Exempel p\u00e5 lagstiftning; Diskrimineringslagen och DOS-lagen<\/h3>\n\n\n\n
Det finns vissa krav fr\u00e5n lagstiftaren n\u00e4r det kommer till digitala tj\u00e4nster i form av webbplatser, appar, med mera.<\/p>\n\n\n\n
Bland annat s\u00e4ger Diskrimineringslagen<\/a> att:<\/p>\n\n\n\n ”Denna lag har till \u00e4ndam\u00e5l att motverka diskriminering och p\u00e5 andra s\u00e4tt fr\u00e4mja lika r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter oavsett [\u2026] funktionsneds\u00e4ttning, [\u2026] eller \u00e5lder.\u201d<\/em> En annan lag \u00e4r F\u00f6rordningen om tillg\u00e4nglighet till digital offentlig service<\/a> (s\u00e5 kallade DOS-lagen), ocks\u00e5 k\u00e4nd som webbdirektivet:<\/p>\n\n\n\n ”Digital offentlig service ska vara m\u00f6jlig att uppfatta, vara hanterbar, begriplig och robust.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n DOS-lagen pekar p\u00e5 att webbplatser, intran\u00e4t och appar ska f\u00f6lja den europeiska standarden EN 301 549, vilket motsvarar standarden WCAG p\u00e5 niv\u00e5 AA, vilket \u00e4r niv\u00e5n vi kommer testa med nedan. DOS-lagen ska uppfyllas senast 23 september 2020 n\u00e4r det g\u00e4ller webbplatser:<\/p>\n\n\n\n ”1. fr\u00e5n och med den 23 september 2019 f\u00f6r webbplatser som har offentliggjorts fr\u00e5n och med den 23 september 2018,<\/em> Det finns ocks\u00e5 ett EU-direktiv om tillg\u00e4nglighetskrav f\u00f6r produkter och tj\u00e4nster<\/a>, som inte \u00e4nnu \u00e4r svensk lag men pekar i samma riktning. Detta direktiv p\u00e5verkar \u00e4ven organisationer som inte \u00e4r verksamma inom offentlig service, vilket \u00e4r DOS-lagens fokus:<\/p>\n\n\n\n ”Detta direktiv skulle gynna \u00e4ven andra personer som har funktionsbegr\u00e4nsningar, s\u00e5som \u00e4ldre personer, gravida kvinnor och personer som reser med bagage. Med begreppet personer med funktionsbegr\u00e4nsning avses i detta direktiv personer som har n\u00e5gon varaktig eller tillf\u00e4llig fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsneds\u00e4ttning, \u00e5ldersrelaterad funktionsneds\u00e4ttning eller annan neds\u00e4ttning p\u00e5 grund av kroppens funktion som i samspel med olika hinder leder till begr\u00e4nsad tillg\u00e5ng till produkter och tj\u00e4nster f\u00f6r dessa personer och skapar en situation som kr\u00e4ver att dessa produkter och tj\u00e4nster anpassas efter personernas s\u00e4rskilda behov.\u201d<\/em> Vad \u00e4r d\u00e5 skillnaden mellan funktionsneds\u00e4ttning och funktionshinder? S\u00e5 h\u00e4r skriver G\u00f6teborg Stad:<\/p>\n\n\n\n ”Funktionsneds\u00e4ttning beskriver neds\u00e4ttning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsf\u00f6rm\u00e5ga. Funktionshindret beskriver den begr\u00e4nsning som en funktionsneds\u00e4ttning inneb\u00e4r f\u00f6r en person i relation till omgivningen. Funktionshinder \u00e4r s\u00e5ledes hinder som ska tas bort f\u00f6r att en produkt, tj\u00e4nst eller milj\u00f6 ska kunna anv\u00e4ndas av s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor som m\u00f6jligt inklusive personer med funktionsneds\u00e4ttning.<\/em>” UX, som st\u00e5r f\u00f6r User Experience<\/em>, \u00e4r b\u00e5de ett paraplybegrepp och en yrkesroll. Som paraplybegrepp innefattar det precis hela upplevelsen en anv\u00e4ndare<\/em> har av n\u00e5got. Den upplevelsen begr\u00e4nsar sig inte till att n\u00e5got \u00e4r digitalt eller analogt, inte heller till ett enskilt tillf\u00e4lle. Man pratar ofta om anv\u00e4ndarens resa<\/em>. Resan ifr\u00e5n att ett intresse eller behov uppstod tills dess att det \u00e4r helt utagerat. <\/p>\n\n\n\n Under den resan finns ofta ett flertal h\u00e4ndelser, vilket kan \u00f6vers\u00e4ttas till att en kroniskt sjuk person kommer bes\u00f6ka b\u00e5de fysiska v\u00e5rdmottagningar, boka tid digitalt, f\u00e5 hem provsvar i sin fysiska brevl\u00e5da, bli uppringd om sjukskrivning, med mera. UX \u00e4r \u201comnikanal\u201d \u2013 det omfattar alla kanaler.<\/p>\n\n\n\n De som jobbar med UX l\u00e4gger en hel del energi p\u00e5 vem den h\u00e4r anv\u00e4ndaren \u00e4r. Vilka f\u00f6rm\u00e5gor och f\u00f6ruts\u00e4ttningar har hen? Vilka \u00e4r hens behov? Hur matchar vi allt detta anv\u00e4ndaren har med sig med det som skapas?<\/p>\n\n\n\n I mer kommersiella sammanhang finns begreppet CX som st\u00e5r f\u00f6r Customer Experience. N\u00e4r man v\u00e4nder sig till utvecklare, exempelvis genom att erbjuda ett API, kallas samma sak f\u00f6r DX (Developer Experience). Det \u00e4r bara olika specialiseringar av UX, d\u00e4r man har en viss sorts anv\u00e4ndare i fokus.<\/p>\n\n\n\n Anv\u00e4ndbarhet \u00e4r egentligen ett b\u00e4ttre begrepp \u00e4n det ofta f\u00f6rekommande begreppet anv\u00e4ndarv\u00e4nlighet<\/em>. Anv\u00e4ndbarhet kr\u00e4ver att det uppst\u00e5r \u00f6msesidig nytta f\u00f6r anv\u00e4ndaren och skapare, medan ett anv\u00e4ndarv\u00e4nligt verktyg l\u00e4ttare f\u00f6rleder tanken till att verktyget \u00e4r enkelt att anv\u00e4nda.<\/p>\n\n\n\n Ett verktyg eller system som \u00e4r anv\u00e4ndbart ska f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka vara enkelt att anv\u00e4nda f\u00f6r de tillt\u00e4nkta anv\u00e4ndarna.<\/p>\n\n\n\n Ett skifte i perspektiv \u00e4r det som beh\u00f6vs, vilket Per Axbom s\u00e4tter fingret p\u00e5 i ett meddelande p\u00e5 Twitter:<\/p>\n\n\n\n ”Don\u2019t focus on making it easy, focus on making it worthwhile. Don’t focus on making it frictionless, focus on making it relevant. Don\u2019t focus on making it efficient, focus on making it accessible. Don\u2019t focus on nudging, focus on informed consent.\u201d<\/em> Ett verktyg kan vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r en anv\u00e4ndare samtidigt som det \u00e4r otillg\u00e4ngligt f\u00f6r en annan. Ett exempel \u00e4r datorsk\u00e4rmar som f\u00f6rb\u00e4ttrar anv\u00e4ndarupplevelsen f\u00f6r de flesta av oss, samtidigt som det kr\u00e4ver att anv\u00e4ndaren kan se.<\/p>\n\n\n\n Samma sak med digitala anv\u00e4ndargr\u00e4nssnitt som webbplatser. Om de l\u00e4gger viktig information i bilder (utan en alternativtext) kan det visuella inslaget vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r de seende, samtidigt utest\u00e4ngs de som \u00e4r synskadade.<\/p>\n\n\n\n Att designa tillg\u00e4ngligt handlar om att k\u00e4nna till sina anv\u00e4ndares f\u00f6rm\u00e5gor och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Har alla verkligen samma f\u00f6rm\u00e5gor som man sj\u00e4lv? Ser de? Har de motoriska sv\u00e5righeter? H\u00f6r de? Har de nog uppm\u00e4rksamhet att ta del av hela bakgrundsbeskrivningen innan slutpo\u00e4ngen? Hur \u00e4r l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5gan? \u00c4r de i ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt kaos p\u00e5 grund av en personlig krissituation?<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r samh\u00e4llet bygger etj\u00e4nster beh\u00f6ver n\u00e4ra p\u00e5 alla sorters variation bland anv\u00e4ndarna beaktas noggrant f\u00f6r att inte (ens oavsiktligt) diskriminera medm\u00e4nniskor. De hinder som uppst\u00e5r vid otillg\u00e4nglig design p\u00e5verkar dessa personers m\u00f6jligheter att agera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt.<\/p>\n\n\n\n Ett vanligt mantra inom tillg\u00e4nglighetsr\u00f6relsen \u00e4r att vi alla n\u00e5gon g\u00e5ng har nytta av tillg\u00e4nglig design (ibland kallad universell utformning<\/em>, se mer nedan). Mantrat g\u00e5r ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n ”Det som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r n\u00e5gon, \u00e4r anv\u00e4ndbart f\u00f6r m\u00e5nga och praktiskt f\u00f6r de flesta\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n J\u00e4mf\u00f6r med trappor in till butiker som g\u00f6r lokalen otillg\u00e4nglig f\u00f6r rullstolsburna, samtidigt som det \u00e4r oanv\u00e4ndbart f\u00f6r den med en barnvagn, en trappa \u00e4r dessutom en fallrisk f\u00f6r vem som helst.<\/p>\n\n\n\n WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) \u00e4r en samling riktlinjer fr\u00e5n webbstandardorganisationen W3C. Att man ska f\u00f6lja WCAG \u00e4r ocks\u00e5 den f\u00f6rsta av de h\u00f6gst prioriterade riktlinjerna inom de nationella webbriktlinjerna<\/a> som f\u00f6rvaltas av digitaliseringsmyndigheten och har s\u00e5 varit sedan 2012.<\/p>\n\n\n\n Uppfyllande av WCAG \u00e4r m\u00e4tbart och finns i tre olika niv\u00e5er. Niv\u00e5erna anges som niv\u00e5 A, AA eller AAA. Det \u00e4r oftast niv\u00e5 AA man pratar om ifall inget annat anges och d\u00e5 inkluderas alla kriterier p\u00e5 niv\u00e5 A.<\/p>\n\n\n\n WCAG:s kriterier \u00e4r uppdelade i n\u00e5gra kategorier, n\u00e4mligen:<\/p>\n\n\n\n I och med att WCAG \u00e4r m\u00e4tbart \u00e4r det f\u00f6rh\u00e5llandevis enkelt att veta om n\u00e5got lever upp till lagkravet. <\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r bara att b\u00f6rja uppifr\u00e5n med WCAG:s krav:<\/p>\n\n\n\n Om man vill mappa WCAG-kriterierna mot de svenska webbriktlinjerna finns en bra lista p\u00e5 DIGG:s webbplats V\u00e4gledning f\u00f6r webbutveckling<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Universell utformning \u00e4r ett syns\u00e4tt kring design\/utformning av saker d\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker inkludera s\u00e5 gott det g\u00e5r. Definitionen s\u00e5 som den skrivs p\u00e5 Wikipedia \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n ”Universell utformning betyder s\u00e5dan utformning av produkter, milj\u00f6er, program och tj\u00e4nster att de ska kunna anv\u00e4ndas av alla i st\u00f6rsta m\u00f6jliga utstr\u00e4ckning utan behov av anpassning eller specialutformning.\u201d<\/em> Exempel p\u00e5 saker i v\u00e5r vardagsmilj\u00f6 som inte lever upp till universell utformning men i n\u00e5gon m\u00e5n \u00e4r tillg\u00e4ngligt \u00e4r n\u00e4r en huvudentr\u00e9 till en byggnad kr\u00e4ver att man kan g\u00e5 uppf\u00f6r trappor och att det finns en rullstolsramp p\u00e5 baksidan av huset. Att ha on\u00f6diga s\u00e4rl\u00f6sningar \u00e4r inte universell utformning, ist\u00e4llet borde huvudentr\u00e9n designas s\u00e5 fler m\u00e4nniskor inkluderas.<\/p>\n\n\n\n Webbstandard \u00e4r ett paraplybegrepp som inkluderar alla de standardiserade s\u00e4tten att utforma webbplatser, inklusive tj\u00e4nster man loggar in till. Ett formellt s\u00e4tt att se p\u00e5 webbstandard som begrepp \u00e4r att man f\u00f6ljer de standarder som industrikonsortiet W3C (World Wide Web Consortium) f\u00f6resl\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n W3C \u00e4r de som skrivit specifikationerna till det mesta som anv\u00e4nds f\u00f6r att bygga tj\u00e4nster p\u00e5 webben. Exempelvis HTML f\u00f6r inneh\u00e5ll samt struktur, CSS f\u00f6r hur webben ska formges, samt Ecmascript (popul\u00e4rt kallat Javascript) som ibland styr interaktionen. N\u00e4r W3C tar fram en specifikation tar de h\u00f6jd f\u00f6r att det ska bli tillg\u00e4ngligt f\u00f6r m\u00e4nniskor av alla olika sorter. Dessa specifikationer ska styra hur b\u00e5de v\u00e5ra webbl\u00e4sare och olika hj\u00e4lpmedel tolkar en webbplats.<\/p>\n\n\n\n Ifall en webbplats inte f\u00f6ljer specifikationen blir det en gissningslek f\u00f6r folks tekniska hj\u00e4lpmedel att lista ut hur det hela ska tolkas. Ibland m\u00e4rks inte dessa brister f\u00f6r alla anv\u00e4ndare, d\u00e5 tenderar de att bli r\u00e4ttade, och ofta drabbar de en mindre grupp personer. Har man d\u00e5 m\u00e5nga s\u00e5dana h\u00e4r brister blir det st\u00f6rre problem f\u00f6r ganska m\u00e5nga.<\/p>\n\n\n\n Om en webbplats inneh\u00e5ll inte f\u00f6ljer rekommendationerna f\u00f6r anv\u00e4ndningen av en standard kan det ocks\u00e5 bli problem. Ett extremt vanligt exempel \u00e4r att bilder inte f\u00f6ljer rekommendationen f\u00f6r alternativtext. Det g\u00f6r att en synskadad eller blind person missar vad som kan vara viktig information.<\/p>\n\n\n\n Progressive enhancement<\/em> \u00e4r ett \u201ct\u00e4nk\u201d inom webbstandard som handlar om att inte st\u00e4lla h\u00f6gre krav \u00e4n absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt. Om man l\u00e4ser Wikipedia definieras progressive enhancement som:<\/p>\n\n\n\n ”… a strategy for web design that emphasizes core webpage content first. This strategy then progressively adds more nuanced and technically rigorous layers of presentation and features on top of the content as the end-user\u2019s browser\/internet connection allow.\u201d<\/em> Ett grundl\u00e4ggande koncept inom kommunikation, oavsett om den \u00e4r digital eller i annan form, \u00e4r att kommunicera p\u00e5 mottagarens villkor. Progressive enhancement \u00e4r en digital motsvarighet. Att inte st\u00e4lla h\u00f6gre tekniska krav \u00e4n absolut n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n\n\n\n Tydliga avsteg fr\u00e5n detta \u00e4r n\u00e4r man \u00e4r tvungen att ha vissa funktioner i webbl\u00e4saren f\u00f6r att kunna dra nytta av n\u00e5got. Ett exempel \u00e4r att vissa formul\u00e4r inte fungerar om webbl\u00e4saren inte st\u00f6djer Javascript\/Ecmascript, eller lyckats l\u00e4sa in dessa skript p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Det finns de som aktivt st\u00e4ngt av detta i sin webbl\u00e4sare, men webbplatsens robusthet kan ocks\u00e5 sj\u00e4lv orsaka s\u00e5dana problem. Exempelvis genom att det p\u00e5 grund av kr\u00e5nglande uppkoppling aldrig kom fram n\u00e5got Javascript till anv\u00e4ndaren. Om man d\u00e5 inte f\u00f6ruts\u00e4tter att allt gick som man hoppas kommer webbplatsen att fungera i alla fall, men \u00e4r den inte designad enligt progressive enhancement b\u00f6rjar saker g\u00e5 s\u00f6nder. <\/p>\n\n\n\n Bara f\u00f6r fr\u00e5gan om Javascript\/Ecmascript bed\u00f6mde mediasajten Buzzfeed 2018 att runt 1% av deras bes\u00f6kare inte f\u00e5r till det med dessa skript<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Tittar man d\u00e5 p\u00e5 stora nationella webbtj\u00e4nster som 1177.se<\/a> kan man s\u00e4tta denna procent i perspektiv. F\u00f6rsta veckan i februari hade 1177.se<\/a> 2 050 532 anv\u00e4ndare. Det \u00e4r inte liktydigt med antalet m\u00e4nniskor, men typ \u201cunika anv\u00e4ndarsessioner mot webbplatsen\u201d. Om vi skulle l\u00e4gga ett potentiellt krokben, genom att f\u00f6ruts\u00e4tta Javascript, p\u00e5 en procent av dessa blir det 20 500 bes\u00f6k bara den veckan som kan g\u00e5 \u00e5t skogen, med detta enda antagande. <\/p>\n\n\n\n Det finns fler fallgropar \u00e4n just detta med skript. Som att det inte finns textning till video- och ljudklipp, alternativtexter till bilder och intets\u00e4gande l\u00e4nkar, och mycket, mycket mer. Det dr\u00f6jer inte l\u00e4nge f\u00f6rr\u00e4n dessa antaganden b\u00f6rjar riskera att drabba en majoritet av anv\u00e4ndarna. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r progressive enhancement n\u00f6dv\u00e4ndigt som perspektiv. <\/p>\n\n\n\n Om du vill replikera eller g\u00f6ra nedan tester sj\u00e4lv finns n\u00e5gra f\u00f6rslag p\u00e5 verktyg. De \u00e4r dock inte helt intuitiva om man inte \u00e4r webbutvecklare:<\/p>\n\n\n\n Det som anges nedan som \u201cvalideringsfel WCAG\u201d \u00e4r allts\u00e5 det Axe listar som violations<\/em>. Det finns flera andra typer av felaktigheter om man tittar mer brett p\u00e5 kodens kvalitet, exempelvis tomma rubriker eller att man inte f\u00f6ljer kodstandarden i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n \u201cViolations<\/em>\u201d \u00e4r det som \u00e4r ett tillg\u00e4nglighetshinder enligt Axe. Verktyget hittar normalt sett bara 20-50% av de olika sorters hinder som kan existera p\u00e5 en webbplats. S\u00e5 listan \u00e4r inte alltid komplett. Dessutom kan vissa hinder kr\u00e4va manuell granskning av en expert, vilka inte listas nedan, och ben\u00e4mns i Axe som \u201cNeeds review<\/em>\u201d. I fallet med nedan webbplats var det fr\u00e4mst kontrast mellan text och bakgrund som listades f\u00f6r manuell granskning. Visuella kontrastf\u00f6rh\u00e5llanden kan inte hj\u00e4lpa en blind anv\u00e4ndare s\u00e5 de bortses fr\u00e5n i detta test. Dock tycks kontrastf\u00f6rh\u00e5llandet \u00e4ven leva upp till WCAG 2.0 niv\u00e5 AAA, vid stickprov p\u00e5 det Axe rapporterar med behov av manuell granskning.<\/p>\n\n\n\n Simuleringen g\u00e5r ut p\u00e5 att b\u00f6rja p\u00e5 den publika webbplatsen och bege sig in f\u00f6r att hitta fram till sin v\u00e5rdcentral p\u00e5 etj\u00e4nsterna. F\u00f6r enkelhetens skull antar vi att personen redan lagt till sin v\u00e5rdcentral (vilket \u00e4r en process i sig som kan beh\u00f6va studeras). D\u00e4rmed \u00e4r det den \u00e5terkommande friktionen att anv\u00e4nda 1177s etj\u00e4nster som studerats h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r en icke-seende person \u00e4r det en annan sak att tolka det som finns p\u00e5 en webbsida. Man saknar \u00f6verblick och kan inte skanna av en webbplats p\u00e5 samma s\u00e4tt som en seende. Vilket kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt bland annat f\u00f6r att veta om n\u00e5got \u00e4r trov\u00e4rdigt eller att man \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g (s\u00e5 kallad information scent<\/em>, liknelsen att man kan lukta sig fram mot sitt m\u00e5l).<\/p>\n\n\n\n Nedan test \u00e4r en mix av det som f\u00e5ngades upp under en demo av en blind person samt manuella tillg\u00e4nglighetstester med verktyget Axe (av en seende person).<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/www.1177.se\/Vastra-Gotaland\/<\/a> \u00c4r man inne p\u00e5 1177.se<\/a> finns alltid sidhuvudet d\u00e4r (\u00e4ven f\u00f6r de med sk\u00e4rml\u00e4sare eller hj\u00e4lpmedel som \u00f6vers\u00e4tter till punktskrift). I sidhuvudet finns en l\u00e4nk, \u201cLogga in\u201d.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga:<\/strong> Vad \u00e4r det egentligen man loggar in till undrade den blinda person som demonstrerat sin upplevelse av 1177 V\u00e5rdguiden f\u00f6r oss p\u00e5 avdelningen V\u00e5rdens digitalisering i VGR. Det kan ju finnas flera sorters inloggningar om hen skulle bett om att f\u00e5 alla l\u00e4nkar och knappar uppl\u00e4sta. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6reslagen l\u00f6sning:<\/strong> L\u00e4gga till ett title-attribut p\u00e5 inloggningsl\u00e4nken s\u00e5 d\u00e4r finns mer information f\u00f6r de som tvekar eller undrar. Kanske \u201cLogga in till etj\u00e4nsterna p\u00e5 1177.se<\/a>\u201d skulle funka? Samma l\u00f6sning skulle f\u00f6r seende (beroende p\u00e5 webbl\u00e4saren) visa sig som en liten textbubbla om en datoranv\u00e4ndare vilar med muspekaren \u00f6ver l\u00e4nken en stund.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/e-tjanster.1177.se\/mvk\/login\/login.xhtml<\/a> Axe klagar p\u00e5 sidfoten: ”id attribute value must be unique\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Strukturen p\u00e5 denna sida \u00e4r m\u00e4rklig och syftet \u00e4r oklart. S\u00e4rskilt f\u00f6r den person som just anv\u00e4nt l\u00e4nken \u201cLogga in\u201d p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende sida och inte har m\u00f6jligheten till en seende persons \u00f6versikt. Det f\u00f6rsta en blind person uppt\u00e4cker \u00e4r n\u00e4mligen budskapet \u201cLogga in\u201d, f\u00f6ljt av budskapet \u201cLogga in med e-legitimation\u201d (vilket \u00e4r dolt f\u00f6r oss seende, som bara f\u00e5r en pil).<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga:<\/strong> Den blinda personen som demonstrerade detta f\u00f6r oss fr\u00e5gade varf\u00f6r denna till synes on\u00f6diga sida finns d\u00e4r, s\u00e4rskilt n\u00e4r det bara verkar finnas ett s\u00e4tt att logga in – med e-legitimation.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/m07-mg-local.idp.funktionstjanster.se\/mg-local\/index.html<\/a> Fr\u00e5ga (seende):<\/strong> Varf\u00f6r \u00e4r jag pl\u00f6tsligen inne p\u00e5 en helt annan dom\u00e4n? Vad har funktionstjanster.se<\/a> att g\u00f6ra med 1177? Hur ska man bed\u00f6ma ifall man \u00e4r utsatt f\u00f6r n\u00e4tfiske, en man-in-the-middle-attack<\/a>, eller annat otyg?<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga 2:<\/strong> Varf\u00f6r fick jag inte dessa alternativ redan p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende sida?<\/p>\n\n\n\n L\u00e5t oss g\u00e5 via l\u00e4nken \u201cMobilt BankID\u201d.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/m07-mg-local.idp.funktionstjanster.se\/mg-local\/auth\/ccp11\/grp\/other<\/a> Fr\u00e5ga (seende):<\/strong> Vad \u00e4r det f\u00f6r ikon i f\u00e4ltet? Vi \u00e4r fortfarande kvar p\u00e5 samma ov\u00e4ntade dom\u00e4n, \u00e4r det ett bra tecken?<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga 2:<\/strong> Varf\u00f6r h\u00e4nger inte etiketten ihop med f\u00e4ltet jag f\u00f6rv\u00e4ntas fylla i? Vill helst inte fylla i personnumret i ett f\u00e4lt avsett f\u00f6r n\u00e5got annat\u2026<\/p>\n\n\n\n Det finns en mycket allvarlig brist p\u00e5 denna sida, n\u00e4mligen att det inte finns n\u00e5gon koppling mellan det f\u00e4lt man f\u00f6rv\u00e4ntas fylla i och vad<\/em> f\u00e4ltet ska ha f\u00f6r inneh\u00e5ll. F\u00f6r en seende \u00e4r det r\u00e4tt enkelt att lista ut att etiketten innan f\u00e4ltet f\u00f6rklarar hur man ska interagera med formul\u00e4ret. F\u00f6r en blind person \u00e4r det inte alls sj\u00e4lvklart. <\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r vad man har HTML-elementet label<\/em> till och det \u00e4r felaktigt konstruerat p\u00e5 denna inloggningssida vilket s\u00e4tter upp diskriminerande hinder f\u00f6r synskadade.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/m07-mg-local.idp.funktionstjanster.se\/mg-local\/auth\/ccp11\/grp\/other\/ssn<\/a> <html> element must have a lang attribute<\/em><\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga:<\/strong> Var hamnade vi nu?<\/p>\n\n\n\n Att f\u00e5 valideringsfelet om att spr\u00e5k saknas kanske man kan ha \u00f6verseende med och fokusera p\u00e5 att g\u00f6ra denna felsida anv\u00e4ndbar f\u00f6r n\u00e5gon \u00f6ver huvud taget.<\/p>\n\n\n\n Generella problem:<\/p>\n\n\n\n Men l\u00e5t oss gissa r\u00e4tt i v\u00e5rt s\u00e4tt att pr\u00f6va igen, samt lyckas ta oss f\u00f6rbi det otillg\u00e4ngliga formul\u00e4ret.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/m07-mg-local.idp.funktionstjanster.se\/mg-local\/auth\/ccp11\/grp\/verify<\/a> Images must have alternate text<\/em><\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga:<\/strong> Det \u00e4r nu det g\u00e4ller. Litar jag\/vi p\u00e5 dom\u00e4nen som inte har med 1177 att g\u00f6ra eller ska jag t\u00e4nka p\u00e5 de nyheter jag l\u00e4st om hur kriminella kapar folks bankID<\/a>? G\u00f6r jag n\u00e5got dumt n\u00e4r jag letar upp min mobil och identifierar mig mot den h\u00e4r dom\u00e4nen?<\/p>\n\n\n\n Valideringsfelet \u00e4r inte av en s\u00e4rskilt allvarlig sort. Men om man ger bilder utan inneb\u00f6rd ett tomt alt-attribut blir det b\u00e4ttre. Helt enkelt f\u00f6lja webbriktlinje 115 – Beskriv med text allt inneh\u00e5ll som inte \u00e4r text<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/e-tjanster.1177.se\/mvk\/start.xhtml<\/a> Fr\u00e5ga\/\u00d6nskem\u00e5l:<\/strong> Varf\u00f6r ska jag ha alla dessa alternativ varje g\u00e5ng jag loggar in? Varf\u00f6r inte l\u00e5ta mig anpassa p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att jag bara f\u00e5r det som \u00e4r viktigt f\u00f6r mig? Exempelvis tv\u00e5 olika profiler, en standardprofil som \u00e4r nedbantad med det jag n\u00e4stan alltid g\u00f6r och en m\u00f6jlighet att f\u00e5 \u201callt\u201d n\u00e4r det beh\u00f6vs. <\/p>\n\n\n\n Alternativ tar n\u00e4mligen ganska mycket tid n\u00e4r man inte har en visuell \u00f6verblick likt de seende.<\/p>\n\n\n\n Ang\u00e5ende valideringsfelen:<\/p>\n\n\n\n Kunde inte bed\u00f6ma om varningsmeddelandet f\u00f6r kommande automatisk utloggning f\u00f6ljde praxis inom WAI-ARIA<\/a>. Kan dock konstatera att det styrs via Javascript vilket g\u00f6r funktionen beroende av b\u00e5de att all relevant Javascript lyckades laddas in i webbl\u00e4saren samt att webbl\u00e4saren till\u00e5ter Javascript. Alternativet till denna l\u00f6sning \u00e4r dock inte helt attraktiv heller.<\/p>\n\n\n\n L\u00e5t oss klicka in oss p\u00e5 v\u00e5rdcentralen (som redan \u00e4r lagd i listan under en tidigare session mot etj\u00e4nsterna). F\u00f6r en blind anv\u00e4ndare skulle l\u00e4nken heta exempelvis \u201cVisa kontaktkort f\u00f6r N\u00f6tk\u00e4rnan Masthugget Familjel\u00e4kare och BVC, Masthugget\u201d.<\/p>\n\n\n\n Adress: https:\/\/e-tjanster.1177.se\/mvk\/facilityContactCard.xhtml?hsaId=SE2321000131-E000000007638&selecting=false<\/a>. id attribute value must be unique<\/em><\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga (seende):<\/strong> Var leder l\u00e4nken som heter \u201cStart\u201d? Hade det skadat med ett titel-attribut som f\u00f6rklarade att det \u00e4r starten p\u00e5 etj\u00e4nsterna som avses?<\/p>\n\n\n\n Valideringsfelet handlar om att sidfoten inte \u00e4r unik i teknisk mening.<\/p>\n\n\n\n Skriv g\u00e4rna en kommentar h\u00e4r p\u00e5 bloggen om du har en. Tanken \u00e4r att det kommer en uppf\u00f6ljare med fokus p\u00e5 l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter, inl\u00e4rningsproblem och annat inom det kognitiva. Det vill s\u00e4ga understandable<\/em>, d\u00e4r denna utv\u00e4rdering mer tittade p\u00e5 WCAG:s perceivable<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Sammanfattning Att etj\u00e4nster ska fungera \u00e4ven f\u00f6r medm\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttning m\u00e5 vara sj\u00e4lvklart men sedan en tid tillbaka ocks\u00e5 ett lagkrav genom den s\u00e5 kallade DOS-lagen. DOS st\u00e5r f\u00f6r digital offentlig service. Denna unders\u00f6kning kom fram till att n\u00e4stan varje del av att ta sig in p\u00e5 1177.se\u2019s etj\u00e4nster \u00e4r problematisk p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och … <\/p>\n
\u2026<\/em>
”[\u2026] att en person med en funktionsneds\u00e4ttning missgynnas genom att s\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r tillg\u00e4nglighet inte har vidtagits f\u00f6r att den personen ska komma i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med personer utan denna funktionsneds\u00e4ttning som \u00e4r sk\u00e4liga utifr\u00e5n krav p\u00e5 tillg\u00e4nglighet i lag och annan f\u00f6rfattning\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n
2. fr\u00e5n och med den 23 september 2020 f\u00f6r webbplatser som inte omfattas av f\u00f6rsta punkten,<\/em>
3. fr\u00e5n och med den 23 juni 2021 f\u00f6r mobila applikationer.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n
\u2026<\/em>
”[\u2026] <\/em>n\u00f6dv\u00e4ndigt att harmonisera tillg\u00e4nglighetskraven inom hela den digitala inre marknaden och s\u00e4kerst\u00e4lla att alla inv\u00e5nare i EU kan dra f\u00f6rdel av den, oavsett f\u00f6rm\u00e5ga.<\/strong>\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\nDefinitioner, begrepp och verktyg<\/h2>\n\n\n\n
Funktionsneds\u00e4ttning och funktionshinder<\/h3>\n\n\n\n
\u2013<\/em> Funktionsneds\u00e4ttningar – Lots f\u00f6r barn och vuxna med funktionsneds\u00e4ttning<\/em><\/a> (G\u00f6teborgs Stad)<\/em><\/p>\n\n\n\nUX (anv\u00e4ndarupplevelse)<\/h3>\n\n\n\n
Anv\u00e4ndbarhet<\/h3>\n\n\n\n
\u2013 Per Axbom (<\/em>Twitter, mars 2019<\/em><\/a>)<\/em><\/p>\n\n\n\nTillg\u00e4nglighet<\/h3>\n\n\n\n
WCAG – ett s\u00e4tt att m\u00e4ta tillg\u00e4nglighet<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
Universell utformning<\/h3>\n\n\n\n
\u2013<\/em> Universell utformning<\/em><\/a> (Wikipedia)<\/em><\/p>\n\n\n\nWebbstandard<\/h3>\n\n\n\n
Progressive enhancement<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
\u2013<\/em> Progressive enhancement<\/em><\/a> (Wikipedia)<\/em><\/p>\n\n\n\nHur stort problem kan det h\u00e4r vara<\/strong><\/h5>\n\n\n\n
Verktyg som anv\u00e4nts i nedan test<\/h3>\n\n\n\n
F\u00f6rbeh\u00e5ll om tillg\u00e4nglighetstester med Axe<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
Test: Exempel p\u00e5 anv\u00e4ndarresa f\u00f6r synskadad<\/h2>\n\n\n\n
Steg 1: Logga in fr\u00e5n 1177.se<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-01.png\")
Valideringsfel WCAG: 0 st<\/p>\n\n\n\nSteg 2: Mellansida f\u00f6r inloggning<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-02.png\")
Valideringsfel WCAG: 1 st<\/p>\n\n\n\nSteg 3: V\u00e4lj inloggningss\u00e4tt<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-03.png\")
Valideringsfel WCAG: 5 st<\/p>\n\n\n\nSteg 4: Mobilt bankID – ange personnummer<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-04.png\")
Valideringsfel WCAG: 3 st<\/p>\n\n\n\nSteg 5: Felsida \u2013 Du f\u00e5r inte lov att vara l\u00e5ngsam<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-05.png\")
Valideringsfel WCAG: 1 st<\/p>\n\n\n\nSteg 6: Identifiera sig <\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-06.png\")
Valideringsfel WCAG: 1 st<\/p>\n\n\n\nSteg 7: Inne p\u00e5 etj\u00e4nsternas startsida<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-07.png\")
Valideringsfel WCAG: 11 st<\/p>\n\n\n\nSteg 8: Startpunkten f\u00f6r min v\u00e5rdcentral<\/h3>\n\n\n\n
![\"Bild](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/test-1-08.png\")
Valideringsfel WCAG: 1 st. <\/p>\n\n\n\nAvrundning<\/h2>\n\n\n\n
L\u00e4s mer om tillg\u00e4nglighet och universell utformning<\/h3>\n\n\n\n