt ifr\u00e5n det enda exemplet d\u00e4r sjukv\u00e5rdsdata sprids. Mest frekvent, eller mest uppm\u00e4rksamhet, tycks det vara n\u00e4r en individ inom v\u00e5rden f\u00e4lls f\u00f6r obeh\u00f6rig l\u00e4sning av n\u00e5gons journal.<\/p>\n\n\n\n<p>Visst beh\u00f6ver \u00f6vertr\u00e4delser likt de enskilda individer kan beg\u00e5 beivras. Men det \u00e4r en enorm skillnad i storskalighet n\u00e4r en individ blir p\u00e5kommen med att missbruka sin beh\u00f6righet inom v\u00e5rd och omsorg, det drabbar en eller ett f\u00e5tal individer. J\u00e4mf\u00f6r det med att massor av m\u00e4nniskors k\u00e4nsliga uppgifter finns som en handelsvara p\u00e5 <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Dark_web\">den m\u00f6rka webben<\/a> eller blir allm\u00e4nt tillg\u00e4ngliga likt <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/ICloud_leaks_of_celebrity_photos\">det som h\u00e4nde 2014 n\u00e4r massor med k\u00e4ndisars privata bilder<\/a> l\u00e4ckte ut p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n\n\n\n<p>Med centralisering av h\u00e4lso- och v\u00e5rddata kommer ett enormt ansvar. Kanske kan AI-tekniker som <a href=\"https:\/\/towardsdatascience.com\/the-new-dawn-of-ai-federated-learning-8ccd9ed7fc3a\">federerad inl\u00e4rning<\/a> underl\u00e4tta, att var och en beh\u00e5ller sina data. Men d\u00e5 m\u00e5ste alla akt\u00f6rer som vill fr\u00e4mja h\u00e4lsa verkligen samarbeta \u2013 p\u00e5 riktigt!<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r mycket fokus p\u00e5 de juridiska utmaningarna n\u00e4r det g\u00e4ller AI generellt, men f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 n\u00e4r det ska till\u00e4mpas inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd med tanke p\u00e5 de s\u00e4rskilt k\u00e4nsliga personuppgifterna det inneb\u00e4r. I vissa fall kanske det inte \u00e4r utmaningar utan snarare en avsaknad av samsyn eller prejudikat som oroar. N\u00e4r det g\u00e4ller juridik inom v\u00e5rden \u00e4r Swelifes rapport <a href=\"https:\/\/swelife.se\/2018\/11\/09\/ny-rapport-om-personcentrerad-data-och-juridik-i-varden\/\">Personcentrerad data och juridik<\/a> fr\u00e5n 2018 l\u00e4sv\u00e4rd f\u00f6r en \u00f6verblick. AI-juridik handlar inte enbart om anv\u00e4ndandet av utl\u00e4ndska moln, \u00e4ven om man ibland kan tro det, utan ocks\u00e5 om patients\u00e4kerhet, patientdata, transparens, medicintekniska regelverk, bland annat.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som n\u00e4mnts under intervjuerna runt landet \u00e4r till stor del samst\u00e4mmigt. Budskapet \u00e4r \u201cge oss arbetsro\u201d. Ibland betyder det pengar, annars att man f\u00e5r st\u00f6d med det medicintekniska regelverket f\u00f6r mjukvara, b\u00e5de p\u00e5 hemmaplan och n\u00e4r det g\u00e4ller den amerikanska marknaden.<\/p>\n\n\n\n<p>Den stora fr\u00e5gan \u00e4r om v\u00e4rdet av AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa kommer att leva upp till f\u00f6rv\u00e4ntningarna. Det \u00e4r inte helt sj\u00e4lvklart. Dock \u00e4r det tydligt att all energi som nu investeras i AI kommer att g\u00f6ra nytta i en h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd som st\u00e5r inf\u00f6r stora utmaningar, bland annat p\u00e5 grund av de demografiska f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_57\">Avslutningsvis\u2026<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett genomg\u00e5ende tema i denna rapport \u00e4r att det finns enorma f\u00f6rhoppningar p\u00e5 vad AI-tekniken kan bidra med, att det absolut finns utmaningar, men att den nya varianten av AI lyser med sin fr\u00e5nvaro i en klinikers vardag.<\/p>\n\n\n\n<p>Att det \u00e4r p\u00e5 det s\u00e4ttet beror p\u00e5 flera saker, bland annat att de regelverk som finns inte \u00e4r helt anpassade eller etablerade i form av tydliga prejudikat. En annan orsak \u00e4r att den AI-teknik, som \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 n\u00e5got \u00e4n m\u00e4nskliga experter, inte \u00e4r m\u00e5ngsidig nog att ta sig ut i en klinikers vardag, eller en egenv\u00e5rdande inv\u00e5nares heller f\u00f6r den delen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r inte heller enkelt att j\u00e4mf\u00f6ra vad en organisation anser \u00e4r AI med n\u00e5gon annan d\u00e5 det inte finns n\u00e5gon etablerad, entydig, definition. De som arbetat med AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa i \u00e5rtionden har varit inne p\u00e5 en annan generation av AI, s\u00e5 kallade expertsystem. Medan den nya v\u00e5gen av AI, som inleddes 2012, \u00e4r baserad p\u00e5 djupinl\u00e4rning. Med andra ord \u00e4r det extremt s\u00e4llsynt att n\u00e5gon har erfarenheter av \u201cdagens AI\u201d som str\u00e4cker sig s\u00e4rskilt l\u00e5ngt tillbaka.<\/p>\n\n\n\n<p>Men det beror f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 din definition av AI. De som inkluderar olika former av automatisering, bland annat Robotic Process Automation, kan sp\u00e5ra sina erfarenheter en bit in p\u00e5 1900-talet. Med en s\u00e5 pass inkluderande definition har undertecknad jobbat med AI sedan 1997, fast jag skulle hellre vara \u00f6ppen med att det var mjukvaruagenter i Lotus Notes jag byggde. Det tycker \u00e5tminstone inte jag \u00e4r AI.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Januari, 2020<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Marcus \u00d6sterberg, f\u00f6r Swelife AI-projektet<\/em><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_58\">Appendix<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6ljande \u00e4r en f\u00f6rteckning \u00f6ver de resurser som uppt\u00e4cktes och skapades under arbetets g\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n<p>Bilagor:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    Bilaga 1: workshop- och sj\u00e4lvstudiematerial f\u00f6r en inblick i teknik bakom AI\n<\/li><li>    Bilaga 2: datak\u00e4llor, t\u00e4vlingar och mera med relevans till AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_59\">T\u00e4vlingar<\/h3>\n\n\n\n<p>Man kan t\u00e4vla i data science. Genom att ta fram den b\u00e4sta l\u00f6sningen p\u00e5 ett problem baserat p\u00e5 en datak\u00e4lla som sprids \u00f6ppet. Nedan \u00e4r n\u00e5gra t\u00e4vlingar och arrang\u00f6rer:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    <a href=\"https:\/\/www.isic-archive.com\">The ISIC Challenge<\/a> \u2013 detektera hudsjukdomar\n<\/li><li>    <a href=\"http:\/\/braintumorsegmentation.org\">BraTS<\/a> \u2013 multimodal hj\u00e4rntum\u00f6rsegmentering\n<\/li><li>    <a href=\"http:\/\/www.aisb.org.uk\/events\/loebner-prize\">Turingtestet \/ Loebnerpriset<\/a> \u2013 att f\u00e5 en m\u00e4nniska att tro den pratar med en m\u00e4nniska (trots att det \u00e4r en maskin i andra \u00e4nden)\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/www.kaggle.com\">Kaggle<\/a> \u2013 arrang\u00f6r av m\u00e5nga olika t\u00e4vlingar, ofta om h\u00e4lsa\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_60\">Datak\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns massor med olika datak\u00e4llor. Vissa har en \u00f6ppen licens som inneb\u00e4r att man f\u00e5r g\u00f6ra vad man vill med inneh\u00e5llet, andra \u00e4r \u00f6ppet tillg\u00e4ngliga men inget man f\u00e5r vidareutnyttja kommersiellt. Vissa datak\u00e4llor \u00e4r mer k\u00e4nda, ibland kallade referensdatak\u00e4llor, d\u00e5 de anv\u00e4nds som just referenser.<\/p>\n\n\n\n<p>I bilaga 2 hittar du en l\u00e4ngre f\u00f6rteckning vilket \u00e4r intressant om du vill se datak\u00e4llor om demografi eller s\u00e5nt som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r sentimentanalys, etc.<\/p>\n\n\n\n<p>Referensdatak\u00e4llor:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    <a href=\"https:\/\/dataverse.harvard.edu\/dataset.xhtml?persistentId=doi:10.7910\/DVN\/DBW86T\">HAM10000<\/a> \u2013 bilder inom dermatologi\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/api.medicalphoto.org\/datasets.html\">ASAN Dataset<\/a> \u2013 klinisk diagnos baserat p\u00e5 bilder\n<\/li><li>    <a href=\"http:\/\/gigadb.org\/dataset\/100439\">CAMELYON<\/a> \u2013 bilder f\u00f6r att uppt\u00e4cka metastaser i br\u00f6stv\u00e4vnad\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>\u00d6vriga datak\u00e4llor:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    <a href=\"https:\/\/www.isic-archive.com\">ISIC<\/a>  (International Skin Imaging Collaboration) \u2013 projekt f\u00f6r att detektera hudcancer\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/stanfordmlgroup.github.io\/projects\/chexnet\/\">CheXNet<\/a> \u2013 Stanfords dataset f\u00f6r att identifiera lunginflammation genom thorax-bilder\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/healthdata.gov\/search\/type\/dataset\">healthdata.gov<\/a> \u2013 samling datak\u00e4llor fr\u00e5n amerikanska myndigheter\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/mimic.physionet.org\">MIMIC Critical Care Database<\/a> \u2013 Samling dataset med h\u00e4lsodata fr\u00e5n 40 000 patienter. Bland annat demografi, vitalparametrar och l\u00e4kemedel.\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/datascience.nih.gov\/strides\">STRIDES<\/a> \u2013 biomedicinska data\n<\/li><li>    <a href=\"https:\/\/www.nlm.nih.gov\/NIHbmic\/nih_data_sharing_repositories.html\">NIH Data Sharing Repositories<\/a> \u2013 h\u00e4lsodatak\u00e4llor som finansierats av NIH (USA:s National Institute of Health).\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_61\">Bilaga 1: Workshop- och sj\u00e4lvstudiematerial f\u00f6r en inblick i teknik bakom AI<\/h2>\n\n\n\n<p>Kul att du vill l\u00e4ra dig lite om praktisk AI och specifikt maskininl\u00e4rning!<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_62\">Om den tekniska milj\u00f6n du beh\u00f6ver<\/h3>\n\n\n\n<p>Enklast \u00e4r att anv\u00e4nda n\u00e4ttj\u00e4nster f\u00f6r de tekniska \u00f6vningarna, m\u00e5nga har en gratisversion som duger gott. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana \u00e4r Microsoft Azure Notebooks och <a href=\"https:\/\/www.pythonanywhere.com\">Python Anywhere<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>En mer komplicerad variant \u00e4r att installera saker p\u00e5 din dator. Om du v\u00e4ljer att installera saker p\u00e5 din dator s\u00e5 \u00e4r det enklast att f\u00f6rst installera <a href=\"https:\/\/anaconda.org\">Anaconda<\/a> och sedan funktionen Jupyter Notebook vilket du hittar n\u00e4r du startar Anaconda f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n<p>I det h\u00e4r materialet kommer vi utg\u00e5 fr\u00e5n Microsoft Azure Notebooks eftersom det g\u00e5r snabbt att komma ig\u00e5ng med och ing\u00e5r i den Microsoft-prenumeration som \u00e4r vanlig inom m\u00e5nga organisationer.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_63\">Steg 1: Logga in (eller skapa ett gratiskonto hos Microsoft Azure Notebooks)<\/h3>\n\n\n\n<p>B\u00f6rja med att i webbl\u00e4saren g\u00e5 till f\u00f6ljande adress:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><a href=\"https:\/\/notebooks.azure.com\">https:\/\/notebooks.azure.com<\/a>\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-12.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 12: Uppe i h\u00f6gra h\u00f6rnet kan du logga in (\u201cSign In\u201d). P\u00e5 samma plats skapar du ett nytt konto.\n\n\n  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-13.jpg\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 13: Logga in antingen med ett jobbkonto, skolkonto, privat f\u00f6r exempelvis Hotmail, eller skapa ett nytt konto.\n\n\n  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-14.jpg\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 14: Om du redan \u00e4r inloggad mot n\u00e5gon annan Microsoft-tj\u00e4nst kan du uppmanas att forts\u00e4tta med det.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Om du har n\u00e5gon Microsoft-prenumeration via jobb eller skola kan du ofta logga in med det anv\u00e4ndarkontot. Det uppt\u00e4cker du om du skriver in den e-postadressen vid inloggning d\u00e5 du kommer skickas vidare till organisationens egen inloggningssida. K\u00f6r du fast kan du beh\u00f6va prata med en IT-administrat\u00f6r eller skapa ett privat konto om du inte redan har ett.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-15.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 15: Det kan vara s\u00e5 att du mellanlandar p\u00e5 en sida som denna, s\u00e5 h\u00e4r ser det ut f\u00f6r de som jobbar p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen.\n\n\n  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-16.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 16: Du kan f\u00e5 upp fr\u00e5gor som dessa. Oklart vad man ska v\u00e4lja d\u00e5 b\u00e5de ja och nej tycks leda till samma resultat.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Har du inget konto via jobb eller skola kan du fortfarande ha ett privat, exempelvis f\u00f6r Microsofts mejltj\u00e4nster Hotmail och Outlook.com, dessa inloggningsuppgifter g\u00e5r ocks\u00e5 bra att anv\u00e4nda p\u00e5 Azure.<\/p>\n\n\n\n<p>I annat fall beh\u00f6ver du d\u00e5 skapa ett nytt konto f\u00f6rst.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Om du inte redan \u00e4r p\u00e5 <a href=\"https:\/\/notebooks.azure.com\">https:\/\/notebooks.azure.com<\/a>  skriver du in den adressen i webbl\u00e4saren. <\/li><li>Klicka p\u00e5 l\u00e4nken \u201cSign in\u201d uppe i h\u00f6gra h\u00f6rnet och f\u00f6lj guiden. <\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Du kommer troligen uppmanas att skapa en profil p\u00e5 Azure Notebooks om detta \u00e4r ditt f\u00f6rsta bes\u00f6k p\u00e5 tj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_64\">Steg 2: G\u00f6r en kopia av startpaketet<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns ett startpaket att utg\u00e5 ifr\u00e5n. Det \u00e4r s\u00e4rskilt l\u00e4mpligt om du \u00e4r oerfaren n\u00e4r det g\u00e4ller programmering, inte har anv\u00e4nt notebooks tidigare eller vill ha ett facit att kika p\u00e5 vid behov.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-17.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 17: N\u00e4r du hittat ett projekt du vill forts\u00e4tta med kan du trycka p\u00e5 knappen \u201cClone\u201d uppe i h\u00f6gra h\u00f6rnet av webbl\u00e4saren.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Klona ditt eget startpaket till ditt konto s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>G\u00e5 till adressen <a href=\"https:\/\/notebooks.azure.com\/marcusosterberg\">https:\/\/notebooks.azure.com\/marcusosterberg<\/a> <\/li><li>Leta upp projektet \u201cSwelife AI workshops\u201d och klicka p\u00e5 det. <\/li><li>Klicka p\u00e5 knappen \u201cClone\u201d och v\u00e4lj namnet p\u00e5 ditt eget projekt, du m\u00e5ste inte \u00e4ndra n\u00e5got. <\/li><li>Klicka p\u00e5 \u201cClone\u201d f\u00f6r att spara en kopia av startpaketet till ditt eget konto. <\/li><\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_65\">Steg 3: Starta din notebook f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen<\/h3>\n\n\n\n<p>Nu har du din kopia\/kloning av projektet p\u00e5 ditt eget konto. Du har tv\u00e5 olika sorters filer. De numrerade filerna som ligger i roten \u00e4r dina \u00f6vningsfiler n\u00e4r du f\u00f6ljer med en f\u00f6rel\u00e4sning med detta material eller studerar detta material sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Dessutom har du en mapp som heter \u201cfacit\u201d. D\u00e4r ligger filer med samma filnamn som \u00f6vningsfilerna, men dessa \u00e4r f\u00e4rdiga och kan fungera som ett facit f\u00f6r dig om du k\u00f6r fast.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att starta din f\u00f6rsta notebook:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Klicka p\u00e5 \u201c01-intro-till-python.ipynb\u201d och ett nytt webbl\u00e4sarf\u00f6nster kommer \u00f6ppnas. <\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Nu har du en s\u00e5 kallad <a href=\"https:\/\/jupyter.org\">Jupyter Notebook<\/a> framf\u00f6r dig, fram\u00f6ver enbart kallad notebook.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-18.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 18: S\u00e5 h\u00e4r kan en notebook se ut. Man blandar kod (i gr\u00e5 rutor\/celler) och dokumentation (i vita rutor\/celler) f\u00f6r att enkelt strukturera upp det man vill ha gjort p\u00e5 ett begripligt s\u00e4tt.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Notebook \u00e4r en utvecklarmilj\u00f6 du kan k\u00f6ra direkt i din webbl\u00e4sare. I det h\u00e4r fallet k\u00f6rs din kod i Microsofts tj\u00e4nst Azure f\u00f6r enkelhetens skull men det skulle lika g\u00e4rna kunna vara p\u00e5 din arbetsplats, skola eller egen dator.<\/p>\n\n\n\n<p>En notebook \u00e4r uppdelad i s\u00e5 kallade celler. En cell \u00e4r en ruta vars bakgrundsf\u00e4rg \u00e4r antingen vit eller gr\u00e5. En vit cell inneh\u00e5ller dokumentation, i en gr\u00e5 cell skriver vi in programmeringskod.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-19.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 19: Dubbelklicka p\u00e5 de vita cellerna och l\u00e4r dig lite om dokumentationsspr\u00e5ket Markdown.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Om du dubbelklickar p\u00e5 en vit cell kommer den g\u00e5 \u00f6ver till redigeringsl\u00e4ge. De vita cellernas inneh\u00e5ll skrivs med ett dokumentationsspr\u00e5k som heter <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Markdown\">Markdown<\/a>. Man beh\u00f6ver inte l\u00e4gga n\u00e5gon energi p\u00e5 det, se det mer som ett snabbt s\u00e4tt att skriva anteckningar intill din kod.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att komma ur redigeringsl\u00e4ge klickar du p\u00e5 knappen \u201cRun\u201d i verktygsf\u00e4ltet eller tangentbordskombinationen Ctrl + Enter.<\/p>\n\n\n\n<p>Samma sak f\u00f6r att k\u00f6ra eller testa en snutt kod du skrivit i en gr\u00e5 ruta, d\u00e5 trycker du p\u00e5 \u201cRun\u201d eller tangentbordskombinationen Ctrl + Enter.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r du senare vill skapa dina egna notebooks kommer du skapa dina egna celler (genom verktygsmenyn Insert                          Insert cell below, eller above). Kom d\u00e5 ih\u00e5g att kod skrivs in i gr\u00e5 celler, dokumentation i vita celler. F\u00f6r att byta markerar du cellen du vill \u00e4ndra och sedan klickar i rullgardinsmenyn i verktygsf\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-20.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 20: F\u00f6r att byta celltyp fr\u00e5n Markdown (f\u00f6r dokumentation) till Code (f\u00f6r Python-kod) klickar du f\u00f6rst p\u00e5 den cell du vill \u00e4ndra. D\u00e5 ser det ut som f\u00f6r \u201d1. Skriv ut n\u00e5got p\u00e5 sk\u00e4rmen\u201d och sedan klickar du p\u00e5 rullgardinsmenyn i verktygsf\u00e4ltet.\n\n<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_66\">Intro till programmering \u2013 p\u00e5 tv\u00e5 minuter<\/h3>\n\n\n\n<p>Vill du instruera en dator beh\u00f6ver du programmera den. Programmering \u00e4r allts\u00e5 att sammanst\u00e4lla en mer eller mindre l\u00e5ng lista med instruktioner du vill f\u00e5 utf\u00f6rt.<\/p>\n\n\n\n<p>En utmaning med att programmera \u00e4r att datorn g\u00f6r precis som den blir tillsagd. Det kan l\u00e5ta som en bra sak, och s\u00e5 l\u00e4nge du skriver \u201cr\u00e4tt\u201d programmeringskod \u00e4r det bra. Men det g\u00f6r att du arbetar p\u00e5 maskinens villkor, p\u00e5 ett spr\u00e5k som \u00e4r mer anpassat efter maskinens behov \u00e4n dina.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns m\u00e5nga olika programmeringsspr\u00e5k. De olika spr\u00e5ken har olika styrkor och svagheter. N\u00e5gra vanliga programmeringsspr\u00e5k i Sverige \u00e4r C#, Java, C++ och PHP. Just n\u00e4r det g\u00e4ller hantverket runt maskininl\u00e4rning \u00e4r det vanligt att folk anv\u00e4nder spr\u00e5ket Python. Vi kommer att skriva med Python.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_67\">Intro till maskininl\u00e4rning \u2013 p\u00e5 sju minuter<\/h3>\n\n\n\n<p>Klassisk programmering kallas oftast f\u00f6r systemutveckling eller computer science i akademisk milj\u00f6. N\u00e4r det g\u00e4ller maskininl\u00e4rning \u00e4r det ist\u00e4llet datavetare eller data science. Det \u00e4r allts\u00e5 en skillnad p\u00e5 dator och data, d\u00e4r man historiskt har instruerat datorer genom programmering och att en datavetare idag ist\u00e4llet fokuserar p\u00e5 den data som datorn beh\u00f6ver f\u00f6r att \u201cprogrammera sig sj\u00e4lv\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Maskininl\u00e4rning kan allts\u00e5 f\u00f6renklat f\u00f6rklaras som att man hj\u00e4lper en maskin att bygga upp erfarenheter baserat p\u00e5 information man matar den med. S\u00e5 kallade tr\u00e4ningsdata. Dessa data kan vara att erbjuda m\u00e4ngder med bilder som antingen f\u00f6rest\u00e4ller \u00e4pplen eller apelsiner. Det maskinen l\u00e4r sig \u00e4r vilka egenskaper (vilket kallas features inom maskininl\u00e4rning) som \u00e4r typiska f\u00f6r ett \u00e4pple och vad som \u00e4r typiskt f\u00f6r en apelsin.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">\u00d6vervakad maskininl\u00e4rning<\/h4>\n\n\n\n<p>\u00d6vervakad maskininl\u00e4rning (<em>eng. supervised machine learning<\/em>) betyder att man tillsammans med sin tr\u00e4ningsdata ber\u00e4ttar vad som f\u00f6rest\u00e4ller \u00e4pplen och vad som f\u00f6rest\u00e4ller apelsiner. Det kallas f\u00f6r att informationen \u00e4r annoterad, att d\u00e4r finns v\u00e4gledande anteckningar. Det finns allts\u00e5 en l\u00e4rare som hj\u00e4lper maskinen att l\u00e4ra sig.<\/p>\n\n\n\n<p>Maskinen kommer ganska snart att hitta en s\u00e4rskiljande egenskap baserat p\u00e5 den data den f\u00e5r. Exempel p\u00e5 s\u00e4rskiljande egenskaper \u00e4r om tyngden p\u00e5 olika sorters frukter \u00e4r avg\u00f6rande, eller att maskinen inser att en sl\u00e4t yta och en liten m\u00f6rk pinne som sticker ut \u00e4r gemensamt f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4pplen och att b\u00e5de en brandgul och gropig yta brukar man se p\u00e5 en apelsin.<\/p>\n\n\n\n<p>Po\u00e4ngen med detta \u00e4r att senare kunna skicka en, f\u00f6r maskinen, helt ok\u00e4nd frukt och be maskinen s\u00e4ga om den tror det f\u00f6rest\u00e4ller ett \u00e4pple eller en apelsin. Den h\u00e4r maskinen skulle allts\u00e5 ha en sn\u00e4v kunskap endast om tv\u00e5 sorters frukter, samt att den inte har mer kunskap \u00e4n de bilder den sett under sin tr\u00e4ningsfas.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">O\u00f6vervakad maskininl\u00e4rning<\/h4>\n\n\n\n<p>Till skillnad mot versionen som \u00e4r \u00f6vervakad har man ingen pedagogisk l\u00e4rarfunktion vid o\u00f6vervakad maskininl\u00e4rning (<em>eng. unsupervised machine learning<\/em>), vilket kanske namnet avsl\u00f6jar. Maskinen m\u00e5ste allts\u00e5 p\u00e5 egen hand se m\u00f6nster och f\u00f6rs\u00f6ka lista ut vad det \u00e4r f\u00f6r information. Det kan vara fynd som att hitta avvikelser i siffror, som att en person haft en period av avvikande pulsdata, eller regelbundenheter. Maskinen kan l\u00e4tt uppt\u00e4cka s\u00e5dant i en enorm m\u00e4ngd med siffror, men d\u00e5 den inte \u00e4r \u00f6vervakad kan den inte beskriva vad den hittat eller en trolig orsak bakom avvikelsen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett s\u00e4tt att se det p\u00e5 \u00e4r att man med o\u00f6vervakad maskininl\u00e4rning \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r vilka fynd som finns i en m\u00e4ngd data, medan man med \u00f6vervakad p\u00e5 f\u00f6rhand best\u00e4mt sig exakt vad man \u00e4r ute efter.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns fler varianter av maskininl\u00e4rning vi inte kommer g\u00e5 in p\u00e5. Googla p\u00e5 reinforcement learning, transfer learning eller deep learning, bland annat, f\u00f6r att l\u00e4sa mer.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Vad \u00e4r skillnaden mellan mer traditionell statistik och maskininl\u00e4rning?<\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-21.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 21: Regel och Svar har olika roller beroende p\u00e5 om man jobbar med statistik eller maskininl\u00e4rning (med inspiration fr\u00e5n Alexander Scarlat)\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns flera skillnader och likheter mellan traditionell statistik och maskininl\u00e4rning. Med risk f\u00f6r att f\u00f6renkla det f\u00f6r l\u00e5ngt \u00e4r en av de st\u00f6rsta skillnaderna vilken roll de matematiska reglerna fyller. I ovanst\u00e5ende figur ser du \u00f6versk\u00e5dligt hur statistiska modeller \u00e4r uppbyggda efter en viss specifik regel. Man b\u00f6rjar med data, allts\u00e5 n\u00e5gon form av input, och en regel f\u00f6r att f\u00e5 ett svar p\u00e5 n\u00e5got. Ett svar kan till exempel vara procent, sannolikhet, eller odds f\u00f6r n\u00e5got. Maskininl\u00e4rningsmodeller har d\u00e4remot data och svar som startpunkt och m\u00e5let med modellen \u00e4r ist\u00e4llet att f\u00e5 fram en regel. Maskininl\u00e4rning och statistik \u00e4r besl\u00e4ktade, men kan ha olika utg\u00e5ngspunkt och m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n<p>Maskininl\u00e4rning handlar om att uppt\u00e4cka regler som kan till\u00e4mpas, medan statistik \u00e4r att till\u00e4mpa regler man redan k\u00e4nner till.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_68\">\u00d6vningar<\/h3>\n\n\n\n<p>Du beh\u00f6ver ha skapat ett konto hos Microsoft Azure Notebooks f\u00f6r att kunna k\u00f6ra \u00f6vningarna. Om du inte gjort det s\u00e5 se tidigare avsnitt.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">\u00d6vning 1: Grundl\u00e4ggande programmering<\/h4>\n\n\n\n<p>Det finns ett antal grundkunskaper man beh\u00f6ver ha lite koll p\u00e5. Vi kommer g\u00e5 igenom dem i denna \u00f6vning f\u00f6r att i n\u00e4sta \u00f6vning fokusera p\u00e5 maskininl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Om du inte redan har den f\u00f6rsta notebooken \u00f6ppen s\u00e5 \u00f6ppna den nu, den som heter \u201c01-intro-till-python.ipynb\u201d. <\/li><li>Om n\u00e5got inte verkar fungera kan det vara v\u00e4rt att klicka p\u00e5 diskettknappen i verktygsf\u00e4ltet, st\u00e4nga ner och b\u00f6rja om. <\/li><li>I projektvyn kan man f\u00e5 statusinformation och vid behov starta om den tekniska milj\u00f6n bakom projektet. <\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Eftersom det \u00e4r en gratistj\u00e4nst kan man dessv\u00e4rre inte r\u00e4kna med helt felfri drift, d\u00e5 borde man skaffa sig ett betalkonto. Om du har m\u00f6jligheten att installera Anaconda och Jupyter p\u00e5 din dator \u00e4r det ocks\u00e5 ett alternativ om Azure Notebooks strular tillr\u00e4ckligt mycket.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-22.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 22: Om det strular f\u00f6r dig och du vill fels\u00f6ka \u00e4r projektets status v\u00e4rt att kolla in. N\u00e4r det funkar ska det i gr\u00f6nt st\u00e5 \u201cRunning on Free Compute\u201d.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Du kommer i respektive notebook f\u00e5 lite v\u00e4gledande information i de vita cellerna, men de \u00e4r fr\u00e4mst d\u00e4r f\u00f6r att hj\u00e4lpa dig hitta r\u00e4tt gr\u00e5 cell.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">1.1 Hejsan v\u00e4rlden<\/h5>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-23.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 23: F\u00f6r att kunna skriva kod st\u00e4ller du mark\u00f6ren i ett gr\u00e5tt f\u00e4lt. Aktiva f\u00e4lt f\u00e5r en ram runt sig.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Klicka i det f\u00f6rsta gr\u00e5 f\u00e4ltet. Nu kommer mark\u00f6ren blinka d\u00e4r och du ska ocks\u00e5 f\u00e5 en gr\u00f6n ram som visuellt visar var i din notebook du \u00e4r aktiv.<\/p>\n\n\n\n<p>Den kod vi ska skriva \u00e4r klassisk. Vi ska g\u00f6ra minsta m\u00f6jliga program och det brukar g\u00e5 ut p\u00e5 att f\u00e5 maskinen att s\u00e4ga hej till v\u00e4rlden &#8211; Hello world!<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 nu skriver du det f\u00f6rsta programmet i den gr\u00e5 rutan, n\u00e4mligen:<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">print(\u201cHello world!\u201d)<\/pre>\n\n\n\n<p>Du s\u00e4ger allts\u00e5 \u00e5t maskinen:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Att printa n\u00e5got, skriva ut p\u00e5 sk\u00e4rmen.\n<\/li><li>Sen \u00e4r det b\u00f6rjan p\u00e5 en parentes.\n<\/li><li>Ett citationstecken (eller en rak apostrof)\n<\/li><li>Lite valfri text.\n<\/li><li>Ett till citationstecken (eller rak apostrof)\n<\/li><li>En avslutande parentes.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Om du tycker det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta apostrof p\u00e5 tangentbordet g\u00e5r det lika bra med citationstecknet som du hittar p\u00e5 Shift + 2, det vill s\u00e4ga \u201c.<\/p>\n\n\n\n<p>Det du beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 av denna rad med kod:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>print \u00e4r en inbyggd funktion i programmeringsspr\u00e5ket Python och dess uppgift \u00e4r att hj\u00e4lpa dig skriva n\u00e5got p\u00e5 sk\u00e4rmen. <\/li><li>Det som \u00e4r inom parentes \u00e4r den information du vill ge print att jobba med. <\/li><li>Att texten Hello world! omges av citationstecken \u00e4r f\u00f6r att ber\u00e4tta att det \u00e4r just en textstr\u00e4ng. Vi kommer g\u00e5 in mer p\u00e5 textstr\u00e4ngar och andra typer av data senare. <\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Citationstecknet hittar du p\u00e5 tangentbordet genom att h\u00e5lla ned Shift-tangenten och trycka p\u00e5 siffran 2.<\/p>\n\n\n\n<p>Det g\u00e5r lika bra att anv\u00e4nda apostrof som citationstecken, s\u00e5 l\u00e4nge som du \u00e4r konsekvent i ditt val.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Nu kan du klicka p\u00e5 Run-knappen, eller Ctrl + Enter p\u00e5 tangentbordet, f\u00f6r att k\u00f6ra denna cell med programmeringskod.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Vad h\u00e4nde? Om du skrev r\u00e4tt s\u00e5 skrevs texten Hello world! ut precis under din gr\u00e5a ruta. Se nedan bild.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-24.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 24: N\u00e4r du k\u00f6rt din cell och allt fungerar som det ska kommer Hello world! dyka upp precis under din gr\u00e5a cell.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Om du inte skrev r\u00e4tt eller annat fel intr\u00e4ffade s\u00e5 kommer det st\u00e5 ett felmeddelande direkt under den gr\u00e5a rutan. Dessa felmeddelanden \u00e4r mer eller mindre kryptiska, men om man inte direkt listar ut vad man ska \u00e5tg\u00e4rda s\u00e5 \u00e4r det vanligaste att man kopierar felmeddelandet och googlar efter det. Ofta \u00e4r det p\u00e5 webbplatsen <a href=\"http:\/\/StackOverflow.com\">StackOverflow.com<\/a> man hittar svaret. Det h\u00e4r \u00e4r vad m\u00e5nga utvecklare l\u00e4gger sin tid p\u00e5 &#8211; att fels\u00f6ka sin egen och andras kod.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-25.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 25: Exempel p\u00e5 felmeddelande. Det finns en liten upp\u00e5tpil som markerar var den gick bet p\u00e5 din kod. Felet h\u00e4r \u00e4r att det saknas ett avslutande citationstecken innan den avslutande parentesen.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns m\u00e5nga olika sorters fel och det \u00e4r en \u00f6verkurs f\u00f6r denna sj\u00e4lvstudie, men i ovanst\u00e5ende bildexempel anges SyntaxError. Det inneb\u00e4r att man gjort ett fel i hur man skrev programmeringsspr\u00e5ket. I det ovanst\u00e5ende exemplet f\u00f6rv\u00e4ntas man ha ett avslutande citationstecken innan en avslutande parentes. D\u00e4rf\u00f6r klagar den p\u00e5 felaktig syntax.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r man r\u00e4ttat eventuella fel \u00e4r det bara att k\u00f6ra cellen p\u00e5 nytt och se hur det g\u00e5r. Detta kallas f\u00f6r trial and error, man testar sig fram med saker man inte vet exakt hur man l\u00f6ser.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">1.2 Operatorer<\/h5>\n\n\n\n<p>Operator \u00e4r ett fint ord f\u00f6r de olika s\u00e4tten att ber\u00e4kna saker, som addition, subtraktion, division, med mera. Ofta menar man dock lite mer \u00e4n det vi l\u00e4rt oss under grundskolans matematik. Ett s\u00e5dant exempel \u00e4r hur man sammanfogar tv\u00e5 stycken textstr\u00e4ngar, s\u00e5 kallad konkatenering.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r kommer lite ber\u00e4kningar med hj\u00e4lp av operatorer. Vi ber maskinen r\u00e4kna ut 1 + 3, men ocks\u00e5 jobbigare ber\u00e4kning vi helst slipper g\u00f6ra utan en dators hj\u00e4lp. Raderna som b\u00f6rjar med en hashtag \u00e4r en kommentar, det beh\u00f6ver du inte skriva men det \u00e4r ett s\u00e4tt att g\u00f6ra anteckningar i sin kod. Kommentarer anv\u00e4nds ofta p\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6r att f\u00f6rklara den kod som sedan f\u00f6ljer.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\"> # skriv ut summan av en addition\nprint(1+3)\n\n # en multiplikation som \u00e4r dryg i huvudr\u00e4kning\nprint(78324687324676*12321)\n\n # division\nprint(1\/3)\n\n # sammanfoga text, s\u00e5 kallad konkatenering\nprint(\u201cHello\u201d + \u201cworld\u201d + \u201c!\u201d)<\/pre>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att se resultatet \u2013 k\u00f6r din kodcell antingen genom att klicka p\u00e5 knappen \u201dRun\u201d eller tangentbordskommandot Ctrl + Enter.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5r kod har tre matematiska exempel; addition, multiplikation, division. Vi avslutar med konkatenering, allts\u00e5 att addera textstr\u00e4ngar vilket ger en l\u00e4ngre textstr\u00e4ng.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">1.3 Variabler<\/h5>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att tillf\u00e4lligt spara information kan man anv\u00e4nda variabler. Det \u00e4r som namngivna beh\u00e5llare du kan stoppa ner lite allt m\u00f6jligt. T\u00e4nk dig en hink du kan l\u00e4gga lite vad du vill i, det kan vara grus, vatten eller glassb\u00e5tar.<\/p>\n\n\n\n<p>En po\u00e4ng med variabler \u00e4r att din kod blir l\u00e4ttare att l\u00e4sa, \u00e5tminstone om du namnger dina variabler p\u00e5 ett logiskt och beskrivande s\u00e4tt. Du f\u00e5r allts\u00e5 namnge dina variabler n\u00e4stan hur du vill, men det finns krav som att de inte kan inneh\u00e5lla mellanslag, specialtecken och kan inte b\u00f6rja med en siffra.<\/p>\n\n\n\n<p>Det tredje kodexemplet g\u00e5r ut p\u00e5 att r\u00e4kna p\u00e5 omkretsen av en rektangel. Notera att vi inte skriver ut m\u00e5ttenheten efter respektive siffra, om vi skrev 9 cm skulle datorn inte f\u00f6rst\u00e5 eftersom vi blandar en siffra med bokst\u00e4ver. Vi skriver ist\u00e4llet endast in siffran.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">sida_y = 9\nsida_x = 7\n\nomkrets_rekt = (sida_y * 2) + (sida_x * 2)\nprint(omkrets_rekt)<\/pre>\n\n\n\n<p>Om du skriver av ovanst\u00e5ende kod exakt och k\u00f6r cellen ska den svara med siffran 32. Det vill s\u00e4ga omkretsen av rektangeln med sidornas m\u00e5tt 9 och 7.<\/p>\n\n\n\n<p>sida_<em>y och sida<\/em>_x \u00e4r de olika l\u00e4ngder som rektangelns sidor har. Om man tar sidorna multiplicerat med tv\u00e5 och adderar resultaten har man f\u00e5tt rektangelns alla fyra sidor och vet hur l\u00e5ngt det \u00e4r runt.<\/p>\n\n\n\n<p>Samma matematikregler du \u00e4r van vid fungerar, som att utr\u00e4kningar inom parentes k\u00f6rs f\u00f6rst, n\u00e4r du programmerar. Ibland skriver man koden \u00f6vertydligt mest f\u00f6r att g\u00f6ra den mer l\u00e4sbar, och trots att parenteser inte alltid beh\u00f6vs \u00e4r det vanligt att hitta dem i alla fall.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">1.4 Lista saker<\/h4>\n\n\n\n<p>Det finns flera olika sorters listor inom programmering. De \u00e4r specialiserade f\u00f6r olika anv\u00e4ndningsomr\u00e5den, som att alltid vara sorterade eller kunna inneh\u00e5lla olika komplexa saker.<\/p>\n\n\n\n<p>Po\u00e4ngen med en lista \u00e4r dock sj\u00e4lvf\u00f6rklarande, man vill lista saker.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi b\u00f6rjar med att skapa en tom lista, sedan l\u00e4gger vi till tv\u00e5 frukter.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">favvo_frukt = list()\n\n # l\u00e4gga till n\u00e5got till en lista\nfavvo_frukt.append(\u201c\u00c4pple\u201d)\nfavvo_frukt.append(\u201cApelsin\u201d)\nprint(favvo_frukt)\n\nprint(type(favvo_frukt))<\/pre>\n\n\n\n<p>H\u00e4r l\u00e4gger vi tv\u00e5 g\u00e5nger till nya frukter till listan som heter favvo<em>frukt. Sedan skriver vi ut listans inneh\u00e5ll och till sist skriver vi ut vilken datatyp som variabeln\/listan favvo<\/em>frukt \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">1.5 Importera funktioner och moduler<\/h5>\n\n\n\n<p>Programmeringsspr\u00e5k har en massa funktioner man kan l\u00e4ra k\u00e4nna och ha nytta av. Dessa funktioner brukar kallas f\u00f6r dess standardbibliotek. Exempelvis kan man be om hj\u00e4lp med saker som v\u00e4rdet Pi ist\u00e4llet f\u00f6r att beh\u00f6va skriva in decimalerna f\u00f6r hand. V\u00e4rdet av Pi finns i en modul som heter math, det \u00e4r inte konstigare \u00e4n att vi importerar just \u201dmath\u201d.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">import math\n\nprint(\u201cPi \u00e4r\u201d, math.pi)<\/pre>\n\n\n\n<p>Efter att vi importerat matematik-delen av Pythons standardbibliotek anv\u00e4nder vi funktionen print() f\u00f6r att f\u00f6rst skriva ut texten \u201dPi \u00e4r\u201d och sedan anropar vi math-modulens underdel pi som d\u00e5 ger oss siffror tillbaka.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">1.6 If-satser<\/h5>\n\n\n\n<p>Artificiell intelligens beskylls ibland f\u00f6r att enbart best\u00e5 av en massa villkor, if-satser allts\u00e5. H\u00e4r ska vi s\u00e4tta upp villkor. Nu b\u00f6rjar vi n\u00e4rma oss lite smarthet och inte bara ha en massa utr\u00e4kningar. Dock \u00e4r if-satser egentligen bara ett s\u00e4tt att beskriva regler.<\/p>\n\n\n\n<p>Men fr\u00e5gan \u00e4r om du skulle kunna avsl\u00f6ja en \u201cAI\u201d som har miljontals f\u00e4rdiga svar p\u00e5 fr\u00e5gor?<\/p>\n\n\n\n<p>Denna \u00f6vning handlar om att plocka fram aktuell information, n\u00e4mligen innevarande veckodag. Eftersom det \u00e4r en maskin det handlar om s\u00e5 \u00e4r veckodagarna numrerade snarare \u00e4n att det \u00e4r m\u00e5ndag till s\u00f6ndag det handlar om.<\/p>\n\n\n\n<p>Precis som med exemplet tidigare med matematik-modulen och talet Pi s\u00e5 drar vi nytta av modulen f\u00f6r \u201ddatetime\u201d och importerar \u201ddate\u201d.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>H\u00e4r st\u00f6ter du f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 ett indrag i koden. <\/li><li>Antingen g\u00f6r du dessa med tabbtangenten eller tre mellanslag \u2013 det \u00e4r viktigt att du enbart g\u00f6r p\u00e5 det ena eller andra s\u00e4ttet. Datorer \u00e4r kinkiga. <\/li><\/ul>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">from datetime import date\n\nveckodag = date.weekday(date.today()) \n# m\u00e5ndag \u00e4r 0, tisdag \u00e4r 1 -&gt; s\u00f6ndag \u00e4r 6\nprint(\u201cNummer p\u00e5 veckodagen\u201d, veckodag)\n\nif veckodag &gt; 4:\n    print(\u201cNu \u00e4r det helg!\u201d)\nelif veckodag is 4:\n    print(\u201cN\u00e4stan helg, det \u00e4r ju fredag\u201d)\nelse:\n    print(\u201cNope, inte helg\u2026\u201d)<\/pre>\n\n\n\n<p>Veckodagen \u00e4r allts\u00e5 en siffra mellan 0 och 6. Man b\u00f6rjar (n\u00e4stan) alltid med siffran noll n\u00e4r det g\u00e4ller data och olika sorters listningar av saker. Har maskinen du k\u00f6r med svenska inst\u00e4llningar kan du r\u00e4kna med att 0 st\u00e5r f\u00f6r m\u00e5ndag, men risken \u00e4r att 0 \u00e4r f\u00f6r s\u00f6ndag p\u00e5 grund av \u201ckulturella inst\u00e4llningar\u201d, men det \u00e4r inget vi kommer g\u00e5 djupare in p\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 vad \u00e4r det f\u00f6r if-satser vi kodat? F\u00f6rst s\u00e4ger vi att om\/if veckodag \u00e4r mer \u00e4n fyra, d\u00e5 vill vi skriva ut att \u201cNu \u00e4r det helg!\u201d. elif betyder typ \u201celler om\u201d och den kollar om veckodag \u00e4r exakt 4, allts\u00e5 inte mer \u00e4n fyra som f\u00f6reg\u00e5ende, s\u00e5 skriver vi ut n\u00e5got annat. Siffran fyra representerar allts\u00e5 fredag, fem f\u00f6r l\u00f6rdag och sex f\u00f6r s\u00f6ndag.<\/p>\n\n\n\n<p>If-blocket avslutas med else. Man kan s\u00e4ga att h\u00e4r landar man alltid om inget av de tidigare fr\u00e5gest\u00e4llningarna varit korrekta. Om inget av ovanst\u00e5ende if\/elif \u00e4r korrekt s\u00e5 \u00e4r det inte helg, det \u00e4r m\u00e5ndag-till-och-med-torsdag.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns allts\u00e5 tre sammankopplade regler som g\u00f6r detta kodblock dynamiskt. F\u00f6rst fr\u00e5gar vi om veckodagen \u00e4r l\u00f6rdag eller s\u00f6ndag. Senare om det \u00e4r fredag. Om inget av dessa st\u00e4mmer kan vi konstatera att det varken \u00e4r fredag eller helg.<\/p>\n\n\n\n<p>T\u00e4nk dig hur du skulle fr\u00e5ga en m\u00e4nniska f\u00f6r att lista ut vad det \u00e4r f\u00f6r frukt hen har i sin v\u00e4ska. \u00c4r den gr\u00f6n? Ja! Ok, \u00e4r den oval? Nej! Jag tror det \u00e4r ett gr\u00f6nt \u00e4pple.<\/p>\n\n\n\n<p>Samma system kan du fundera kring n\u00e4r det g\u00e4ller triage, allts\u00e5 en initial bed\u00f6mning av hur illa d\u00e4ran en patient \u00e4r. Eller det enklare <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/LABC\">LABC (Livsfarligt l\u00e4ge \u2013 Andning \u2013 Bl\u00f6dning \u2013 Chock)<\/a> som \u00e4ven vi som inte \u00e4r v\u00e5rdkunniga ska ha som st\u00f6d f\u00f6r att prioritera vad vi unders\u00f6ker vid en krissituation. Det \u00e4r som ett intervjumanus om du ringer 112 n\u00e4r du hittat n\u00e5gon liggandes p\u00e5 gatan.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>F: Har du undanr\u00f6jt eventuellt livsfarligt l\u00e4ge? <\/li><li>S: Ja, jag sl\u00e4pade personen bort fr\u00e5n bilv\u00e4gen upp p\u00e5 trottoaren! <\/li><li>F: Andas personen? <\/li><li>S: Ja! <\/li><li>F: Bl\u00f6der personen? <\/li><li>S: Ja! <\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>I detta fallet stannar vi p\u00e5 bl\u00f6dningen och n\u00e5r aldrig Chock s\u00e5 som LABC:s algoritm \u00e4r utformad. Vi beh\u00f6ver ta hand om bl\u00f6dningen eller \u00e5tminstone bed\u00f6ma hur allvarlig den \u00e4r innan vi kan g\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">1.7 Slutligen, slingor, loopar, iteratorer, k\u00e4rt barn\u2026<\/h5>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att syssels\u00e4tta en maskin med lite mer jobb kan man instruera den att g\u00f6ra n\u00e5got tills dess att den \u00e4r f\u00e4rdig. H\u00e4r f\u00f6ljer ett exempel p\u00e5 det.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi skapar en lista med f\u00f6rnamn. Den d\u00e4r typen av parentes hittar du med knappen Alt Gr p\u00e5 tangentbordet intryckt och s\u00e5 trycker du p\u00e5 antingen 8 eller 9. Du p\u00e5 Mac anv\u00e4nder Option-knappen och 8 eller 9. T\u00e4nk p\u00e5 att skriva alla namn p\u00e5 en och samma rad, annars kommer du f\u00e5 syntax error.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\"># skapa en lista\nlista_med_namn = [\"Nisse\", \"Greta\", \"Magdalena\", \"Harald\", \"Lily\", \"Sven\"]\n\n# mata en for-loop med en lista av n\u00e5got \n# och den betar av listan\nfor namn in lista_med_namn:\n    print(namn)<\/pre>\n\n\n\n<p>Den avslutande kodsnutten \u00e4r en for-loop. Koden \u00e4r lite bakv\u00e4nd. T\u00e4nk p\u00e5 att vi k\u00f6r raden print(namn) lika m\u00e5nga g\u00e5nger som det finns namn i listan lista<em>med<\/em>namn.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 namn \u00e4r allts\u00e5 en variabel som f\u00f6rsta varvet i loopen inneh\u00e5ller Nisse, andra g\u00e5ngen Greta och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n<p>Det som kommer h\u00e4nda n\u00e4r du k\u00f6r den h\u00e4r koden \u00e4r att den skriver ut f\u00f6rnamnen, vart och ett, p\u00e5 egen rad. F\u00f6rst kommer Nisse.<\/p>\n\n\n\n<p>Det var det, nu ska vi kolla p\u00e5 lite maskininl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">\u00d6vning 2: Enkel \u00f6vervakad maskininl\u00e4rning<\/h4>\n\n\n\n<p>Nu ska vi testa lite maskininl\u00e4rning. Det blir inte m\u00e5nga rader kod, men desto mer abstrakt t\u00e4nkande.<\/p>\n\n\n\n<p>Konceptet \u00e4r att mata maskinen med data den ska l\u00e4ra sig av. Den data maskinen tr\u00e4nar p\u00e5 kommer utg\u00f6ra allt den vet om n\u00e5got och vara grunden f\u00f6r ett s\u00e5 kallat beslutstr\u00e4d. Ett beslutstr\u00e4d \u00e4r ett s\u00e4tt att sammanst\u00e4lla kunskap, det \u00e4r inte l\u00e4mpligt f\u00f6r alla problem men \u00e4r en begriplig b\u00f6rjan f\u00f6r den som vill testa maskininl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-26.jpg\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 26: Beslutstr\u00e4d \u00e4r nyttiga f\u00f6r att klassificera saker. Till exempel om en viss frukt \u00e4r ett \u00e4pple eller apelsin.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Vi ska l\u00e4ra upp en maskin genom exempel och erfarenheter, ist\u00e4llet f\u00f6r att manuellt mata in regler. Detta genom \u00f6vervakad maskininl\u00e4rning. Maskinen ska sedan f\u00f6rutsp\u00e5 om en ny frukt \u00e4r en apelsin eller ett \u00e4pple baserat p\u00e5 tidigare erfarenheter.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu ska vi \u00f6ppna filen som heter:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>02-supervised-machine-learning.ipynb\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">2.1 Samla in tr\u00e4ningsdata<\/h4>\n\n\n\n<p>Det som avsl\u00f6jar denna maskininl\u00e4rning, som just en \u00f6vervakad maskininl\u00e4rning, \u00e4r f\u00f6r att vi har labels\/etiketter. Labels \u00e4r de etiketter med beskrivande svar vi matar maskinen med s\u00e5 den vet vad som \u00e4r vad.<\/p>\n\n\n\n<p>Av nedanst\u00e5ende kod beh\u00f6ver du egentligen bara skriva de tre raderna som inte b\u00f6rjar med en br\u00e4dg\u00e5rd\/hashtagg som f\u00f6rsta tecken. De raderna \u00e4r \u201dbortkommenterade\u201d och en form av dokumentation f\u00f6r m\u00e4nskliga \u00f6gon. Kommentarerna \u00e4r bara d\u00e4r f\u00f6r att f\u00f6rklara hur vi skriver om v\u00e5ra data till nummer, nummer \u00e4r vad maskinen f\u00f6redrar.<\/p>\n\n\n\n<p>Strax efter koden kommer du f\u00e5 respektive del f\u00f6rklarad. Det \u00e4r inte s\u00e5 komplicerat egentligen.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">from sklearn import tree\n\n# traningsdata: vikt i gram, ytans beskaffenhet \n# (0 f\u00f6r len, 1 f\u00f6r gropig)\n# traningsdata = [[140, \"len\"], [130, \"len\"], \n# [150, \"gropig\"], [170, \"gropig\"]]\ntraningsdata = [[140, 0], [130, 0], [150, 1], [170, 1]]\n\n# etiketter = [\"\u00e4pple\", \"\u00e4pple\", \"apelsin\", \"apelsin\"]\n# etiketter = 0 f\u00f6r \u00e4pple, 1 f\u00f6r apelsin\netiketter = [0, 0, 1, 1]<\/pre>\n\n\n\n<p>Den f\u00f6rsta insatsen \u00e4r att importera scikit-learn. Det \u00e4r en s\u00e5 kallad modul och den hj\u00e4lper oss att genomf\u00f6ra maskininl\u00e4rning utan att beh\u00f6va skriva all kod fr\u00e5n grunden. N\u00e4rmare best\u00e4mt \u00e4r det ett beslutstr\u00e4d vi importerar.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan skapar vi en variabel, traningsdata, som f\u00e5r en lista med fyra olika frukter. Den f\u00f6rsta frukten v\u00e4ger 140 gram och har en len yta, den andra v\u00e4ger 130 gram och har ocks\u00e5 en len yta. De tv\u00e5 sista frukterna v\u00e4ger 150-170 gram och har en gropig yta.<\/p>\n\n\n\n<p>Eftersom maskiner f\u00f6redrar siffror skriver vi om ytans beskaffenhet; 0 f\u00e5r symbolisera len yta, 1 f\u00e5r symbolisera gropig yta.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 nu har de fyra frukterna tv\u00e5 egenskaper vardera som \u00e4r siffror. Detta \u00e4r v\u00e5ra tr\u00e4ningsdata.<\/p>\n\n\n\n<p>Sist ska vi ber\u00e4tta f\u00f6r maskinen vilka av dessa frukter som \u00e4r ett \u00e4pple och vilka som \u00e4r en apelsin. Dessa uppgifters variabel kallar vi i koden f\u00f6r etiketter, du kan t\u00e4nka p\u00e5 dem som att du s\u00e4tter etiketter p\u00e5 respektive frukt. Genom att etiketterna ens existerar och kan hj\u00e4lpa maskinen att l\u00e4ra sig \u00e4r denna kod per definition \u00f6vervakad maskininl\u00e4rning. Om etiketter saknas \u00e4r det ist\u00e4llet o\u00f6vervakad maskininl\u00e4rning. D\u00e5 skulle det vara upp till maskinen sj\u00e4lv att lista ut hur den grupperar dessa frukter p\u00e5 egen hand.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">2.2 Tr\u00e4na upp klassificeraren och leta m\u00f6nster i data<\/h4>\n\n\n\n<p>Vi skapar en ny variabel som vi d\u00f6per till klass. Den f\u00e5r f\u00f6rst datatypen att vara en beslutstr\u00e4dsklassificerare. P\u00e5 rad tv\u00e5 ger vi beslutstr\u00e4det den data den beh\u00f6ver f\u00f6r att bygga upp sin kunskapsmodell (beslutstr\u00e4det, allts\u00e5). traningsdata \u00e4r allts\u00e5 v\u00e5ra fyra frukter fr\u00e5n det tidigare kodblocket, etiketter \u00e4r v\u00e5r klassificering att tv\u00e5 av frukterna \u00e4r \u00e4pplen och tv\u00e5 \u00e4r apelsiner.<\/p>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">klass = tree.DecisionTreeClassifier()\nklass = klass.fit(traningsdata, etiketter)<\/pre>\n\n\n\n<p>Ordet \u201cfit\u201d inom maskininl\u00e4rning kanske kan \u00f6vers\u00e4ttas till svenska som att \u201cpassa in dessa data i din struktur\u201d. Det \u00e4r allts\u00e5 n\u00e4r vi anropar klass.fit() som maskinen sorterar upp sin tr\u00e4ningsdata i ett beslutstr\u00e4d. Den l\u00e4r sig allts\u00e5 sj\u00e4lv baserat p\u00e5 data, utan att uttryckligen ha programmerats med f\u00f6rbest\u00e4mda regler.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu \u00e4r ju dessa data v\u00e4ldigt banala j\u00e4mf\u00f6rt med hur avancerade AI-system fungerar, inte minst f\u00f6r att vi har en begr\u00e4nsad v\u00e4rldsbild med bara tv\u00e5 olika sorters frukter.<\/p>\n\n\n\n<p>Om vi visualiserar beslutstr\u00e4det s\u00e5 som det ser ut baserat p\u00e5 dessa fyra frukter kommer det se ut som bilden h\u00e4r intill.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/figur-27.png\" alt=\"\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\nFigur 27: M\u00e5h\u00e4nda en sv\u00e5rbegriplig men \u00e5tminstone visuell version av v\u00e5rt beslutstr\u00e4d.\n\n<\/p>\n\n\n\n<p>Det enda du egentligen beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 av denna visualisering av v\u00e5rt beslutstr\u00e4d \u00e4r den f\u00f6rsta raden i den vita boxen. S\u00e5 l\u00e4nge som en ny frukt v\u00e4ger 145 gram eller mindre kommer den ta True-grenen i beslutstr\u00e4det, v\u00e4ger den mer \u00e4n 145 gram kommer den g\u00e5 p\u00e5 False-grenen. Detta \u00e4r allts\u00e5 den regel beslutstr\u00e4det \u201cl\u00e4rt sig\u201d baserat p\u00e5 de tr\u00e4ningsdata vi matat den med. Spoiler: En frukt som v\u00e4ger mer \u00e4n 145 gram \u00e4r allts\u00e5 en apelsin enligt beslutstr\u00e4det, om man har exakt samma tr\u00e4ningsdata.<\/p>\n\n\n\n<p>Beslutstr\u00e4d \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s djupare \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r n\u00e4r de till\u00e4mpas i verkligheten, men det inneb\u00e4r bara fler f\u00f6rgreningar ned\u00e5t och principen \u00e4r densamma.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">2.3 Predicera<\/h4>\n\n\n\n<p>Den \u00e5terst\u00e5ende uppgiften \u00e4r att f\u00f6ruts\u00e4ga om en ny frukt \u00e4r antingen ett \u00e4pple eller en apelsin \u2013 baserat p\u00e5 de tv\u00e5 egenskaper maskinen nu l\u00e4rt sig att tolka. S\u00e5 vi skapar en ny variabel, ny_frukt, och s\u00e4ger att den nya frukten v\u00e4ger 180 gram och har gropig yta, allts\u00e5 en 1:a som ytans egenskap.<\/p>\n\n\n\n<p>Sen anropar vi en funktion som heter predict() och ger den v\u00e5r nya frukt. Maskinen k\u00e4nner bara till tv\u00e5 sorters frukter, den kallar dem f\u00f6r 0 och 1. S\u00e5 om maskinen svarar att det \u00e4r frukt 1 menar den apelsin och 0 \u00e4r \u00e4pple. Prediktionen svarar allts\u00e5 med vilken av v\u00e5ra etiketter den tycker att den nya frukten liknar.<\/p>\n\n\n\n<p>En typisk if-sats, svaret \u00e4r antingen det ena eller det andra.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>\u00c4r prediktionen 1 skriver vi ut \u201cApelsin\u201d, \u00e4r den n\u00e5got annat skriver vi ut \u201c\u00c4pple\u201d.\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">ny_frukt = [[180, 1]] # ny frukt, 180 gram och gropig yta\n\nif 1 in klass.predict(ny_frukt):\n    print(\"Apelsin\")\nelse:\n    print(\"\u00c4pple\")<\/pre>\n\n\n\n<p>Vi hade kunnat undvika att beh\u00f6va anv\u00e4nda maskininl\u00e4rning f\u00f6r detta lilla exempel. Skillnaden hade varit att vi d\u00e5 f\u00e5tt skriva kod som kollade p\u00e5 tr\u00e4ningsfrukternas egenskaper f\u00f6r yta och vikt.<\/p>\n\n\n\n<p>Det hade f\u00f6r just detta exempel s\u00e4kert fungerat lika bra, men vad hade vi vunnit p\u00e5 det? Vi hade inte direkt sparat in p\u00e5 m\u00e4ngden kod vi beh\u00f6ver skriva.<\/p>\n\n\n\n<p>Nackdelen skulle dock vara att den koden skulle bli mindre m\u00e5ngsidig. Den hade inte heller lika bra hanterat om vi senare lagt till fler sorters frukter, eller nya egenskaper ut\u00f6ver vikt och yta. S\u00e5 redan med v\u00e4ldigt sm\u00e5 datam\u00e4ngder kan principerna inom maskininl\u00e4rning b\u00f6rja l\u00f6na sig.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_69\">Problematisering av detta simpla exempel<\/h3>\n\n\n\n<p>Den h\u00e4r maskinen vi tr\u00e4nat upp vet bara om att \u00e4pplen och apelsiner existerar. Men l\u00e5t s\u00e4ga att vi introducerar \u00e4nnu en frukt, en som har samma lena yta som \u00e4pplet. S\u00e4g ett p\u00e4ron. D\u00e5 kommer kunskapen inte att r\u00e4cka till eftersom det eventuellt bara \u00e4r vikten som skiljer ett p\u00e4ron fr\u00e5n ett \u00e4pple. I det fallet skulle vi beh\u00f6va ha mer data om frukterna. Det skulle exempelvis kunna vara f\u00e4rgen, men \u00e4ven \u00e4pplen kan vara lite gr\u00f6na. Kanske om man tar in hur fruktens form \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p>Det h\u00e4r resonemanget \u00e4r ett exempel p\u00e5 varf\u00f6r man ofta \u00e4r intresserad av all data man kan komma \u00f6ver inom AI. Det \u00e4r f\u00f6rst efter en tid du vet vad du inte verkar beh\u00f6va.\u2003<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat problem med den kod vi skrivit \u00e4r att frukternas vikt och deras ytas lenhet\/gropighet inte \u00e4r balanserade enligt samma skala. Ytan \u00e4r antingen ett eller noll. Medan vikten \u00e4r inom ett st\u00f6rre spann, 130-170 gram av de fyra tr\u00e4ningsfrukterna.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna skevhet syns i v\u00e5r visualisering av beslutstr\u00e4det. Fruktens yta \u00e4r helt irrelevant f\u00f6r prediktionen, den bryr sig enbart om vikten.<\/p>\n\n\n\n<p>Vill man balansera fruktens vikt och yta kan man tvinga in dem i samma skala. Att de \u00f6vers\u00e4tts till en gemensam skala mellan 0-10, d\u00e4r lenast t\u00e4nkbara frukt f\u00e5r en nolla och det gropigaste vi kan hitta f\u00e5r en tia. Samma med vikten. Tyngsta frukten f\u00e5r en tia och l\u00e4ttast en nolla.<\/p>\n\n\n\n<p>Bland annat detta \u00e4r problem man adresserar genom att jobba med <em>feature engineering<\/em>. Att harmonisera olika v\u00e4rden s\u00e5 en egenskap inte \u00e4r fullt s\u00e5 utslagsgivande, ut\u00f6ver att hitta anv\u00e4ndbara egenskaper f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201dFeature engineering is the process of using domain knowledge of the data to create features that make machine learning algorithms work. Feature engineering is fundamental to the application of machine learning, and is both difficult and expensive.\u201d<\/p><p>\u2013 <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Feature_engineering\">Feature engineering<\/a> (Wikipedia)<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Maskininl\u00e4rning \u00e4r enkelt och sv\u00e5rt, samtidigt!<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_70\">Bilaga 2: Datak\u00e4llor, t\u00e4vlingar och mera med relevans till AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_71\">\u00d6vrigt, med mer eller mindre stark koppling till AI eller life science<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Alliance on Artificial Intelligence<\/h4>\n\n\n\n<p>Grundat av tre holl\u00e4ndare som \u00e4r med i EU:s HLEG om AI. Bland annat Virginia Dignum.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/allai.nl\">http:\/\/allai.nl<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">EurAI (European Association for Artificial Intelligence)<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.eurai.org\">https:\/\/www.eurai.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">HealthTech Nordic<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/healthtechnordic.com\">http:\/\/healthtechnordic.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">OpenAI \u2013 Kalifornien, USA<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;OpenAI\u2019s mission is to ensure that artificial general intelligence benefits all of humanity. We\u2019re a team of a hundred people based in San Francisco, California.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/openai.com\">https:\/\/openai.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Future of Life Institute<\/h4>\n\n\n\n<p>Bland annat AI. Grundat av Max Tegmark med flera.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/futureoflife.org\">https:\/\/futureoflife.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">CIFAR, Kanada<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.cifar.ca\/ai\">https:\/\/www.cifar.ca\/ai<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Etik, h\u00e5llbarhet, etc<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Center for Humane Technology<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Our primary goal was to move public discourse in Silicon Valley from a cacophony of disconnected grievances and scandals (&#8221;they took our data!&#8221;) to a meaningful humane agenda of actions that address the vast surface area of problems arising from technology\u2019s race for attention.<\/p><p>In last week\u2019s presentation, we explained how seemingly separate problems \u2013 tech addiction, teen depression, shortening attention spans, political polarization, the breakdown of truth, outrage-ification of culture, and the rise of vanity\/micro-celebrity culture \u2013 are actually not separate issues. They are all symptoms of one underlying problem: the race between tech giants to capture human attention, which becomes a race to overwhelm human weaknesses. Put together, that race creates \u201chuman downgrading.\u201d\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/humanetech.com\">https:\/\/humanetech.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI for Good Foundation<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ai4good.org\">https:\/\/ai4good.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Human-Centered AI<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/hai.stanford.edu\">https:\/\/hai.stanford.edu<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">High-Level Expert Group on Artificial Intelligence \u2013 EU<\/h5>\n\n\n\n<p>Sl\u00e4ppte rapport v\u00e5ren 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/digital-single-market\/en\/artificial-intelligence\">https:\/\/ec.europa.eu\/digital-single-market\/en\/artificial-intelligence<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/digital-single-market\/en\/high-level-expert-group-artificial-intelligence\">https:\/\/ec.europa.eu\/digital-single-market\/en\/high-level-expert-group-artificial-intelligence<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">The Nightingale Initiative (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Dataplattform i mixen mellan medicin och data science, till nytta f\u00f6r \u201cpublic good\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.nighvision.net\">http:\/\/www.nighvision.net<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Konferenser<\/h4>\n\n\n\n<p>Var kan man hitta exempel p\u00e5 organisationer i framkant?<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">HealthConf (Portugal)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/websummit.com\/healthconf\">https:\/\/websummit.com\/healthconf<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">World Congress on Healthcare &amp; Technologies (England)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/europe.healthconferences.org\">https:\/\/europe.healthconferences.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Intelligent Health AI (Schweiz)<\/h5>\n\n\n\n<p>I Basel 2019, i London februari 2020, och \u00e4ven i september 2020 p\u00e5 obest\u00e4md plats.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/intelligenthealth.ai\">https:\/\/intelligenthealth.ai<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Vitalis (Sverige)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/vitalis.nu\">https:\/\/vitalis.nu<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">InnoHEALTH (Indien)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/innohealth.in\">http:\/\/innohealth.in<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">HIMMS Europe (Finland 2020)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.himsseuropeconference.eu\">https:\/\/www.himsseuropeconference.eu<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">HIMMS (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.himssconference.org\">https:\/\/www.himssconference.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AMIA Informatics Summit (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Hade ett sp\u00e5r f\u00f6r data science 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.amia.org\/summit2019\">https:\/\/www.amia.org\/summit2019<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Bio-IT World Conference (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Bland annat om blockkedjor, AI, machine learning, deep learning.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.giiconference.com\/chi653337\/\">http:\/\/www.giiconference.com\/chi653337\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI Healthcare Innovation Summit (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.theinnovationenterprise.com\/summits\/ai-healthcare-san-francisco\">https:\/\/www.theinnovationenterprise.com\/summits\/ai-healthcare-san-francisco<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Big Data &amp; Analytics in Healthcare Summit (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Bland annat om AI och maskininl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/10times.com\/big-data-analytics-in-healthcare\">https:\/\/10times.com\/big-data-analytics-in-healthcare<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">HLTH (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Har ett sp\u00e5r till\u00e4gnat AI.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/hlth.com\">https:\/\/hlth.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">SXSW Health &amp; Medtech (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.sxsw.com\/conference\/health-and-medtech\/\">https:\/\/www.sxsw.com\/conference\/health-and-medtech\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">SCOPE (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Hade \u201cAI in Clinical Research\u201d som ett av sp\u00e5ren 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.scopesummit.com\">https:\/\/www.scopesummit.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Connected Health (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Har AI, maskininl\u00e4rning och analytics p\u00e5 schemat.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.connectedhealthconf.org\/boston\/2019\">https:\/\/www.connectedhealthconf.org\/boston\/2019<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Exponential Medicine (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>AI, kvantteknik och liknande p\u00e5 schemat.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/exponential.singularityu.org\/medicine\/\">https:\/\/exponential.singularityu.org\/medicine\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Healthcare Innovation Summit (USA, flera orter)<\/h5>\n\n\n\n<p>Bland annat om AI och data analytics.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.hcinnovationgroup.com\/summits\">https:\/\/www.hcinnovationgroup.com\/summits<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">RSNA Annual Meeting (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Stor konferens inom radiologi. <\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.rsna.org\/annual-meeting\">https:\/\/www.rsna.org\/annual-meeting<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI Applications in Biopharma Summit (USA)<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;a new kind of collaborative experience where the industry\u2019s top science minds, AI technology experts and strategy leaders share detailed use cases to help each other build out the adoption of AI technology to improve patients\u2019 lives.<\/p><p>The Summit is a \u2018who\u2019s who\u2019 of AI in biopharma and is your chance to engage in deep coverage of AI in drug discovery, clinical development and real-world evidence from an elite speaker line up including Sanofi, Novartis Institutes for Biomedical Research, Pfizer, Biogen, AstraZeneca, Boehringer Ingelheim Pharmaceuticals, Janssen, GSK and more who are pioneers in the movement.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.aiapplicationssummit.com\/biopharma\/\">https:\/\/www.aiapplicationssummit.com\/biopharma\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI-ML Clinical Development (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ai-clinicaldevelopment.com\">https:\/\/ai-clinicaldevelopment.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">MedInfo (Frankrike)<\/h5>\n\n\n\n<p>Lite AI och analytics p\u00e5 programmet 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/medinfo-lyon.org\/en\/\">https:\/\/medinfo-lyon.org\/en\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Osorterat<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Crunchbase \u2013 lista med startups<\/h5>\n\n\n\n<p>Finns 8000 st startups inom maskininl\u00e4rning i juni 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.crunchbase.com\">https:\/\/www.crunchbase.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Internationella utredningar och uppdrag<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">AI Watch \u2013 EU<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Monitor the development, uptake and impact of Artificial Intelligence for Europe\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ec.europa.eu\/knowledge4policy\/ai-watch_en\">https:\/\/ec.europa.eu\/knowledge4policy\/ai-watch_en<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_72\">Samarbeten<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Declaration on AI in the Nordic-Baltic Region<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u201d\u201cDeclaration on AI in the Nordic-Baltic Region\u201d framst\u00e4lldes, i maj 2018, av ministrar ansvariga f\u00f6r digital utveckling i Danmark, Estland, Finland, F\u00e4r\u00f6arna, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige. Samarbetet har i avsikt att utveckla och fr\u00e4mja anv\u00e4ndningen av artificiell intelligens som ett hj\u00e4lpmedel f\u00f6r m\u00e4nniskan. L\u00e4nderna vill genom samarbetet mer specifikt fokusera p\u00e5;<\/p><p>F\u00f6rb\u00e4ttra m\u00f6jligheter f\u00f6r utveckling av kompetens<\/p><p>Fr\u00e4mja tillg\u00e5ng till data<\/p><p>Utveckla etiska samt transparenta riktlinjer, principer, standarder och v\u00e4rden<\/p><p>Utveckla standarder f\u00f6r h\u00e5rdvara och mjukvara som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r integritet, s\u00e4kerhet och tillit<\/p><p>F\u00f6rs\u00e4kra att ai har en framtr\u00e4dande roll inom europeiska diskussioner g\u00e4llande \u201cthe Digital Single Market\u201d<\/p><p>Undvika on\u00f6diga regleringar<\/p><p>Anv\u00e4nda Nordic Council of Ministers f\u00f6r fr\u00e4mjande av samarbetet.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.regeringen.se\/49a602\/globalassets\/regeringen\/dokument\/naringsdepartementet\/20180514_nmr_deklaration-slutlig-webb.pdf\">https:\/\/www.regeringen.se\/49a602\/globalassets\/regeringen\/dokument\/naringsdepartementet\/20180514_nmr_deklaration-slutlig-webb.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Nordic Five Tech<\/h4>\n\n\n\n<p>Chalmers, KTH, finska Aalto, danska DTU och norska NTNU \u00e4r med.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.nordicfivetech.org\">http:\/\/www.nordicfivetech.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_73\">\u201cAppbutiker\u201d och utvecklarpaket<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Nvidia Clara Platform<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;NVIDIA Clara\u2122 is a computational platform that makes it easy to build, manage, and deploy intelligent medical imaging workflows and instruments. Developers use Clara to increase diagnostic accuracy and the quality of scans to enhance patient outcomes and reduce the cost of care.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.nvidia.com\/en-us\/healthcare\/\">https:\/\/www.nvidia.com\/en-us\/healthcare\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Nuance AI Marketplace<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/aimarketplace.portal.azure-api.net\/\">https:\/\/aimarketplace.portal.azure-api.net\/<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.nuance.com\/healthcare\/diagnostics-solutions\/ai-marketplace.html\">https:\/\/www.nuance.com\/healthcare\/diagnostics-solutions\/ai-marketplace.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_74\">Datak\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Google Dataset Search<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/datasetsearch.research.google.com\">https:\/\/datasetsearch.research.google.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">NLP<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Wikipedia Links Data<\/h5>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/code.google.com\/archive\/p\/wiki-links\/downloads\">https:\/\/code.google.com\/archive\/p\/wiki-links\/downloads<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Sentiment analysis \u2013 Stanford Sentiment Treebank<\/h5>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/nlp.stanford.edu\/sentiment\/code.html\">https:\/\/nlp.stanford.edu\/sentiment\/code.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Twitter US Airline Sentiment<\/h5>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.kaggle.com\/crowdflower\/twitter-airline-sentiment\">https:\/\/www.kaggle.com\/crowdflower\/twitter-airline-sentiment<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Demografi<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">World Bank Open Data<\/h5>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/data.worldbank.org\">https:\/\/data.worldbank.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">IMF Data<\/h5>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.imf.org\/en\/Data\">https:\/\/www.imf.org\/en\/Data<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Datorseende<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Google\u2019s Open Images<\/h5>\n\n\n\n<p>Nio miljoner kategoriserade bilder, i drygt 6000 kategorier. Bilderna \u00e4r licensierade under Creative Commons.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ai.googleblog.com\/2016\/09\/introducing-open-images-dataset.html\">https:\/\/ai.googleblog.com\/2016\/09\/introducing-open-images-dataset.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">H\u00e4lsa<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Healthdata.gov<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;a resource from the US federal government providing data to improve health outcomes for the US population.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/healthdata.gov\/search\/type\/dataset\">https:\/\/healthdata.gov\/search\/type\/dataset<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">MIMIC Critical Care Database<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Datasets for Computational Physiology with unidentified health data from 40,000 critical care patients (demographics, vital signs, medications, etc.)\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/mimic.physionet.org\">https:\/\/mimic.physionet.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Data USA<\/h5>\n\n\n\n<p>Har data fr\u00e5n \u201cindustrier\u201d som sjukhus bland annat.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/datausa.io\">https:\/\/datausa.io<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">National Institute of Health (USA)<\/h5>\n\n\n\n<p>Deras kontor f\u00f6r data science finns att l\u00e4sa om h\u00e4r: <\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/datascience.nih.gov\">https:\/\/datascience.nih.gov<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>De har ocks\u00e5 Common Data Elements (CDE) som \u00e4r data gemensam f\u00f6r flera datak\u00e4llor, allts\u00e5 referenser som \u00f6verbryggar olika datak\u00e4llor.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.nlm.nih.gov\/cde\/index.html\">https:\/\/www.nlm.nih.gov\/cde\/index.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">STRIDES &#8211; biomedicinska data<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/datascience.nih.gov\/strides\">https:\/\/datascience.nih.gov\/strides<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">NIH Data Sharing Repositories<\/h5>\n\n\n\n<p>L\u00e5ng lista med olika sorters datak\u00e4llor som st\u00f6ttats av NIH.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.nlm.nih.gov\/NIHbmic\/nih_data_sharing_repositories.html\">https:\/\/www.nlm.nih.gov\/NIHbmic\/nih_data_sharing_repositories.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">EU Open Data Portal<\/h5>\n\n\n\n<p>Har kategori f\u00f6r \u201cHealth\u201d, samt att det kan g\u00f6mma sig intressanta saker under de andra kategorierna.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/data.europa.eu\/euodp\/data\/\">https:\/\/data.europa.eu\/euodp\/data\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">European Data Portal<\/h5>\n\n\n\n<p>Har kategori f\u00f6r \u201cHealth\u201d. De sk\u00f6rdar dataset fr\u00e5n l\u00e4nders olika \u00f6ppna datasamlingar.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.europeandataportal.eu\/data\/datasets?categories=heal&amp;page=1&amp;locale=en\">https:\/\/www.europeandataportal.eu\/data\/datasets?categories=heal&amp;page=1&amp;locale=en<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">ISIC<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.isic-archive.com\">https:\/\/www.isic-archive.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Stanford CheXNet<\/h5>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/stanfordmlgroup.github.io\/projects\/chexnet\/\">https:\/\/stanfordmlgroup.github.io\/projects\/chexnet\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Tal<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Flickr Audio Caption Corpus<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;40,000 spoken captions from 8,000 images in a manageable size.  It was initially designed for unsupervised speech pattern discovery.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/groups.csail.mit.edu\/sls\/downloads\/flickraudio\/\">https:\/\/groups.csail.mit.edu\/sls\/downloads\/flickraudio\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Speech Commands Dataset<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;A continuously evolving collection of one second long utterances from thousands of different people. It\u2019s still receiving contributions and is useful for building basic voice interfaces.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/ai.googleblog.com\/2017\/08\/launching-speech-commands-dataset.html\">https:\/\/ai.googleblog.com\/2017\/08\/launching-speech-commands-dataset.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Ljud<\/h4>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">FSD (Freesound)<\/h5>\n\n\n\n<p>\u201cA collection of every day sounds collected by contribution under an open source license.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/annotator.freesound.org\/fsd\/\">https:\/\/annotator.freesound.org\/fsd\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Environmental Audio Datasets<\/h5>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;It does contain some proprietary information, but a large portion is open source. It contains sound events tables and acoustic scenes tables.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.cs.tut.fi\/~heittolt\/datasets\">http:\/\/www.cs.tut.fi\/~heittolt\/datasets<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_75\">\u00d6vrigt<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">OpenDataSoft<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;2600 data portals arranged in an interactive map formation or by country list. If you\u2019re looking for it, chances are, it\u2019s here.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.opendatasoft.com\/a-comprehensive-list-of-all-open-data-portals-around-the-world\/\">https:\/\/www.opendatasoft.com\/a-comprehensive-list-of-all-open-data-portals-around-the-world\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Kaggle<\/h4>\n\n\n\n<p>\u201can online community of data scientists where users can work with and upload datasets. It\u2019s a community and a resource in one.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.kaggle.com\">http:\/\/www.kaggle.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">UCI Machine Learning Repository<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;User contributed datasets in various levels of cleanliness. It\u2019s one of the originals, and you can download datasets without having to register anything.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/mlr.cs.umass.edu\/ml\/\">http:\/\/mlr.cs.umass.edu\/ml\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Inventering: Personal Health Train<\/h4>\n\n\n\n<p>Nederl\u00e4ndskt initiativ att koppla samman de olika datak\u00e4llorna som utg\u00f6r den personliga h\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.dtls.nl\/fair-data\/personal-health-train\/\">https:\/\/www.dtls.nl\/fair-data\/personal-health-train\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_76\">T\u00e4vlingar<\/h3>\n\n\n\n<p>Rena t\u00e4vlingar men ocks\u00e5 referensdataset att t\u00e4vla om att bem\u00e4stra.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">The ISIC Challenge &#8211; detektera hudsjukdom<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.isic-archive.com\">https:\/\/www.isic-archive.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Kaggle &#8211; t\u00e4vlingar i flera kategorier<\/h4>\n\n\n\n<p>Har b\u00e5de t\u00e4vlingar och \u00f6ppna datak\u00e4llor.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.kaggle.com\">https:\/\/www.kaggle.com<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Turingtestet\/Loebnerpriset &#8211; avsl\u00f6ja en dator i konversation<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.aisb.org.uk\/events\/loebner-prize\">http:\/\/www.aisb.org.uk\/events\/loebner-prize<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">BraTS (Multimodal Brain Tumor Segmentation Challenge)<\/h4>\n\n\n\n<p>Var i en bild finns hj\u00e4rntum\u00f6ren?<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/braintumorsegmentation.org\">http:\/\/braintumorsegmentation.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_77\">Referensdatak\u00e4llor<\/h3>\n\n\n\n<p>Lista finns bland annat h\u00e4r: <a href=\"https:\/\/benchmarks.ai\">https:\/\/benchmarks.ai<\/a><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>MNIST &#8211; handskriven text\n<\/li><li>CIFAR-10\/100 &#8211; klassificera bilder\n<\/li><li>SVHN &#8211; gatunummer\n<\/li><li>STL-10 &#8211; bildigenk\u00e4nning\n<\/li><li>MPI Sintel &#8211; optiskt fl\u00f6de\n<\/li><li>PASCAL VOC Object &#8211; detektion\/segmentering\n<\/li><li>COCO Object Detection. Panoptic Segmentation\n<\/li><li>KITTI Optical Flow\n<\/li><li>NIST 2000 Switchboard &#8211; tal\/konversation \u00f6ver telefon\n<\/li><li>WMT English                         ? &#8211; maskin\u00f6vers\u00e4ttning, bland annat till finska\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">ImageNet &#8211; bilddatabas<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Dataset containing over 14 million images available for download in different formats. It also includes API integration and is organized according to the WordNet hierarchy.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.image-net.org\">http:\/\/www.image-net.org<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">WordNet<\/h4>\n\n\n\n<p>Orddatabas.<\/p>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/wordnet.princeton.edu\/download\">https:\/\/wordnet.princeton.edu\/download<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">ASAN Dataset &#8211; klinisk diagnos baserat p\u00e5 bilder<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/api.medicalphoto.org\/datasets.html\">https:\/\/api.medicalphoto.org\/datasets.html<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">HAM10000 &#8211; bilder f\u00f6r dermatologi<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/dataverse.harvard.edu\/dataset.xhtml?persistentId=doi:10.7910\/DVN\/DBW86T\">https:\/\/dataverse.harvard.edu\/dataset.xhtml?persistentId=doi:10.7910\/DVN\/DBW86T<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">CAMELYON \u2013 bilder f\u00f6r att uppt\u00e4cka metastaser i br\u00f6stv\u00e4vnad<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/gigadb.org\/dataset\/100439\">http:\/\/gigadb.org\/dataset\/100439<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_78\">Regelverk<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">EU:s GDPR: Article 22 &#8211; Automated individual decision-making, including profiling<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;The data subject shall have the right not to be subject to a decision based solely on automated processing, including profiling, which produces legal effects concerning him or her or similarly significantly affects him or her. \u201c<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>G\u00e4ller dock inte om det finns ett uttryckligt medgivande:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;of the data subject means any freely given, specific, informed and unambiguous indication of the data subject&#8217;s wishes by which he or she, by a statement or by a clear affirmative action, signifies agreement to the processing of personal data relating to him or her;\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/www.privacy-regulation.eu\/en\/article-22-automated-individual-decision-making-including-profiling-GDPR.htm\">http:\/\/www.privacy-regulation.eu\/en\/article-22-automated-individual-decision-making-including-profiling-GDPR.htm<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">EU:s MDR Classification: Rule 11, Medical Device Software<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;Software intended to provide information which is used to take decisions with diagnosis or therapeutic purposes is classified as class IIa, except if such decisions have an impact that may cause:<\/p><p>&#8211; Death or an irreversible deterioration of a person&#8217;s state of health, in which case it is in class III; or<\/p><p>&#8211; Serious deterioration of a person&#8217;s state of health or a surgical intervention, in which case it is classified as class IIb.<\/p><p>Software intended to monitor physiological processes is classified as class IIa, except if it is intended for monitoring of vital physiological parameters, where the nature of variations of those parameters is such that it could result in immediate danger to the patient, in which case it is classified as class IIb. <\/p><p>All other software are classified as class I.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/www.johner-institute.com\/articles\/regulatory-affairs\/and-more\/mdr-rule-11-software\/\">https:\/\/www.johner-institute.com\/articles\/regulatory-affairs\/and-more\/mdr-rule-11-software\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">EU:s Open data &amp; PSI directive (2019)<\/h4>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>&#8221;All public sector content that can be accessed under national access to documents rules is in principle freely available for re-use.\u201d<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"http:\/\/europa.eu\/rapid\/press-release_IP-19-525_en.htm\">http:\/\/europa.eu\/rapid\/press-release_IP-19-525_en.htm<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Finland: Secondary use of health and social data<\/h4>\n\n\n\n<p>Webb: <a href=\"https:\/\/stm.fi\/en\/secondary-use-of-health-and-social-data\">https:\/\/stm.fi\/en\/secondary-use-of-health-and-social-data<\/a><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">USA:s HIPAA &#8211; Health insurance portability and accountability act<\/h4>\n\n\n\n<p>Info: <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Health_Insurance_Portability_and_Accountability_Act\">https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Health_Insurance_Portability_and_Accountability_Act<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_79\">Tack till<\/h2>\n\n\n\n<p>Korrekturl\u00e4sare, bollplank och andra som bidragit. S\u00e4rskilt:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>    Anders Frick\n<\/li><li>    Gino Almondo\n<\/li><li>    Hanna Svensson\n<\/li><li>    Jessica Ylv\u00e9n\n<\/li><li>    Lars Lindsk\u00f6ld\n<\/li><li>    Magnus Kjellberg\n<\/li><li>    Margreth Jonson Lekare\n<\/li><li>    Maria Lidholm\n<\/li><li>    Marie Wedlin\n<\/li><li>    Mia Isacson\n<\/li><li>    Niklas Angmyr\n<\/li><li>    P\u00e5l Jacobsen\n<\/li><li>    Sonja Aits\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"toc_80\">Upphovsr\u00e4ttsliga referenser<\/h2>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Figur 1: <a href=\"https:\/\/www.cognilytica.com\/2019\/04\/04\/the-seven-patterns-of-ai\/\">Cognilytica<\/a>\n<\/li><li>Figur 2: <a href=\"https:\/\/www.vinnova.se\/globalassets\/mikrosajter\/ai\/rapport-om-ai-miljoer-i-sverige.pdf\">Vinnovas rapport AI-milj\u00f6er i Sverige<\/a>\n<\/li><li>Figur 3: <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Hajpkurva#\/media\/Fil:Hype-Cycle-General.png\">Wikipedia<\/a>\n<\/li><li>Figur 4: Sculley et al 2015 \n<\/li><li>Figur 5: OECD \n<\/li><li>Figur 6: Stanford DAWNBench\n<\/li><li>Figur 7: TRL av <a href=\"https:\/\/www.researchgate.net\/figure\/Defining-early-with-Technology-Readiness-Levels-TRL-based-on-early-NASA-model_fig1_328777621\">Fasterholdt et al 2018<\/a>, licens CC-BY 2.0\n<\/li><li>Figur 9: Link\u00f6pings Universitet &amp; Claes Lundstr\u00f6m  \n<\/li><li>Figur 10: <a href=\"https:\/\/twitter.com\/svenssonhannase\/status\/1145299251028779009\">Hanna Svensson<\/a>\n<\/li><li>Figur 11: <a href=\"https:\/\/xkcd.com\/2169\/\">xkcd nummer 2169<\/a>\n<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>\u00d6vriga bilder \u00e4r CC0.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rapport om nul\u00e4get f\u00f6r en konkurrenskraftig svensk AI inom life science-sektorn<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":2321,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,6],"tags":[1016,47,1015,349,1051,762,57,515,977,982,978],"class_list":["post-2320","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-digital-halsa","category-innovation","tag-anaconda","tag-artificiell-intelligens-ai","tag-jupyter-notebook","tag-lankade-data","tag-life-science","tag-microsoft-azure","tag-oppna-data","tag-python","tag-swelife","tag-swelife-ai","tag-sweper"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v25.6 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa &#8212; Utveckling i VGR<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa &#8212; Utveckling i VGR\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Rapport om nul\u00e4get f\u00f6r en konkurrenskraftig svensk AI inom life science-sektorn\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Utveckling i VGR\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2020-02-03T21:38:43+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-05-14T19:01:27+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1500\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus \u00d6sterberg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@marcusosterberg\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus \u00d6sterberg\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"190 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus \u00d6sterberg\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79\"},\"headline\":\"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa\",\"datePublished\":\"2020-02-03T21:38:43+00:00\",\"dateModified\":\"2020-05-14T19:01:27+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\"},\"wordCount\":37785,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg\",\"keywords\":[\"Anaconda\",\"Artificiell Intelligens (AI)\",\"Jupyter Notebook\",\"L\u00e4nkade data\",\"Life science\",\"Microsoft Azure\",\"\u00d6ppna data\",\"Python\",\"Swelife\",\"Swelife AI\",\"SWEPER\"],\"articleSection\":[\"Digital h\u00e4lsa\",\"Innovation\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\",\"name\":\"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa &#8212; Utveckling i VGR\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg\",\"datePublished\":\"2020-02-03T21:38:43+00:00\",\"dateModified\":\"2020-05-14T19:01:27+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg\",\"width\":1500,\"height\":1000,\"caption\":\"AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/\",\"name\":\"Utveckling i VGR\",\"description\":\"Inblick i utvecklingsarbetet inom VGR\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization\",\"name\":\"Utveckling i VGR\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png\",\"width\":1234,\"height\":250,\"caption\":\"Utveckling i VGR\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79\",\"name\":\"Marcus \u00d6sterberg\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus \u00d6sterberg\"},\"description\":\"Jobbade som utvecklings- och innovationsledare p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, bl.a. p\u00e5 avdelningen V\u00e5rdens digitalisering, med expertis inom webbanalys och webbutveckling. Slutade 2022. F\u00f6rfattare till boken Webbstrategi f\u00f6r alla, samt Webbanalys - f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndarnas upplevelse. Mer om Marcus \u00d6sterberg finns h\u00e4r.\",\"sameAs\":[\"https:\/\/marcusosterberg.se\",\"https:\/\/se.linkedin.com\/in\/marcusosterberg\",\"https:\/\/x.com\/marcusosterberg\"],\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/author\/mosterberg\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa &#8212; Utveckling i VGR","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa &#8212; Utveckling i VGR","og_description":"Rapport om nul\u00e4get f\u00f6r en konkurrenskraftig svensk AI inom life science-sektorn","og_url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/","og_site_name":"Utveckling i VGR","article_published_time":"2020-02-03T21:38:43+00:00","article_modified_time":"2020-05-14T19:01:27+00:00","og_image":[{"width":1500,"height":1000,"url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Marcus \u00d6sterberg","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@marcusosterberg","twitter_misc":{"Skriven av":"Marcus \u00d6sterberg","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"190 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/"},"author":{"name":"Marcus \u00d6sterberg","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79"},"headline":"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa","datePublished":"2020-02-03T21:38:43+00:00","dateModified":"2020-05-14T19:01:27+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/"},"wordCount":37785,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg","keywords":["Anaconda","Artificiell Intelligens (AI)","Jupyter Notebook","L\u00e4nkade data","Life science","Microsoft Azure","\u00d6ppna data","Python","Swelife","Swelife AI","SWEPER"],"articleSection":["Digital h\u00e4lsa","Innovation"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/","name":"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa &#8212; Utveckling i VGR","isPartOf":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg","datePublished":"2020-02-03T21:38:43+00:00","dateModified":"2020-05-14T19:01:27+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#primaryimage","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg","contentUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/02\/ai-for-battra-halsa.jpg","width":1500,"height":1000,"caption":"AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2020\/02\/03\/rapport-ai-for-battre-halsa\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rapport: AI f\u00f6r b\u00e4ttre h\u00e4lsa"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/","name":"Utveckling i VGR","description":"Inblick i utvecklingsarbetet inom VGR","publisher":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization","name":"Utveckling i VGR","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png","contentUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png","width":1234,"height":250,"caption":"Utveckling i VGR"},"image":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79","name":"Marcus \u00d6sterberg","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus \u00d6sterberg"},"description":"Jobbade som utvecklings- och innovationsledare p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, bl.a. p\u00e5 avdelningen V\u00e5rdens digitalisering, med expertis inom webbanalys och webbutveckling. Slutade 2022. F\u00f6rfattare till boken Webbstrategi f\u00f6r alla, samt Webbanalys - f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndarnas upplevelse. Mer om Marcus \u00d6sterberg finns h\u00e4r.","sameAs":["https:\/\/marcusosterberg.se","https:\/\/se.linkedin.com\/in\/marcusosterberg","https:\/\/x.com\/marcusosterberg"],"url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/author\/mosterberg\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2320"}],"collection":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2320"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2320\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2527,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2320\/revisions\/2527"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2321"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}