{"id":2374,"date":"2019-10-12T12:09:00","date_gmt":"2019-10-12T10:09:00","guid":{"rendered":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/?p=2374"},"modified":"2020-03-31T12:26:04","modified_gmt":"2020-03-31T10:26:04","slug":"vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/","title":{"rendered":"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>F\u00f6rord \u00a0<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Denna rapport \u00e4r ett resultat av ett visionsdrivet arbetss\u00e4tt. F\u00f6r flera av oss i projektgruppen innebar detta planeringsprojekt ett ganska nytt s\u00e4tt att arbeta. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r passa p\u00e5 att refklektera kort \u00f6ver detta. Vi har arbetat med visioner tidigare, men inte p\u00e5 samma fokuserade s\u00e4tt. I detta projekt har visionen och delm\u00e5lsformulering vara det centrala. Arbetet med omv\u00e4rldsanalys har varit omfattande. Vi har n\u00e4tverkat, skapat nya kontakter inom organisation och samh\u00e4lle och att ta reda p\u00e5 hur olika verkligheter ser ut har varit betydligt mer omfattande \u00e4n vad vi kunnat r\u00e4kna med. Detta arbete kommer beh\u00f6va forts\u00e4tta kontinuerligt i vidare projekt. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Att f\u00e5 m\u00f6jlighet att arbeta visionsdrivet, vilket inneburit att f\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 helhet och olika parters aspekter i en fr\u00e5ga, har varit oerh\u00f6rt bra och givande. Vi tror dock att det \u00e4r viktigt att parallellt med visionsarbetet ocks\u00e5 arbeta kontinuerligt med konkreta projekt kopplade till delm\u00e5len. Vi har r\u00f6rt oss mellan det abstrakta och konkreta, vilket gjort att planering av konkreta projekt kunnat ge feedback till v\u00e5r formulering av delm\u00e5l och vice versa. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det viktigt att f\u00e5 med olika parter tankar, kunskap och erfarenheter. Det \u00e4r d\u00e5 viktigt att inkludera en bred representation av parter, som finns b\u00e5de upp\u00e5t och ned\u00e5t i organisationer, samt s\u00e5v\u00e4l olika grupper inom samh\u00e4llet och dess organisationer.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi vill h\u00e4rmed ocks\u00e5 tacka Vinnova f\u00f6r finansiering, som m\u00f6jliggjort aktiviteter som lett fram till denna rapport.<\/p>\n\n\n\n<!--more-->\n\n\n\n<p><strong>Medverkande<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Anna Grimby Ekman, Docent, Projektledare, Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet \u00a0<\/li><li>Li Alemo Munters, PhD, forskningschef, Reumatikerf\u00f6rbundet \u00a0<\/li><li>Marcus \u00d6sterberg, utvecklingsledare, avd. v\u00e5rdens digitalisering, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen \u00a0<\/li><li>Robert Feldt, Professor, Software Engineering, Data- och informationsteknik, Chalmers Tekniska h\u00f6gskola<\/li><li>Richard Torkar, Professor, <a href=\"https:\/\/www.chalmers.se\/en\/departments\/cse\/organisation\/se\/Pages\/default.aspx\">Software Engineering,<\/a> Computer Science and Engineering, G\u00f6teborgs universitet\u00a0<\/li><li>Malin Kim, \u00f6verl\u00e4kare, sm\u00e4rtenheten vid S\u00f6dra \u00c4lvsborgs sjukhus <\/li><li>Marcelo Rivano, PhD, psykolog, region Sk\u00e5ne och Registerh\u00e5llare Nationellt Register \u00f6ver Sm\u00e4rtrehabilitering<\/li><li>Maria Larsson, Docent, PhD, Prim\u00e4rv\u00e5rdschef FoU, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen\u00a0<\/li><li>Martin Adiels, PhD, Sahlgrenska Akademin och Matematiska vetenskaper, G\u00f6teborgs universitet<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Bakgrund<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta \u00e4r ett komplext folkh\u00e4lsoproblem som drabbar ca 20 % av Europas befolkning. L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta inneb\u00e4r stort lidande f\u00f6r individen, men ocks\u00e5 stora kostnader f\u00f6r individer, arbetsgivare, v\u00e5rdsystem och samh\u00e4llet i stort (1). Direkta och indirekta kostnader f\u00f6r patienter med diagnoser relaterade till sm\u00e4rta till har uppskattats till i genomsnitt 6400 EUR per patient och \u00e5r (2). Adekvat v\u00e5rd finns endast tillg\u00e4ngligt i liten grad f\u00f6r dessa patienter. I en rapport fr\u00e5n 2016, som togs fram p\u00e5 uppdrag av Nationell Samverkansgrupp f\u00f6r Kunskapsstyrning (NSK), beskrivs tydliga brister och omotiverade skillnader i v\u00e5rd och behandling av patientgruppen med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i Sverige (3). Kartl\u00e4ggningen visade att prim\u00e4rv\u00e5rden till mycket stor del saknar kompetens och struktur f\u00f6r handl\u00e4ggning av patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Det saknas p\u00e5 alla v\u00e5rdniv\u00e5er l\u00e4kare, sjukgymnaster\/ fysioterapeuter, sjuksk\u00f6terskor samt utbildningsl\u00e4kare (ST) med omr\u00e5det sm\u00e4rtlindring som inriktning. Det framkom \u00e4ven fr\u00e5n intervjuer med patientorganisationer (Reumatikerf\u00f6rbundet, Personskadef\u00f6rbundet RTP, Fibromyalgif\u00f6rbundet, Huvudv\u00e4rksf\u00f6rbundet\/Svenska Migr\u00e4nf\u00f6rbundet och Nackskadef\u00f6rbundet) att v\u00e5rden ans\u00e5gs oj\u00e4mlik, med brister i bem\u00f6tande, tillg\u00e4nglighet och kompetens hos professionen b\u00e5de i prim\u00e4rv\u00e5rd, men ocks\u00e5 i specialistv\u00e5rd. Det finns ocks\u00e5 tv\u00e5 regionala rapporter, fr\u00e5n 2014 respektive 2019, kring sm\u00e4rtv\u00e5rden i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, vilka bekr\u00e4ftar bilden om en bristande sm\u00e4rtv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Att detta projekt kom till \u00e4r resultatet av flera faktorer som sammanf\u00f6ll. De tre rapporterna, n\u00e4mnda ovan, \u00e4r viktiga pusselbitar, ihop med att v\u00e5rden just nu st\u00e5r inf\u00f6r flera omst\u00e4llningar. Dessa \u00e4r att v\u00e5rden skall utvecklas mot; mer v\u00e5rd n\u00e4ra patienten (via prim\u00e4rv\u00e5rd och n\u00e4rsjukhus), en kunskapsorganisation och en mer digitaliserad v\u00e5rden d\u00e4r man tar till vara p\u00e5 m\u00f6jligheter med IT-utvecklingen. Allt detta s\u00e4tter press p\u00e5 v\u00e5rdens dagliga verksamhet. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>En sista viktiga delen, som m\u00f6jliggjort arbetet bakom denna rapport, \u00e4r Vinnovas utlysning <em>Visionsdriven h\u00e4lsa,<\/em> som kom h\u00f6sten 2018.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Visionen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Personcentrerat evidensbaserat omh\u00e4ndertagande f\u00f6r alla patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta inom prim\u00e4rv\u00e5rden, \u00e5r 2030<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Vi skall i detta kapitel g\u00e5 igenom visionen i detalj, definiera vad vi menar med de begrepp som ing\u00e5r och f\u00f6rklara vad de st\u00e5r f\u00f6r ur ett patientperspektiv. Detta l\u00e4gger grunden f\u00f6r hur vi formulerat delm\u00e5l och projekt som leder mot denna vision.<\/p>\n\n\n\n<p>Bilden h\u00e4r nedan \u00e4r en grafisk illustration av v\u00e5r vision, tillh\u00f6rande delm\u00e5l och t\u00e4nkbara specifika projekt. Allt detta kommer presenteras i mer detalj i denna rapport.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi kommer ocks\u00e5 att relatera visionen och v\u00e5ra delm\u00e5l till de i sammanhanget relevanta h\u00e5llbarhetsm\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"694\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png\" alt=\"\u00d6versikt f\u00f6r de delm\u00e5l som \u00e4r t\u00e4nkta.\" class=\"wp-image-2375\" srcset=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png 1024w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-300x203.png 300w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-768x521.png 768w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1536x1042.png 1536w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53.png 1824w\" sizes=\"(max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Definition av varje enskilt begrepp i visionen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Patient<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I visionen har vi valt att anv\u00e4nda begreppet <em>patient<\/em>. Med detta menar vi de personer som s\u00f6ker v\u00e5rd inom H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden i avsikt att f\u00e5 n\u00e5gon form av konsultation, behandling eller omv\u00e5rdnad. Ett annat begrepp som anv\u00e4nds ibland i rapporten, men s\u00e4rskilt i andra sammanhang, \u00e4r <em>brukare<\/em>. En patient \u00e4r en brukare av v\u00e5rd, men en brukare beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vara en patient. Vi kan tex referera till brukare n\u00e4r vi pratar om personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta oavsett om de s\u00f6ker v\u00e5rd eller inte.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta<\/strong> definieras h\u00e4r som en sm\u00e4rta som p\u00e5g\u00e5tt minst 3 m\u00e5nader, och som inte visar p\u00e5 en p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rb\u00e4ttringsprocess genom ett kontinuerligt och stabilt avklingande.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Notera dock att l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta inte bara \u00e4r en akut sm\u00e4rta utstr\u00e4ckt i tid, med p\u00e5g\u00e5ende nociceptiv signalering. I vissa fall \u00e4r den l\u00e5ngvariga sm\u00e4rtan f\u00f6rknippad med f\u00f6r\u00e4ndringar i sm\u00e4rtsystemen och de perifera v\u00e4vnaderna, nedan definierad som <em>nociplastisk sm\u00e4rta<\/em> (NoPlaS). F\u00f6r\u00e4ndringarna i sm\u00e4rtsystemet kan ske b\u00e5de i perifera och centrala nervsystemet.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen om att neurobiologiska f\u00f6r\u00e4ndringar och processer saknas vid l\u00e5ngvariga sm\u00e4rtor visar sig alltmer vara felaktig.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Mekanistisk indelning av sm\u00e4rta<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r nedan beskrivs en mekanistisk indelning av sm\u00e4rta, inte att f\u00f6rv\u00e4xlas med diagnos. Hos en person med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta kan sm\u00e4rtan vara av enbart en av typerna eller en kombination av flera.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Nociceptiv sm\u00e4rta, NoS:<\/strong> <em>Sm\u00e4rta som uppst\u00e5r fr\u00e5n verklig eller hotande skada p\u00e5 icke-nervv\u00e4vnad p.g.a. aktivering av nociceptorer (IASP Pain Taxonomy, 2011).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Denna term beskriver sm\u00e4rta som f\u00f6rekommer med ett normalt fungerande somatosensoriskt nervsystem. NoS, kan karakt\u00e4riseras av \u00f6verg\u00e5ende symtom och symtom till f\u00f6ljd av akut skada. NoS inneb\u00e4r aktivering av prim\u00e4ra afferenta nociceptorer bel\u00e4gna i det perifera nervsystemet i somatisk (hud, muskler eller ben) eller visceral (kroppsorgan) v\u00e4vnad (4).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Neuropatisk sm\u00e4rta, NeuS:<\/strong> <em>Sm\u00e4rta orsakad av skada eller sjukdom i det somatosensoriska<\/em> <em>nervsystemet (IASP Pain Taxonomy, 2011).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r en klinisk beskrivning, som kr\u00e4ver en p\u00e5visbar skada eller en sjukdom som uppfyller etablerade neurologiska diagnostiska kriterier. Begreppet <em>skada<\/em> (p\u00e5 engelska anv\u00e4nds termen lesion) anv\u00e4nds vanligtvis n\u00e4r diagnostiska unders\u00f6kningar (t.ex. r\u00f6ntgen, neurofysiologi, biopsier, laboratorietester) avsl\u00f6jar n\u00e5got onormalt, eller efter ett uppenbart trauma. Begreppet <em>sjukdom<\/em> anv\u00e4nds vanligtvis n\u00e4r skadans underliggande orsak \u00e4r k\u00e4nd (t.ex. stroke, vaskulit, diabetes mellitus, genetisk defekt). <em>Somatosensorisk<\/em> refererar till information om kroppen i sig, inklusive viscerala organ, snarare \u00e4n information om ytterv\u00e4rlden (t.ex. syn, h\u00f6rsel eller luktsinne). F\u00f6rekomsten av symtom eller tecken (t.ex. ber\u00f6ringsutl\u00f6st sm\u00e4rta) motiverar inte ensamt anv\u00e4ndningen av begreppet neuropatisk (NRS Rapport 2014:3).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Nociplastisk sm\u00e4rt,a NoPlaS:<\/strong> <em>Sm\u00e4rta som uppst\u00e5r vid f\u00f6r\u00e4ndrad nociception. Detta trots att<\/em> <em>(inga tydliga tecken p\u00e5) faktisk eller hotande v\u00e4vnadsskada saknas, vilken annars skulle orsakat<\/em> <em>aktiveringen av perifera nociceptorer. Inte heller n\u00e4rvaro av sjukdom eller lesion hos det<\/em> <em>somatosensoriska systemet orsakar sm\u00e4rtan.<\/em> (5) &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Med denna term \u00e5syftas en sm\u00e4rta som inte har grund i en underliggande skada, utan beror p\u00e5 ett uppretat sm\u00e4rtsystem med \u00f6verdriven ben\u00e4genhet att skicka sm\u00e4rtsignaler. Sm\u00e4rtan blir d\u00e5 ett eget sjukdomstillst\u00e5nd, som kan fortg\u00e5 utan underliggande skada eller sjukdomsprocess.<\/p>\n\n\n\n<p>Den nociplactiska sm\u00e4rtan kan uppkomma spontant, men uppkommer ofta till f\u00f6ljd av sm\u00e4rta av annan typ. De mekanismer i nervsystemet som leder till utveckling av nociplastisk sm\u00e4rta sammanfattas ofta med termen sensitisering eller st\u00f6rd sm\u00e4rtmodulering. Till dessa mekanismer h\u00f6r aktivering av gliaceller, f\u00f6r\u00e4ndrad fris\u00e4ttning av transmittorsubstanser i nervsystemet och \u00e4ndrade kommunikationsm\u00f6nster i hj\u00e4rnan.<\/p>\n\n\n\n<p>De ovanst\u00e5ende tv\u00e5 grupperna, NoS och NeuS, har beskrivits p\u00e5 ungef\u00e4r samma s\u00e4tt \u00f6ver l\u00e4ngre tid. Som kan ses ovan, valde vi sedan att som tredje grupp beskriva den nyare mer mekanistiska termen NoPlaS. Det har hittills varit vanligare att man ist\u00e4llet kompletterat NoS och NeuS med termen <em>generaliserad sm\u00e4rta<\/em>, se NRS Rapport 2014:3.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Generaliserad sm\u00e4rta (GS):<\/strong> <em>Sm\u00e4rta i antingen tre av fyra kroppskvadranter, alternativt i tv\u00e5 kontralaterala kvadranter, i kombination med axial sm\u00e4rta (nacke, br\u00f6strygg och\/eller l\u00e4ndrygg).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Denna definition utg\u00e5r allts\u00e5 snarare fr\u00e5n en symptombeskrivning och kr\u00e4ver att sm\u00e4rtan \u00e4r spridd \u00f6ver stora delar av kroppen (NRS Rapport 2014:3).<\/p>\n\n\n\n<p>Fler termer f\u00f6r andra typer av sm\u00e4rta f\u00f6rekommer. En s\u00e5dan term \u00e4r <em>psykogen sm\u00e4rta<\/em>, som ber\u00f6r en mycket liten grupp av personer. Psykogen sm\u00e4rta \u00e4r sm\u00e4rta orsakad av psykoser eller hallucinationer. Tyv\u00e4rr anv\u00e4nds denna ibland slarvigt och f\u00f6rv\u00e4xlas med sm\u00e4rta associerad med psykologiska faktorer.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>En term som kanske b\u00f6r n\u00e4mnas, men som inte beskriver mekanismerna bakom sm\u00e4rtan, \u00e4r <em>idiopatisk sm\u00e4rta<\/em> eller <em>sm\u00e4rta utan k\u00e4nd orsak<\/em>. Personer, som beskrivs ha denna typ av sm\u00e4rta, har egentligen n\u00e5gon av de andra n\u00e4mnda typerna, bara att man i ett specifikt fall inte kan avg\u00f6ra vilken. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r denna term inte anv\u00e4ndbar h\u00e4r, men kanske i vissa praktiska\/kliniska situationer.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Den l\u00e5ngvariga sm\u00e4rtan kan vara ett ensamt sjukdomstillst\u00e5nd, utan annan sjukdom n\u00e4rvarande. T.ex. \u00e4r fibromyalgi (NoPlaS) en diagnos som representerar ett tillst\u00e5nd d\u00e4r sm\u00e4rtan \u00e4r en sjukdom i sig. Ibland passar ingen av de idag specifika diagnoserna in, t.ex. inom ICD-10, och d\u00e5 kallar man ibland sm\u00e4rtan f\u00f6r ospecifik. I dessa fall \u00e4r det kanske snarare fr\u00e5gan om en nociplastisk sm\u00e4rta, men som \u00e4r sv\u00e5r att identifiera och att man saknar l\u00e4mplig diagnoskod. Exempel p\u00e5 l\u00e5ngvariga sm\u00e4rttillst\u00e5nd som ofta ben\u00e4mns ospecifika \u00e4r l\u00e5ngvariga nack-skuldersm\u00e4rtor, l\u00e5ngvariga ryggsm\u00e4rtor, l\u00e5ngvariga besv\u00e4r efter whiplashtrauma.<\/p>\n\n\n\n<p>Nociplastisk sm\u00e4rta kan ocks\u00e5 vara ett sjukdomstillst\u00e5nd som finns i kombination med andra tillst\u00e5nd och d\u00e5 l\u00e4tt kan missas. T.ex. kan en person med reumatisk sjukdom ha b\u00e5de en nociceptiv sm\u00e4rta och en nociplastisk sm\u00e4rta n\u00e4rvarande. Den nociplastiska sm\u00e4rtan \u00e4r d\u00e5 sv\u00e5r att uppt\u00e4cka. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt kan sm\u00e4rta hos en person med kn\u00e4artros vara en kombination av NoS och NoPlaS, vilket kan anas om personen efter ins\u00e4ttning av kn\u00e4protes \u00e4nd\u00e5 har sm\u00e4rtproblematik. I b\u00e5da dessa fall t\u00e4nker vi att man har mer eller mindre stort inslag av NoPlaS, dvs ett sm\u00e4rtsystem som \u00e4r uppskruvat och har dysfunktionell sm\u00e4rtmodulering.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Diagnostisering<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Behovet av ett klassifikationssystem f\u00f6r sm\u00e4rttillst\u00e5nd har diskuterats under l\u00e5ng tid, men det finns fortfarande inte tydlig konsensus i fr\u00e5gan. Inom IASP:s taxonomigrupp har man tagit fram ett avancerat, multidimensionellt klassifikationssystem med en fem-siffrig kod, som inkluderar:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>sm\u00e4rtans lokalisation<\/li><li>ber\u00f6rda organsystem<\/li><li>temporala karakteristika<\/li><li>intensitet och tidsl\u00e4ngd<\/li><li>etiologi<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r troligen ett f\u00f6r komplicerat system f\u00f6r att anv\u00e4ndas i klinisk praxis och \u00e4r inte heller synkroniserat med diagnossystemet ICD-10. Det illustrerar dock tydligt komplexiteten med att klassificera sm\u00e4rttillst\u00e5nd. I en rapport fr\u00e5n diagnosgruppen inom NRS f\u00f6reslogs 2014 en modifierad anv\u00e4ndning av Socialstyrelsens riktlinjer f\u00f6r diagnoss\u00e4ttning inom specialiserad sm\u00e4rtv\u00e5rd:<\/p>\n\n\n\n<p>&#8221;<em>Under r\u00e5dande kunskapsl\u00e4ge b\u00f6r s\u00e5ledes diagnostisering och sm\u00e4rtmekanistiskt klassifikation ses som tv\u00e5 parallella utfall av en sm\u00e4rtanalys: man st\u00e4ller diagnos och tar st\u00e4llning till sm\u00e4rtmekanismen\/erna\u201d<\/em><br><em>NRS Rapport 2014:3)<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Sv\u00e5righeterna med att hitta ett fungerande klassificeringssystem illustrerar sv\u00e5righeten och variationen i diagnoss\u00e4ttning i klinisk praxis. Detta bidrar ocks\u00e5 till variation i hur man ser p\u00e5 och behandlar olika l\u00e5ngvariga sm\u00e4rttillst\u00e5nd.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ett ytterligare arbete kring att f\u00f6rb\u00e4ttra klassifikationen av l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta \u00e4r utvecklingen av den nya uppdaterade versionen av diagnossystemet ICD. Inom ramen f\u00f6r detta har ett stort arbete gjorts f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra diagnoskoder f\u00f6r l\u00e5ngvariga sm\u00e4rttillst\u00e5nd. Den senaste uppdaterade versionen av diagnossystemet ICD, ICD-11, kommer n\u00e4r den inf\u00f6rts i hela v\u00e5rdsystemet tydligare att visa p\u00e5 att sm\u00e4rta i vissa fall skall ses som en sjukdom i sig.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Diagnosen l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta enligt ICD-11<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Nedan visas alla diagnoser och underdiagnoser inom l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta (chronic pain) i ICD-11 (6).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Chronic pain (persistent or recurrent pain lasting longer than 3 months)<\/strong>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Chronic primary pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t1.1 Widespread chronic primary pain (including fibromyalgia syndrome)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t1.2 Localized chronic primary pain (including nonspecific back pain, chronic pelvic pain)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t1.x. Other chronic primary pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t1.z. Chronic primary pain not otherwise specified<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"2\"><li>Chronic cancer pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t2.1. Chronic pain due to cancer and metastases<\/p>\n\n\n\n<p>\t2.2. Chronic chemotherapy-induced pain (primary parent: chronic neuropathic pain)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t2.3. Chronic pain due to cancer surgery (primary parent: chronic postsurgical and posttraumatic pain)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t2.4. Chronic pain due to radiotherapy<\/p>\n\n\n\n<p>\t2.x. Other chronic pain related to cancer<\/p>\n\n\n\n<p>\t2.z. Chronic cancer pain not otherwise specified<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"3\"><li>Chronic postsurgical and posttraumatic pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t3.1. Chronic postsurgical pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t3.2. Chronic posttraumatic pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t3.x. Other chronic postsurgical and posttraumatic pain&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t3.z. Chronic postsurgical and posttraumatic pain not otherwise specified&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"4\"><li>Chronic neuropathic pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t4.1. Peripheral neuropathic pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t4.2. Central neuropathic pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t4.x. Other neuropathic pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t4.z. Neuropathic pain not otherwise specified<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"5\"><li>Chronic headache and orofacial pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t5.1. Chronic primary headaches*<\/p>\n\n\n\n<p>\t5.2. Chronic secondary headaches*<\/p>\n\n\n\n<p>\t5.3. Chronic orofacial pains\u2020<\/p>\n\n\n\n<p>\t5.z. Headache and orofacial pain not otherwise specified*<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"6\"><li>Chronic visceral pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t6.1. Chronic visceral pain from persistent inflammation&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.2. Chronic visceral pain from vascular mechanisms<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.3. Chronic visceral pain from obstruction\/distension&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.4. Chronic visceral pain from traction\/compression&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.5. Chronic visceral pain from combined mechanisms&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.6. Chronic visceral pain referred from other locations&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.7. Chronic visceral pain from cancer (primary parent: chronic cancer pain)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.8. Functional or unexplained chronic visceral pain (primary parent: chronic primary pain)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.x. Other chronic visceral pain<\/p>\n\n\n\n<p>\t6.z. Chronic visceral pain not otherwise specified<\/p>\n\n\n\n<ol start=\"7\"><li>Chronic musculoskeletal pain<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\t7.1. Chronic musculoskeletal pain from persistent inflammation&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t7.2. Chronic musculoskeletal pain from structural osteoarticular changes&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t7.3. Chronic musculoskeletal pain due to disease of the nervous system (All neuropathic pain will be classified under 4. Chronic neuropathic pain. Here, other chronic musculoskeletal pain originating from diseases of the nervous system, eg, spastic pain will be listed.)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t7.4. Chronic nonspecific musculoskeletal pain (primary parent: chronic primary pain)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\t7.x. Other chronic musculoskeletal pain syndromes<\/p>\n\n\n\n<p>\t7.z. Chronic musculoskeletal pain not otherwise specified&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Multimodal sm\u00e4rtrehabilitering (MMR)<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns ingen definition av Multimodal sm\u00e4rtrehabilitering (MMR), utan det kan ses mer som en samlingsbeteckning p\u00e5 behandlingsmetoder. Gemensamt f\u00f6r metoderna \u00e4r att de inbegriper s\u00e5v\u00e4l fysiologiska och medicinska som psykologiska och sociala insatser. De har utvecklats f\u00f6r att behandla patienter med f\u00f6rh\u00e5llandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. MMR f\u00f6ruts\u00e4tter ett fast multimodalt team. Teamet best\u00e5r av flera professioner, som tillsammans planerar och samordnar \u00e5tg\u00e4rder enligt ett visst program f\u00f6r att uppn\u00e5 gemensamma m\u00e5l som definierats tillsammans med patienten. Man vill med detta arbetss\u00e4tt samtidigt p\u00e5verka flera olika faktorer, d\u00e5 dessa tillsammans orsakar och vidmakth\u00e5ller sm\u00e4rttillst\u00e5ndet. Programmen m\u00e5ste vara av tillr\u00e4cklig intensitet och p\u00e5g\u00e5 under en sammanh\u00e4ngande l\u00e4ngre period, i syfte att kunna bryta invanda m\u00f6nster s\u00e5 att patienten kan f\u00e5 ett mer v\u00e4lfungerande liv. Vad g\u00e4ller intensiteten \u00e4r det vanligt att man har planerade aktiviteter 3-5 dagar i veckan och varje dag \u00e4r ofta 4-6 timmar. Ut\u00f6ver detta f\u00f6rekommer uppgifter, som patienten f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra hemma. L\u00e4ngden p\u00e5 programmen varierar, men vanligt \u00e4r att de \u00e4r mellan fyra till \u00e5tta veckor.<\/p>\n\n\n\n<p>MMR behandling delas ofta in i tv\u00e5 niv\u00e5er MMR1 och MMR2. Vanligt \u00e4r att MMR1 \u00e4r erbjuds inom prim\u00e4rv\u00e5rden och MMR2 erbjuds huvudsakligen inom den sjukhusanslutna specialistv\u00e5rden. B\u00e5da niv\u00e5erna kan dock erbjudas inom b\u00e5de prim\u00e4rv\u00e5rd och den sjukhusanslutna specialistv\u00e5rden. Om n\u00e5got ben\u00e4mns MMR1 eller M;MR2 styrs inte av vilken v\u00e5rdniv\u00e5 som den utf\u00f6rs p\u00e5, utan det \u00e4r teamets kompetens och programmets inneh\u00e5ll som avg\u00f6r. Vilken av niv\u00e5erna patienten skall erbjudas skall avg\u00f6ras av symtomens och rehabiliteringsbehovets komplexitet och allvarlighetsgrad (7, 8).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Prim\u00e4rv\u00e5rden<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Med prim\u00e4rv\u00e5rd menar vi h\u00e4r v\u00e5rdcentraler och rehabiliteringsenheter inom prim\u00e4rv\u00e5rd, men ocks\u00e5 s\u00e5dana enheter som kan ligga inom prim\u00e4rv\u00e5rd men \u201cstyckfinansieras\u201d. D\u00e5 en verksamhet finansieras via s\u00e4rskilda ekonomiska satsningar utanf\u00f6r det ordinarie systemet kallas detta ibland \u201cstyckfinansiering\u201d. Verksamheten klassas d\u00e5 varken som v\u00e5rdcentral eller rehabiliteringsenhet. I v\u00e5r vision ing\u00e5r b\u00e5de patientens v\u00e4g in i prim\u00e4rv\u00e5rden, patientens v\u00e5rd inom prim\u00e4rv\u00e5rden, patientens avslut av en v\u00e5rdperiod, samt patientens eventuella r\u00f6relse mellan prim\u00e4rv\u00e5rd och specialistv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi har medvetet valt att fokusera visionen p\u00e5 denna del av sm\u00e4rtv\u00e5rden. Detta med tanke p\u00e5 den stora patientvolym som redan finns inom prim\u00e4rv\u00e5rden och med tanke p\u00e5 att den med all sannolikhet kommer \u00f6ka genom v\u00e5rdens omst\u00e4llning till mer n\u00e4ra v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>En av de vanligaste anledningarna till bes\u00f6k i prim\u00e4rv\u00e5rden \u00e4r sm\u00e4rta. Man r\u00e4knar med att i ca 30% av fallen \u00e4r detta s\u00f6korsaken. Till exempel var det \u00e5r 2017 ca 350 000 personer i V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen som bes\u00f6kte prim\u00e4rv\u00e5rden och fick en diagnos som h\u00e4rr\u00f6r till det muskuloskeletala systemet. Dessa patienter stod f\u00f6r drygt 1,3 miljoner bes\u00f6k i prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Omh\u00e4ndertagande<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Med omh\u00e4ndertagande menar vi att patienten f\u00e5r den v\u00e5rd eller det st\u00f6d till egenv\u00e5rd som \u00e4r relevant utifr\u00e5n patientens behov, livssituation och kunskapsl\u00e4get.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett \u00f6nskat l\u00e4ge, f\u00f6r att kunna ge r\u00e4tt v\u00e5rd, \u00e4r att mekanismen eller mekanismerna bakom patientens sm\u00e4rta kan klarg\u00f6ras. Detta \u00e4r i m\u00e5nga fall sv\u00e5rt idag och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det vanligt att man via uteslutning av \u00f6vriga m\u00f6jliga diagnoser s\u00e4tter en ospecifik sm\u00e4rtdiagnos. Det kan d\u00e5 vara sv\u00e5rt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till m\u00f6jliga behandlingsalternativ, d\u00e5 mekanismer eller orsaker till sm\u00e4rtproblematiken kanske inte identifierats. Om diagnos via uteslutning g\u00f6rs p\u00e5 ett strukturerat s\u00e4tt kan det \u00e4nd\u00e5 ge ett st\u00f6d f\u00f6r hur man skall f\u00f6rh\u00e5lla sig till olika behandlingsalternativ. Att som v\u00e5rdgivare vara strukturerad i sitt s\u00f6kande efter besv\u00e4rs-orsak eller behandlingsalternativ menar vi \u00e4r en pusselbit till gott omh\u00e4ndertagande. I en nyligen publicerad \u00f6versiktsartikel, i <em>British Journal of Sports Medicine<\/em>, &nbsp; ger man 11 rekommendationer f\u00f6r omh\u00e4ndertagande vid muskuloskeletal sm\u00e4rta (upplevd sm\u00e4rta i muskler och leder). (9)<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Patientcentrering, vilket i artikeln beskrivs som v\u00e5rd som utg\u00e5r fr\u00e5n patientens individuella sammanhang, samt anv\u00e4nder sig av god kommunikation och ett delat beslutsfattande.<\/li><li>Screena patienter f\u00f6r att identifiera dem med stor sannolikhet f\u00f6r allvarliga patologiska tillst\u00e5nd, s\u00e5 kallade r\u00f6da flaggor.<\/li><li>Bed\u00f6ma psykosociala faktorer (l\u00e5ngvarigt sm\u00e4rttillst\u00e5nd \u00e4r ofta en komplex och dynamisk process, d\u00e4r det \u00e4r viktigt att uppm\u00e4rksamma hur psykologiska faktorer kan samspela med olika milj\u00f6faktorer).<\/li><li>Radiologisk unders\u00f6kning avr\u00e5ds, s\u00e5vida inte<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>\ta. Allvarlig patologi \u00e4r misst\u00e4nkt.<\/p>\n\n\n\n<p>\tb. Svar p\u00e5 konservativ v\u00e5rd \u00e4r otillfredsst\u00e4llande eller en of\u00f6rklarlig progression av tecken och symtom ses.<\/p>\n\n\n\n<p>\tc. Det \u00e4r troligt att det skulle \u00e4ndra behandlingen.<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Genomf\u00f6r fysisk unders\u00f6kning, innefattande neurologiska screeningtester, bed\u00f6mning av r\u00f6rlighet och muskelstyrka.<\/li><li>Patienternas framsteg b\u00f6r utv\u00e4rderas l\u00f6pande, inkludera anv\u00e4ndningen av vedertagna utfallsm\u00e5tt.<\/li><li>Ge patienterna utbildning om deras sm\u00e4rttillst\u00e5nd och sm\u00e4rthantering.<\/li><li>Ge behandling och st\u00f6d f\u00f6r fysisk aktivitet eller tr\u00e4ning.<\/li><li>Anv\u00e4nd manuell terapi endast som ett till\u00e4gg till annan evidensbaserad behandling.<\/li><li>Erbjud alltid evidensbaserad icke-kirurgisk behandling f\u00f6re kirurgi, om inte annan specifik indikation f\u00f6religger (t ex r\u00f6d-flagg-tillst\u00e5nd).<\/li><li>Planera omh\u00e4ndertagandet f\u00f6r att p\u00e5 olika plan fr\u00e4mja \u00e5terg\u00e5ng i arbete eller fortsatt arbete.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><strong>Evidensbaserat<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Evidensbaserat omh\u00e4ndertagandet inneb\u00e4r att de metoder man anv\u00e4nder sig av har sitt ursprung i vetenskapliga studier. I vissa fr\u00e5gest\u00e4llningar \u00e4r det sv\u00e5rt att designa studier som kan ge tydliga vetenskapliga svar som st\u00f6d f\u00f6r val av behandlingsstrategi. Professionell konsensus baserat p\u00e5 kliniskt bepr\u00f6vad erfarenhet \u00e4r ett komplement till vetenskap i s\u00e5dana fall och betraktas som evidensbaserat. Bepr\u00f6vad erfarenhet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte en fr\u00e5ga om hur enskilda kliniker g\u00f6r n\u00e5got utan snarare en noggrant designad process som syftar till att f\u00e5 konsensus utifr\u00e5n erfarenhet i fr\u00e5gor som inte kunnat besvaras vetenskapligt. Strukturerat arbetss\u00e4tt, dokumentation och transparens \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktiga komponenter.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Personcentrerat<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Personcentrerad v\u00e5rd inneb\u00e4r en \u00f6msesidig respekt mellan patient och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdspersonal som tar h\u00e4nsyn till b\u00e5da parters perspektiv. Praktisk till\u00e4mpning av en personcentrerad etik inneb\u00e4r att identifiera patientens f\u00f6rm\u00e5gor och m\u00f6jligheter, vilka \u00e4r en underanv\u00e4nd resurs i v\u00e5rden, och att anv\u00e4nda dessa som en tillg\u00e5ng f\u00f6r att hantera sjukdom och n\u00e5 uppsatta m\u00e5l. Personcentrerad v\u00e5rd tar sin utg\u00e5ngspunkt i patientens ber\u00e4ttelse och m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r patienten att vara medskapare och en aktiv partner, tillsammans med n\u00e4rst\u00e5ende, i planering, beslut och genomf\u00f6rande av v\u00e5rd och behandling (10).<\/p>\n\n\n\n<p>Tre n\u00f6dv\u00e4ndiga delar f\u00f6r att bedriva personcentrerad v\u00e5rd \u00e4r (11):&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Lyssna p\u00e5 patientens ber\u00e4ttelse. Diskutera igenom patientens nuvarande situation, hur tillst\u00e5ndet k\u00e4nns och tidigare erfarenheter av v\u00e5rd och behandling. Identifiera m\u00f6jligheter, resurser, behov och hinder hos den enskilde patienten och i hens omgivning.<\/li><li>Samskapa en h\u00e4lsoplan med ett eller flera realistiska m\u00e5l.<\/li><li>Dokumentera h\u00e4lsoplanen i patientjournalen eller p\u00e5 annat s\u00e4tt s\u00e5 att patient (och eventuellt n\u00e4rst\u00e5ende) har st\u00e4ndig tillg\u00e5ng till den och ansvarar f\u00f6r att den f\u00f6ljs upp och revideras vid behov.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta blir hela personen p\u00e5verkad och konsekvenserna av tillst\u00e5ndet str\u00e4cker sig inom flera omr\u00e5den. Forskningen visar att personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta upplever sig vara ifr\u00e5gasatta i sina symptom. Arbete med personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta b\u00f6r alltid utg\u00e5 fr\u00e5n att sm\u00e4rta \u00e4r en komplex och en subjektiv upplevelse, dvs personen i fr\u00e5ga \u00e4r den som upplever sm\u00e4rtan. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ett personcentrerat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt centralt i m\u00f6tet med personer med dessa problem. I ett s\u00e5dant m\u00f6te ska kunskap och information f\u00f6rmedlas fr\u00e5n b\u00e5da parter, vilket kommer att styra val av strategier, m\u00e5l och behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att kunna st\u00e4lla om till en h\u00e5llbar, kostnadseffektiv och personcentrerad h\u00f6gkvalitativ v\u00e5rd , beh\u00f6vs en f\u00f6r\u00e4ndring av nuvarande strukturer, riktlinjer, styrsystem och arbetsst\u00f6d. Vid utveckling och implementering av resultat fr\u00e5n v\u00e5ra projekt b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r utveckling och uppbyggnad av s\u00e5dana strukturer och arbetsst\u00f6d diskuteras. Strukturf\u00f6r\u00e4ndring och utvecklande av riktlinjer ing\u00e5r i det kommande uppdraget f\u00f6r den nya kunskapsorganisationen, som just nu startas upp b\u00e5de nationellt och regionalt. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r positivt och viktigt f\u00f6r v\u00e5rt projekt att representanter f\u00f6r kunskapsorganisationen finns med i projektets styrgrupp. Lika viktigt \u00e4r ocks\u00e5 att utbildningar inom sm\u00e4rta och sm\u00e4rtbehandling genomsyras av, och tydligg\u00f6r, hur en personcentrerad etik kan till\u00e4mpas i praktik.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Visonen ur ett patientperspektiv<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Nedan redovisas reflektioner fr\u00e5n samtal och m\u00f6ten med ett antal patienter och brukare, d\u00e4r de tillfr\u00e5gades att spontant uttrycka sina beskrivningar av vad orden i visionen betyder f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna sammanst\u00e4llning \u00e4r inte utf\u00f6rd enligt n\u00e5gon vetenskaplig metod, utan skall ses som exempel p\u00e5 vad visionen kan st\u00e5 f\u00f6r om vi lyssnar till brukare och patienter.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Evidensbaserat<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Forskning, trygghet, bevisligen n\u00e5got som hj\u00e4lper.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Personcentrerat<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r s\u00e5 det skall vara, att det \u00e4r hela jag som kommer till tals och hela min situation lyssnas p\u00e5, personen i centrum (antingen med hela livet runt sig, eller med hela v\u00e5rden runt sig), team med patienten i mitten. Mina behov tydligg\u00f6rs och jag \u00e4r delaktig.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Omh\u00e4ndertagande<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4ldigt brett, olika typer av omh\u00e4ndertagande, v\u00e5rdens uppgift, f\u00e5r inte bli daltande, att man ser personen som s\u00f6ker hj\u00e4lp och man engagerar sig, man m\u00f6ts med respekt, m\u00e4nskliga aspekten i bem\u00f6tandet, mellan tv\u00e5 personer.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r alla patienter<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Bra formulering, bra att det g\u00e4ller f\u00f6r alla, inte specifika grupper.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Diagnostiserat, brett men p\u00e5verkar s\u00e5 m\u00e5nga, individuellt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Inom prim\u00e4rv\u00e5rden<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Inneb\u00e4r tillg\u00e4nglighet f\u00f6r alla, inte bara dem med specifik diagnos.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00c5r 2030<\/strong> &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Bra att det finns ett m\u00e5l n\u00e4r man skall vara \u201di hamn\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Nedan \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k, fr\u00e5n v\u00e5r sida, att sammanfatta och reflektera kring diskussionen vid genomg\u00e5ngen av orden ovan, deras betydelse enskilt och ihop med varandra.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Visionen uttryckt ur ett patientperspektiv<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Kunskapsbaserad behandling och tryggt omh\u00e4ndertagande finns tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta som s\u00f6ker sig till prim\u00e4rv\u00e5rden, oavsett diagnos, \u00e5lder, geografisk hemvist eller annan gruppering, \u00e5r 2030. I m\u00f6tet med v\u00e5rden \u00e4r personen i centrum och man ser till hela personens livssituation.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Visionen i relation till WHO:s h\u00e5llbarhetsm\u00e5l<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>M\u00e5l 1 &#8211; Ingen fattigdom<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>FN definierar h\u00e4r fattigdom att omfatta fler dimensioner \u00e4n bara den ekonomiska. H\u00e4r menas \u00e4ven brist p\u00e5 frihet, inflytande, h\u00e4lsa, utbildning och s\u00e4kerhet. I detta vidgade perspektiv \u00e4r v\u00e5r vision en str\u00e4van efter en \u00f6kad h\u00e4lsa genom \u00f6kad tillg\u00e5ng till v\u00e5rd, d\u00e5 s\u00e5dan beh\u00f6vs. \u00c4ven en ekonomisk aspekt kan relateras till d\u00e5 patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta ofta lider av s\u00e4nkta ekonomiska m\u00f6jligheter, d\u00e5 l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta \u00e4r associerat med l\u00e5ngvarig sjukskrivning och s\u00e4nkt arbetsf\u00f6rm\u00e5ga. I patientber\u00e4ttelser har vi f\u00e5tt tagit del av ekonomiska sv\u00e5righeter, s\u00e5 som utf\u00f6rs\u00e4kring fr\u00e5n F\u00f6rs\u00e4kringskassan, sv\u00e5righeter att betala hyran och en begr\u00e4nsad ekonomisk situation.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>M\u00e5l 3 &#8211; H\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Detta m\u00e5l \u00e4r det mest centrala f\u00f6r v\u00e5r vision. Av delm\u00e5len vill vi s\u00e4rskilt lyfta kopplingen till delm\u00e5l M\u00e5l 3.8 &#8211; TILLG\u00c4NGLIGG\u00d6R SJUKV\u00c5RD F\u00d6R ALLA.<\/p>\n\n\n\n<p>FN beskriver detta delm\u00e5l med f\u00f6ljande ord:<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201c\u00c5stadkomma allm\u00e4n h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd f\u00f6r alla, som \u00e4ven skyddar mot ekonomisk risk, tillg\u00e5ng till grundl\u00e4ggande h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd av god kvalitet liksom tillg\u00e5ng till s\u00e4kra, effektiva och ekonomiskt \u00f6verkomliga grundl\u00e4ggande l\u00e4kemedel och vaccin av god kvalitet.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Om man i slutet p\u00e5 den sista meningen g\u00f6r till\u00e4gget <strong>behandlingar<\/strong>, ut\u00f6ver l\u00e4kemedel och vaccin blir kopplingen \u00e4nnu starkare till visionen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>M\u00e5l 5 &#8211; J\u00e4mst\u00e4lldhet<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I detta m\u00e5l beskrivs j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan kvinnor och m\u00e4n som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en h\u00e5llbar och fredlig utveckling. J\u00e4mst\u00e4lldhet beskrivs som en r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av makt, inflytande och resurser. J\u00e4mst\u00e4lldheten \u00e4r p\u00e5 flera s\u00e4tt p\u00e5verkad inom omr\u00e5det l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Brister inom v\u00e5rden och inom forskningsfinansiering f\u00f6r denna grupp drabbar ett st\u00f6rre antal kvinnor \u00e4n m\u00e4n, d\u00e5 l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta \u00e4r betydligt vanligare bland flickor och kvinnor \u00e4n bland pojkar och m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem f\u00f6r denna patientgrupp \u00e4r att den kunskap och behandling som finns f\u00f6r l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta oftast utg\u00e5r fr\u00e5n grupper av kvinnor. Inom forskningen finns m\u00e4n med, men utg\u00f6r i m\u00e5nga studier en f\u00f6r liten grupp f\u00f6r att unders\u00f6kas i detalj eller f\u00f6r att bli v\u00e4l representerade. Inom v\u00e5rden utg\u00e5r ofta behandlingar fr\u00e5n kunskap baserat p\u00e5 kvinnor och gruppbehandlingar \u00e4r ofta dominerade av kvinnor.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>M\u00e5l 10 &#8211; Minskad oj\u00e4mlikhet<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Detta m\u00e5l handlar om att man skall verka f\u00f6r en r\u00e4ttvis tillg\u00e5ng till resurser och m\u00f6jlighet att delta i och p\u00e5verka samh\u00e4llsutvecklingen, b\u00e5de inom och mellan l\u00e4nder. I den mer detaljerade beskrivningen av m\u00e5let n\u00e4mns f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u201cR\u00e4ttvis tillg\u00e5ng till h\u00e4lsoservice och till f\u00f6rh\u00e5llanden som fr\u00e4mjar en god h\u00e4lsa fr\u00e4mjar god livskvalitet och m\u00f6jligheter till f\u00f6rs\u00f6rjning, \u00e4ven f\u00f6r m\u00e4nniskor med begr\u00e4nsade resurser.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Detta kopplar tydligt till v\u00e5rt projekt d\u00e5 vi inom gruppen med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta ser:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Oj\u00e4mlikhet gentemot andra patientgrupper.<\/li><li>Geografisk oj\u00e4mlikhet \u00f6ver landet i sm\u00e4rtv\u00e5rden, vilket redovisas i rapporten Nationellt uppdrag &#8211; Sm\u00e4rta (12). Att jobba f\u00f6r j\u00e4mlikare v\u00e5rd kan komma att inneb\u00e4ra att man m\u00e5ste minska en del av skillnaderna mellan de regionala H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystemen.&nbsp;<\/li><li>Att f\u00f6rs\u00e4kringsmedicinska bed\u00f6mningar ser olika ut i landet<\/li><li>Oj\u00e4mlika f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r god v\u00e5rd f\u00f6r etniska minoriteter, som inte beh\u00e4rskar svenska spr\u00e5ket. Att beh\u00e4rska det svenska spr\u00e5ket eller att ha tillg\u00e5ng till skriftlig och muntlig kommunikation p\u00e5 det egna spr\u00e5ket \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna ge en j\u00e4mlik sm\u00e4rtv\u00e5rd. Sm\u00e4rta \u00e4r en personlig upplevelse och sm\u00e4rta \u00e4r subjektivt, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r spr\u00e5ket en viktig del i b\u00e5de identifieringen av sjukdomstillst\u00e5ndet och i behandlingen.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Delm\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rverkligande av visionen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att kunna arbeta m\u00e5lmedvetet och konkret mot v\u00e5r vision \u00e4r det viktigt att vi har m\u00e4tbara delm\u00e5l, som tydligt leder oss n\u00e4rmare visionen. Baserat p\u00e5 betydelsen av v\u00e5r vision b\u00f6r delm\u00e5len inneb\u00e4ra en str\u00e4van mot att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>V\u00e5rden skall kunna identifiera om patienter, som s\u00f6ker prim\u00e4rv\u00e5rd, har l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och kunna skilja p\u00e5 sm\u00e4rta som symptom och sm\u00e4rta som sjukdomstillst\u00e5nd.<\/li><li>V\u00e5rden skall erbjuda kunskapsbaserat omh\u00e4ndertagande inom prim\u00e4rv\u00e5rd eller hos annan v\u00e5rdgivare. F\u00f6r att detta skall vara m\u00f6jligt m\u00e5ste v\u00e5rdprofessionerna inom prim\u00e4rv\u00e5rden ges resurser i form av kunskap, kompetens och behandlingsmetoder.<\/li><li>V\u00e5rden ser personen med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i dess livssammanhang och personen \u00e4r en aktiv part i sin behandling.<\/li><li>V\u00e5rden skall ge patienter tillg\u00e5ng till v\u00e5rdkontakter och behandlingsmetoder oavsett patientens k\u00f6n, utbildning, samsjuklighet, geografisk hemvist, spr\u00e5kliga eller andra hinder.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Baserat p\u00e5 v\u00e5ra aktiviteter och v\u00e5r omv\u00e4rldsanalys under planeringsprojektet (se kapitlet <em>Genomf\u00f6rda aktiviteter och omv\u00e4rldsanalys<\/em> ) har vi identifierat ett antal brister eller omr\u00e5den i behov av insatser f\u00f6r att vi skall kunna uppn\u00e5 det ovan beskrivna. I v\u00e5r omv\u00e4rldsanalys och \u201ckund-involvering\u201d kunde vi identifiera nya, men ocks\u00e5 bekr\u00e4fta \u00e4ven tidigare identifierade, problemomr\u00e5den med dagens sm\u00e4rtv\u00e5rd inom prim\u00e4rv\u00e5rden:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Bristen p\u00e5 utbildning kring sm\u00e4rta, s\u00e4rskilt l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, hos v\u00e5rdpersonal. Bristen finns b\u00e5de under sj\u00e4lva grundutbildningen, men r\u00f6r \u00e4ven m\u00f6jligheterna till kompetensutveckling och vidareutbildning under arbetslivet. Det \u00e4r viktigt att h\u00e4r po\u00e4ngtera att bristen ligger i att det inte finns tillg\u00e4nglig utbildning f\u00f6r v\u00e5rdpersonalen och och att resurserna f\u00f6r kompetensutveckling \u00e4r begr\u00e4nsade. V\u00e5rdpersonalen ges med andra ord inte m\u00f6jlighet att ha en adekvat kompetens inom sm\u00e4rta.<\/li><li>\u00c4ven om det finns eldsj\u00e4lar och bem\u00f6tandet av patienter m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r bra finns det ofta brister i patientm\u00f6tet. Patienterna rapporterar ofta en k\u00e4nsla av att inte bli tagna p\u00e5 allvar och en of\u00f6rm\u00e5ga hos sjukv\u00e5rden att tillvarata patientens egen kunskap. Detta kan troligen f\u00f6rklaras av otillr\u00e4cklig kunskap, avsaknad av strukturer och andra typer av resursbegr\u00e4nsningar.<\/li><li>Inl\u00e5sningar i form av att strukturer och organisation av prim\u00e4rv\u00e5rden f\u00f6rsv\u00e5rar arbete i tv\u00e4rprofessionella v\u00e5rdlag eller i v\u00e5rdteam, vilket \u00e4r ett viktigt arbetss\u00e4tt f\u00f6r en god v\u00e5r n\u00e4r det g\u00e4ller komplexa sjukdomstillst\u00e5nd och multisjukdom.<\/li><li>Bristen p\u00e5 kontinuitet i v\u00e5rdkontakten.<ul><li>Att beh\u00f6va ber\u00e4tta sin historia igen och igen, men ocks\u00e5 att som person med kronisk (eller mycket l\u00e5ngvarig) sjukdom beh\u00f6va ta nya kontakter och inte f\u00e5 kontinuitet i kontakter eller uppf\u00f6ljningar inom v\u00e5rden.<\/li><li>Tillg\u00e4nglighet och disponibel tid i prim\u00e4rv\u00e5rden kanske beh\u00f6ver se olika ut f\u00f6r de patienter som f\u00f6r akuta \u00e5kommor (t.ex. om man har halsfluss eller en stukad fot) respektive kroniska tillst\u00e5nd (t.ex. f\u00f6r en person med diagnosen kronisk migr\u00e4n eller fibromyalgi).<\/li><li>Resurseffektiva behandlingsst\u00f6d under l\u00e4ngre perioder \u00e4r en annan dimension av kontinuitet, som \u00e4r viktig f\u00f6r m\u00e5nga patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, d\u00e5 behandlingar ofta \u00e4r av en rehabiliterande karakt\u00e4r.<\/li><\/ul><\/li><li>Den l\u00e5nga sjukdomsresan innan sjukdomen \u00e4r identifierad och innan behandling\/rehabilitering kan erbjudas.<\/li><li>D\u00e5lig tillg\u00e4nglighet till adekvat v\u00e5rd.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Detta kan bero p\u00e5 avsaknad av implementerade v\u00e5rdprogram p\u00e5 prim\u00e4rv\u00e5rdsniv\u00e5 respektive avsaknad av uppdrag inom de regionala v\u00e5rdplaneringarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Utifr\u00e5n detta har vi satt upp delm\u00e5l som t\u00e4cker tre huvudteman: Utbildning och kompetens hos v\u00e5rden, identifiering och triagering av patienter, samt tillg\u00e5ng och tillg\u00e4nglighet till evidensbaserade behandlingsmetoder\/verktyg.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi presenterar h\u00e4r nedan en beskrivning av vart och ett av delm\u00e5len. Delm\u00e5len, som de \u00e4r formulerade idag, \u00e4r resultat av det arbete inom omv\u00e4rldsanalys och \u201ckundinvolvering\u201d som vi bedrivit under planeringsprojektet. Vi kommer \u00e4ven i den fortsatta omv\u00e4rldsanalysen att arbeta med patient-, professions- och samh\u00e4lls-involvering. Detta kommer med h\u00f6gsta sannolikhet att leda till att delm\u00e5len vidareutvecklas.<\/p>\n\n\n\n<p>En bred f\u00f6rst\u00e5else av ekosystemets inl\u00e5sningar och m\u00f6jlighet, samt en tydlig patient- och professions-involvering \u00e4r \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r att vi skall kunna lyckas i v\u00e5r str\u00e4van mot visionen. Att jobba mot visionen och h\u00e5llbarhetsm\u00e5len inneb\u00e4r att jobba mot m\u00e5let att alla personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, som s\u00f6ker prim\u00e4rv\u00e5rd, har samma m\u00f6jlighet till det st\u00f6d man har behov av f\u00f6r att uppn\u00e5 ett s\u00e5 rikt liv som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Delm\u00e5l 1 &#8211; Kunskap och kompetensutveckling<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>80% av v\u00e5rdpersonalen inom prim\u00e4rv\u00e5rden har god kunskap om l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och evidensbaserad behandling<\/strong>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Detta delm\u00e5l handlar om att h\u00f6ja kunskapen och kompetensen inom omr\u00e5det l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, hos alla v\u00e5rdprofessioner verksamma inom prim\u00e4rv\u00e5rd. L\u00e5ngsiktigt kan detta ske b\u00e5de genom f\u00f6r\u00e4ndringar i grundutbildningarna, \u00f6kad tillg\u00e5ng till sm\u00e4rtutbildning vid intr\u00e4de i arbetslivet och en \u00f6kad tillg\u00e5ng till l\u00f6pande kompetensutveckling under arbetslivet.<\/p>\n\n\n\n<p>Principer f\u00f6r arbetet inom detta delm\u00e5l \u00e4r att kurser och utbildningsmaterial som utvecklas:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Skall bygga p\u00e5 vetenskap, kvalitetss\u00e4kras och kontinuerligt uppdateras f\u00f6r att spegla senaste kunskapen inom sm\u00e4rtomr\u00e5det.<\/li><li>Skall ta vara p\u00e5 pedagogiska m\u00f6jligheter med den nya tekniken. T.ex. att material kan f\u00f6rmedlas via tal, text eller film, men ocks\u00e5 att inl\u00e4rningen och bef\u00e4standet av kunskap kan vara mer eller mindre interaktivt (klassiska kunskapsfr\u00e5gor, probleml\u00f6sning, online-diskussion av fiktiva patientfall eller via datorspel\/gameifiering).<\/li><li>Skall vara tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla v\u00e5rdprofessioner inom hela prim\u00e4rv\u00e5rden. Tillg\u00e4ngligheten skall inte bero p\u00e5 geografiska, organisatoriska eller ekonomiska strukturer p\u00e5 n\u00e5gon niv\u00e5.<\/li><li>Skall aktivt involvera en bred samling av parter fr\u00e5n akademin (inom sm\u00e4rta och pedagogik), h\u00e4lso- sjukv\u00e5rdsorganisationen, professions-organisationer, kommande anv\u00e4ndare (personal inom prim\u00e4rv\u00e5rden), patientgrupper och f\u00f6retag.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Delm\u00e5l 2 &#8211; Interaktivt kliniskt kunskapsst\u00f6d<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Alla prim\u00e4rv\u00e5rdsenheter har tillg\u00e5ng till r\u00e5dande kunskap kring diagnostisering och behandling av l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta p\u00e5 prim\u00e4rv\u00e5rdsniv\u00e5<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Detta delm\u00e5l kan ses som ett komplement till delm\u00e5l 1 ang\u00e5ende kunskap och kompetens.<\/p>\n\n\n\n<p>Delm\u00e5l 1 handlar om att personalen har en gedigen, men trots allt grundl\u00e4ggande, kompetens och samsyn kring l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Delm\u00e5l 2 handlar om att f\u00f6renkla inh\u00e4mtandet av ytterligare kunskap inom specifika omr\u00e5den d\u00e5 behov uppst\u00e5r. Detta kan till exempel vara f\u00f6rdjupad kunskap kring sm\u00e4rtmekanismer, olika sm\u00e4rtdiagnoser\/sm\u00e4rttillst\u00e5nd eller olika behandlingsmodeller.<\/p>\n\n\n\n<p>Principerna n\u00e4mnda under Delm\u00e5l 1 g\u00e4ller \u00e4ven h\u00e4r: kvalit\u00e9, evidens, pedagogiska aspekter, m\u00f6jligheter med nya IT-baserade l\u00f6sningar, tillg\u00e4ngligt och utveckling i samarbete med en bred samling parter. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Delm\u00e5l 3 &#8211; Identifiering och triagering<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Tecken p\u00e5 utveckling av l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta skall uppm\u00e4rksammas vid varje v\u00e5rdkontakt d\u00e4r sm\u00e4rta \u00e4r en komponent.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Detta delm\u00e5l handlar om att l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta inte skall missas, utan identifieras, och att tiden som patienter f\u00e5r vandra runt f\u00f6rkortas mot vad fallet ofta \u00e4r idag. I m\u00e5nga fall kan man snabbt utesluta att det f\u00f6religger n\u00e5gon komplicerad l\u00e5ngvarig sm\u00e4rtproblematik.Tydligare strukturer och processer f\u00f6r identifiering, \u00e4n i dag, \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att ocks\u00e5 kunna ge relevant v\u00e5rd. Det ovan formulerade delm\u00e5let kan ses som ett f\u00f6rsta n\u00f6dv\u00e4ndigt steg mot att komplexare sm\u00e4rtproblematik identifieras och relevanta behandlingsval sker. Detta kan bland annat inneb\u00e4ra att vi anv\u00e4nder ny teknik och metoder som deep-learning f\u00f6r att utveckla diagnostiseringsverktyg f\u00f6r sensitisering och st\u00f6rd sm\u00e4rtmodulering, samt beslutsst\u00f6d f\u00f6r selektering av patienter (s\u00e5 kallad triagering) till vissa specifika behandlingsmetoder. Inom detta delm\u00e5l \u00e4r det viktigt att unders\u00f6ka vilka l\u00f6sningar som utvecklats inom helt andra omr\u00e5den \u00e4n de medicinska och ta vara p\u00e5 engagemanget inom mindre innovativa f\u00f6retag i detta f\u00e4lt.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r detta delm\u00e5l vill vi fr\u00e4mst lyfta f\u00f6ljande omr\u00e5den:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Identifiering av sm\u00e4rtproblematik inf\u00f6r, vid och efter ett v\u00e5rdbes\u00f6k.<\/li><li>Identifiering av aspekter av sm\u00e4rtproblematiken.\u00a0Till exempel att tillg\u00e4ngligg\u00f6ra enkla modeller och verktyg f\u00f6r hur viktiga aspekter f\u00f6r en mer komplex sm\u00e4rta skall kunna identifieras. Ett exempel kan vara att kunna identifiera om sm\u00e4rta i samband med reumatisk sjukdom \u00e4r enbart en typ av sm\u00e4rta (nociceptiv) eller en kombination av nociceptiv och nociplastisk sm\u00e4rta. Enkla modeller kan tex komma att bygga p\u00e5 sm\u00e4rtteckningar som analyseras p\u00e5 ett strukturerat och kvantifierat s\u00e4tt, samt metoder f\u00f6r att kliniskt identifiera st\u00f6rd sm\u00e4rtmodulering.<\/li><li>Beslutsst\u00f6d f\u00f6r selektion till behandling. Ett bra avstamp f\u00f6r att b\u00f6rja utveckla beslutsst\u00f6d \u00e4r inom det v\u00e4l etablerade multimodal sm\u00e4rtrehabiliterings (MMR) konceptet.\u00a0<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r bio-psyko-socialt baserade, multiprofessionella teambehandlingar, som finns f\u00f6r olika niv\u00e5er av komplex sm\u00e4rtproblematik. Inom detta omr\u00e5de finns det dessutom ett kvalitetsregister b\u00e5de p\u00e5 specialist- och prim\u00e4rv\u00e5rdsniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Delm\u00e5l 4 &#8211; Tillg\u00e4ngligg\u00f6ra och m\u00f6jligg\u00f6ra behandlingsmetoder&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Alla prim\u00e4rv\u00e5rdsenheter har tillg\u00e5ng till evidensbaserade behandlingsmetoder, inriktning sm\u00e4rta<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ekonomiska, organisatoriska och strukturella f\u00f6ruts\u00e4ttningar m\u00e5ste finnas f\u00f6r att g\u00f6ra befintliga och effektiva behandlingar tillg\u00e4ngliga f\u00f6r v\u00e5rden, vilket ocks\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6r nya behandlingar som utvecklas. Detta delm\u00e5l inneb\u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att hitta l\u00f6sningar p\u00e5 inl\u00e5sningar och att f\u00f6r\u00e4ndra strukturer, men ocks\u00e5 att arbeta smart och identifiera m\u00f6jligheter med befintliga strukturer. Detta kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att helt nya behandlingar beh\u00f6ver utvecklas eller nya behandlingsformer, baserade p\u00e5 en redan befintlig behandling. Ett exempel p\u00e5 det senare \u00e4r tanken med en digital sm\u00e4rtskola f\u00f6r patienter. Konceptet med sm\u00e4rtskola anv\u00e4nds redan flitigt inom sm\u00e4rtrehabilitering och \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt, men brister i tillg\u00e4nglighet inom prim\u00e4rv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Moderna tekniska l\u00f6sningar ur ett brett perspektiv ger oss en fantastisk flexibilitet och m\u00f6jlighet att anpassa och kombinera traditionella behandlingskoncept f\u00f6r vara b\u00e5de tillg\u00e4ngliga och relevanta f\u00f6r en mycket st\u00f6rre andel av patienterna i behov, \u00e4n vad som idag \u00e4r fallet.<\/p>\n\n\n\n<p>Digitalisering av behandlingar eller en kombination av traditionella behandlingsformer och digitala l\u00f6sningar \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r centralt inom detta delm\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Delm\u00e5l 5 &#8211; V\u00e5rd och omv\u00e5rdnad ur patientperspektivet<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>90% av patienter med identifierad l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta upplever att de f\u00e5r en god v\u00e5rd och omv\u00e5rdnad inom prim\u00e4rv\u00e5rden<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Detta delm\u00e5l \u00e4r formulerat helt utifr\u00e5n patientens perspektiv och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en indikator p\u00e5 hur v\u00e4l de \u00f6vriga delm\u00e5len lyckas g\u00f6ra skillnad f\u00f6r patienten.<\/p>\n\n\n\n<p>Viktiga faktorer, som framkommit i v\u00e5r omv\u00e4rldsanalys, f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5let \u00e4r<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Kontinuitet<ul><li>Behandlingar \u00f6ver tid. Behandlingskontakter m\u00e5ste f\u00f6r dessa patienter m\u00e5nga g\u00e5nger vara \u00f6ver l\u00e4ngre tid, betyder inte alltid att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga kontakter, men tid att processa och f\u00f6r\u00e4ndra beteenden eller vanor.<\/li><li>Man skall inte, som kroniker, beh\u00f6va ta nya kontakter och \u201cber\u00e4tta hela sin historia igen\u201d<\/li><\/ul><\/li><li>Tillg\u00e4nglighet<ul><li>F\u00f6r personer med l\u00e5ngvariga eller kroniska besv\u00e4r ser behovet p\u00e5 tillg\u00e4nglighet annorlunda ut \u00e4n f\u00f6r personer med \u00f6verg\u00e5ende sjukdomstillst\u00e5nd.<\/li><\/ul><\/li><li>Relevant behandling<ul><li>Utifr\u00e5n mig som person<\/li><li>Utifr\u00e5n min livssituation<\/li><li>Utifr\u00e5n eventuell samsjuklighet m.m.<\/li><\/ul><\/li><li>God kommunikation<ul><li>Mellan specialister och prim\u00e4rv\u00e5rd, \u00e5t b\u00e5da h\u00e5ll<\/li><li>Mellan patient och v\u00e5rdgivare<\/li><li>Mellan v\u00e5rdpersonal av olika kategorier<\/li><\/ul><\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Insatser inom detta delm\u00e5l kommer att fokusera p\u00e5 att beskriva patientresan, dvs hur det \u00e4r att leva med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Det \u00e4r viktigt att f\u00e5 god f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r och skapa tydlig illustrationer av hur det \u00e4r att leva med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och hur patient- eller livsresan kan se ut. Detta \u00e4r en bas f\u00f6r att f\u00e5 med sig ett patientperspektiv i allt annat arbete kring visionen. Arbetet kommer ocks\u00e5 fokusera p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 hur kontinuitet i v\u00e5rdkontakten och mellan v\u00e5rdniv\u00e5er kan \u00e5stakommas. En djupare f\u00f6rst\u00e5else av p\u00e5 vilka olika s\u00e4tt v\u00e5rdkontakten kan utformas f\u00f6r att ge patienter den kontinuitet som efterfr\u00e5gas. I v\u00e5r omv\u00e4rldsanalys framkom behov av en anpassad v\u00e5rdkontakt d\u00e5 man har l\u00e5ngvariga eller kroniska besv\u00e4r. En djupare analys b\u00f6r g\u00f6ras av vilka dessa behov \u00e4r och hur v\u00e5rdkontakten skulle kunna struktureras f\u00f6r att tillgodose dessa. Om detta kan \u00e5stadkommas inom dagens organisation eller om nya innovativa l\u00f6sningar beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Genomf\u00f6rda aktiviteter och omv\u00e4rldsanalys<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I detta kapitel presenteras en kort redog\u00f6relse f\u00f6r resultatet av v\u00e5r omv\u00e4rldsanalys. Slutsatser och implikationer av den redovisas i v\u00e5r framtagna vision, dess delm\u00e5l och de konkreta projekt vi planerar.<\/p>\n\n\n\n<p>Under v\u00e5ren 2019 har vi genomf\u00f6rt aktiviteter i form av workshops, strukturerade samtal i m\u00f6ten med grupper och organisationer, samt enskilda m\u00f6ten och n\u00e4tverkande. Det har varit av stort v\u00e4rde att f\u00e5nga m\u00e5nga olika parters perspektiv, p\u00e5 flera olika niv\u00e5er och i flera olika m\u00f6tesformer. Vi har l\u00e4st en m\u00e4ngd dokument och utredningar. Vi har via olika webbsidor, dokument p\u00e5 n\u00e4tet och via kontakter identifierat redan befintliga l\u00f6sningar och p\u00e5g\u00e5ende n\u00e4rliggande initiativ inom sm\u00e4rtomr\u00e5det eller relevanta andra omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi har ocks\u00e5 deltagit i b\u00e5de nationella och internationella konferenser inom sm\u00e4rta och prim\u00e4rv\u00e5rd. N\u00e5gra nationella exempel \u00e4r <em>Sm\u00e4rta i Prim\u00e4rv\u00e5rden<\/em> (mars 2019), <em>V\u00e4stsvenska<\/em> <em>sm\u00e4rtm\u00f6tet<\/em> (maj 2019) och <em>Nationella Registret \u00f6ver Sm\u00e4rtrehabilitering &#8211; Forskarn\u00e4tverksm\u00f6te<\/em> (maj 2019). Vi deltog p\u00e5 den internationella sm\u00e4rtforsknings-konferensen anordnad av EFIC (sept 2019). Fr\u00e5n detta m\u00f6te \u00e4r det av s\u00e4rskilt intresse att n\u00e4mna en uppstartad kontakt med den internationella multi-stakeholder plattformen Social Impact of Pain (SIP).<\/p>\n\n\n\n<p>Omv\u00e4rldsanalysen \u00e4r inte avslutad i och med denna rapport, utan snarare bara p\u00e5b\u00f6rjad. Det kommer vara ett l\u00f6pande arbete som m\u00e5ste forts\u00e4tta parallellt med det fortsatta arbetet med Visionsprojektet. En l\u00f6pande omv\u00e4rldsanalys \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig och central. Omr\u00e5det \u00e4r oerh\u00f6rt m\u00e5ngfacetterat och arbetet inneb\u00e4r att vi r\u00f6r oss inom ett komplext ekosystem, vilket vi bara b\u00f6rjat kartl\u00e4gga. De delm\u00e5l, insatser och den samverkansform vi nu planerar m\u00e5ste vara fast f\u00f6rankrad, men ocks\u00e5 under utveckling, vilket en kontinuerlig omv\u00e4rldsanalys kommer hj\u00e4lpa oss med.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Workshop &#8211; Patientperspektivet<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I detta avsnitt kommer vi ber\u00e4tta kort om en del av resultaten och v\u00e5ra slutsatser fr\u00e5n en heldags patientworkshop, som anordnades under v\u00e5ren 2019. Reumatikerf\u00f6rbundet, Fibromyalgif\u00f6rbundet och Huvudv\u00e4rksf\u00f6rbundet distribuerade inbjudan till denna workshop till sina medlemmar och via andra informationskanaler. Totalt deltog 15 personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rtproblematik, varav tre m\u00e4n och 12 kvinnor. \u00c5ldersspannet var fr\u00e5n 33 \u00e5r till 79 \u00e5r. Alla hade haft sin sm\u00e4rtproblematik i m\u00e5nga \u00e5r, n\u00e5gra redan sedan uppv\u00e4xten.<\/p>\n\n\n\n<p>Det fullst\u00e4ndiga materialet kommer bearbetas av en masterstudent inom sjuksk\u00f6terskeprogrammet p\u00e5 Sahlgrenska Akademin, G\u00f6teborgs universitet. H\u00e4r nedan kommer vi att summera resultatet fr\u00e5n tre moment som genomf\u00f6rdes, samt v\u00e5ra korta reflektioner och tankar fr\u00e5n detta. Vi tog del av deltagarnas kunskap, erfarenheter och tankar kring sm\u00e4rtv\u00e5rd nu och i framtiden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Att hantera vardagssituationer<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I det f\u00f6rsta momentet fick deltagarna sitta i par och intervjua varandra. De ombads beskriva tre exempel p\u00e5 vardagssituationer som kunde upplevas sv\u00e5ra och hur de l\u00f6ste eller hanterade dessa. Efter intervjuerna var klara samlades man i stor grupp och gick igenom alla ber\u00e4ttelser, reflekterade p\u00e5 varandras olika och lika upplevelser och kompletterade med n\u00e5gra nya.<\/p>\n\n\n\n<p>De fick ett antal teman och g\u00e4rna ber\u00e4tta om en situation fr\u00e5n varje tema: <em>Hemma, i m\u00f6tet med<\/em> <em>v\u00e5rden, utanf\u00f6r hemmet, \u00f6vrigt.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r f\u00f6ljer en sammanfattning om behov som framkom under f\u00f6rsta momentet.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li><strong>Behov i kontakt med v\u00e5rden:<\/strong> Bra bem\u00f6tande, bli tagen p\u00e5 allvar, f\u00e5 respekt och att patientens egen kunskap och erfarenhet om sin sjukdom tas tillvara. Att ha kontinuitet i kontakten.&nbsp;<\/li><li><strong>Behov runt jobbet:<\/strong> F\u00e5 rum att experimentera med egna l\u00f6sningar i arbetsmilj\u00f6n, f\u00e5 legitimitet att g\u00f6ra annorlunda, ha eget mod att uttrycka behov utan att sk\u00e4mmas eller tveka.<\/li><li><strong>Behov hemma:<\/strong> L\u00e4ra om praktiska tips, styra sj\u00e4lv \u00f6ver dagen.&nbsp;<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>F\u00f6rutom de behov, som n\u00e4mns ovan, framkom det att deltagarna st\u00e4ndigt \u00e4r i en intensiv l\u00e4rprocess, eftersom livet inneh\u00e5ller s\u00e5 m\u00e5nga utmaningar. D\u00e4rf\u00f6r finns stort behov att kunna l\u00e4ra effektivt, b\u00e5de resurseffektivt och resultateffektivt. Att hitta metoder och st\u00f6d f\u00f6r att l\u00e4ra snabbare och mer pricks\u00e4kert \u00e4r relevant och viktigt.<\/p>\n\n\n\n<p>I ber\u00e4ttelserna f\u00f6rstod man att personerna varit ensamma och utsatta i sin str\u00e4van efter att hitta l\u00f6sningar. Nu l\u00e4r sig m\u00e5nga personliga l\u00f6sningar den h\u00e5rda v\u00e4gen. De f\u00e5r hitta l\u00f6sningarna sj\u00e4lva efter mycket f\u00f6rs\u00f6k och misslyckanden. En reflektion \u00e4r att de inte ska beh\u00f6va vara helt sj\u00e4lva i denna l\u00e4rprocess, utan f\u00e5 st\u00f6d av v\u00e5rden f\u00f6r en effektivare l\u00e4rprocess. Ber\u00e4ttelserna vittnar om att det tar mycket resurser och ork, vilken man inte alltid har d\u00e5 man \u00e4r i en utsatt situation. Man kan l\u00e4tt \u201cfalla p\u00e5 v\u00e4gen\u201d om man inte har ett starkt socialt st\u00f6d. \u201cMan m\u00e5ste orka f\u00f6r att orka\u201d, vilket blir delvis mots\u00e4gelsefullt. Det finns redan idag en del initiativ f\u00f6r att st\u00f6dja personerna, till exempel patientrepresentant p\u00e5 sm\u00e4rtskola inom prim\u00e4rv\u00e5rd och diskussionsgrupper under rehabiliteringsprogram. Dessa insatser n\u00e5r dock bara ett f\u00e5tal patienter, kommer ofta sent i sjukdomsresan och \u00e4r till stor del relativt korta insatser.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Patientresan i de b\u00e4sta av v\u00e4rldar<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I det andra momentet satt man i mindre grupper om fem deltagare i varje grupp. Under momentet skulle deltagarna reflektera \u00f6ver hur v\u00e5rdkontakten skulle se ut i de b\u00e4sta av v\u00e4rldar, fundera p\u00e5 vad som hindrar eller beh\u00f6ver \u00e4ndras fr\u00e5n dagens situation och vilka m\u00f6jligheter man ser f\u00f6r att komma dit man beh\u00f6ver komma. Deltagarna skulle fundera \u00f6ver patientresan, det vill s\u00e4ga b\u00f6rjan p\u00e5 v\u00e5rdkontakten, den l\u00f6pande v\u00e5rdkontakten och vad som h\u00e4nder sedan.<\/p>\n\n\n\n<p>De skulle f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta in sina tankar och kommentarer p\u00e5 en tidsaxel. Alla tre gruppernas arbete gicks sedan igenom i stor grupp och nya tankar togs tillvara och f\u00f6rdes fram.<\/p>\n\n\n\n<p>Materialet fr\u00e5n deltagarna handlar mycket om hur dagens system kan f\u00f6rb\u00e4ttras snarare \u00e4n hur ett helt nytt system kan se ut 2030. Det som ligger n\u00e4rmast dem \u00e4r brister de ser, samtidigt ber\u00e4ttar de vilken skillnad det skulle vara om bristen avhj\u00e4lptes \u2013 s\u00e5 de har p\u00e5 sitt s\u00e4tt ber\u00e4ttat om det \u00f6nskade tillst\u00e5nd som de t\u00e4nker sig n\u00e4r bristen inte finns. \u00c5terkommande framkom behov av kontinuitet i kontakten, att inte beh\u00f6va b\u00f6rja om varje g\u00e5ng, att tillg\u00e4nglighet till prim\u00e4rv\u00e5rden beh\u00f6ver se olika ut f\u00f6r de patienter som kommer p\u00e5 akuta bes\u00f6ken och v\u00e5rdkontakten f\u00f6r de mer kroniska besv\u00e4ren (t.ex. f\u00f6r en person med diagnosen kronisk migr\u00e4n, som f\u00e5tt ett nytt skov av migr\u00e4nattacker). Resurseffektiva behandlingsst\u00f6d under l\u00e4ngre perioder diskuterades ocks\u00e5, t.ex. st\u00f6d fr\u00e5n sjukgymnaster vid uppstart av hemtr\u00e4ningsprogram och \u00f6kad fysisk aktivitet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Patientreflektioner p\u00e5 projektid\u00e9er<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I det tredje och sista momentet fick deltagarna g\u00e5 runt mellan tre stationer. Vid varje station l\u00e5g en kort beskrivning p\u00e5 endast ett par meningar av en projektid\u00e9. De ombads att skriva ner sina spontana reflektioner utan att diskutera. Kommentarerna samlades in och man gick sedan igenom kommentarerna och diskuterade dem och nya tankar som kom fram.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Id\u00e9n om digital sm\u00e4rtskola:<\/em> Fanns en tydlig samst\u00e4mmighet i att en digital patientskola s\u00e4kert \u00e4r bra, men den f\u00e5r aldrig ers\u00e4tta det riktiga m\u00f6tet. De \u00e4r r\u00e4dda att f\u00f6rlora de riktiga m\u00f6tena. Detta \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g och bem\u00f6ta n\u00e4r man fr\u00e5n projektet utvecklar nya id\u00e9er och i hur man informerar om id\u00e9erna. Tanken med digital sm\u00e4rtskola \u00e4r att det skall finnas en behandlare bakom och att detta kan ge dem som annars inte erbjudits n\u00e5got en chans till alternativ. Fr\u00e5n projektet sida f\u00f6rtydligade vi d\u00e4rf\u00f6r att de id\u00e9er vi har \u00e4r f\u00f6r att <em>komplettera<\/em> befintlig v\u00e5rd. De personliga kontakterna skall inte minska eller f\u00f6rsvinna, utan v\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att tillg\u00e4ngligg\u00f6ra v\u00e5rd och hitta alternativa l\u00f6sningar f\u00f6r detta. Vi fick med oss att alltid reflektera \u00f6ver det riktiga m\u00f6tet i v\u00e5ra l\u00f6sningar. Vi kan i vidare arbete fram\u00e5t f\u00f6rdjupa oss i vad personer uppfattar som riktiga m\u00f6ten, vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att de skall k\u00e4nna att en kontakt \u00e4r det de har behov av.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>Id\u00e9n om att beskriva sin sm\u00e4rtproblematik p\u00e5 1177:<\/em> Flera ger uttryck f\u00f6r att man beh\u00f6ver vara stark i m\u00f6tet med v\u00e5rden. Id\u00e9n ger m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda processen med att beskriva sin sm\u00e4rta, och \u00e4ven sj\u00e4lva sm\u00e4rtprofilen, till att st\u00e4rka patientens position gentemot v\u00e5rden.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Behovet \u00e4r allts\u00e5 att vara stark i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e5rden, men ocks\u00e5 att b\u00e5de patient och behandlare l\u00e4ttare kan f\u00f6lja b\u00e5de symptom och behandling \u00f6ver tid. Kommer nya behandlare in i bilden \u00e4r tanken att patienten inte skall beh\u00f6va ber\u00e4tta allt igen.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Id\u00e9n om behandlingsst\u00f6d\/coachning under l\u00e4ngre period:<\/em> Det verkar finnas behov av kontinuitet p\u00e5 tv\u00e5 plan. Det ena \u00e4r kontinuitet \u00f6ver tid s\u00e5 att saker h\u00e4nger ihop och verkligen blir av. Det andra \u00e4r kontinuitet mellan v\u00e5rdakt\u00f6rer, s\u00e5 att negativa effekter (stress, os\u00e4kerhet, merarbete, dubbel-informerande, tidsf\u00f6rluster, \u2026) av glapp och diskontinuitet minskar eller f\u00f6rsvinner.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga s\u00e5g positivt p\u00e5 t.ex. att f\u00e5 ett regelbundet st\u00f6d under l\u00e4ngre period av sjukgymnast vid inf\u00f6randet av ett nytt hemtr\u00e4ningsprogram. Man \u00e5terkom dock till kommentarer om att det m\u00e5ste vara en reell behandlare bakom eventuella telefon-appar och internetst\u00f6d, inte en dator eller robot.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>M\u00f6ten med professionerna<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Rehabenhet &#8211; \u00d6stra VGR<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I samtal med rehabenheter inom, och parter utanf\u00f6r, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen (VGR) har det framkommit att det r\u00e5der stora skillnader mellan de ekonomiska ers\u00e4ttningssystemen inom landets prim\u00e4rv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>T.ex. kan, enligt v\u00e5r och rehabenheternas k\u00e4nnedom, inte rehabenheter inom VGR i dagsl\u00e4get f\u00e5 en direkt ekonomisk ers\u00e4ttning f\u00f6r internetbaserad eller digitala behandlingar, endast f\u00f6r \u201cv\u00e5rdbes\u00f6k\u201d via internet med b\u00e5de ljud och bild, s\u00e5 kallade videobes\u00f6k. Den \u201c\u00f6verfinansiering\u201d som sker vid ers\u00e4ttning av vanliga v\u00e5rdbes\u00f6k f\u00f6rv\u00e4ntas idag finansiera initiativ som internetbaserad behandling. Man arbetar p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens koncernkontor med hur ers\u00e4ttningssystemet skall se ut i framtiden.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven den ekonomiska ers\u00e4ttningen f\u00f6r gruppbehandlingar skiljer sig stort \u00f6ver landet. I en del regioner tycks det f\u00f6rdelaktigt ekonomiskt att driva gruppbehandlingar, medan det inom rehabenheter i prim\u00e4rv\u00e5rden i VGR \u00e4r betydligt sn\u00e4vare ramar.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi har lyft fr\u00e5gan kring ekonomisk ers\u00e4ttning f\u00f6r digitala behandlingar inom rehabenheter upp till en grupp p\u00e5 VGRs koncernkontor, som jobbar just med detta. Vi kommer i projektet f\u00f6lja upp deras arbete och \u00e5terkoppla till rehabenheter, samt ocks\u00e5 forts\u00e4tta diskussionen med gruppen p\u00e5 koncernkontoret om behov finns.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>V\u00e5rdcentral och rehabenhet &#8211; Norra VGR<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Tankar och reflektioner vi tar med oss fr\u00e5n dessa m\u00f6ten \u00e4r flera. Tex b\u00f6r vi i alla projekt och insatser fundera p\u00e5 \u00f6ver risken att medikalisera, det vill s\u00e4ga risken att fokus ligger p\u00e5 l\u00e4kemedelsbehandling ist\u00e4llet f\u00f6r rehabilitering och andra centrala behandlingsalternativ.<\/p>\n\n\n\n<p>Medikalisering riskerar ocks\u00e5 att passivisera patienten och man tar d\u00e5 inte heller vara p\u00e5 patientperspektivet.<\/p>\n\n\n\n<p>Allm\u00e4nl\u00e4kare i gruppen upplevde att specialister (ortopeder, kirurger m.fl.), som de remitterat sm\u00e4rtpatienter till, ofta hade ett stupr\u00f6rst\u00e4nk, medikaliserade patienten och inte s\u00e5g helheten.<\/p>\n\n\n\n<p>Hinder f\u00f6r god v\u00e5rd av personer med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta: Organisation och system kring prim\u00e4rv\u00e5rden premierar tillg\u00e4nglighet f\u00f6re kontinuitet. God tillg\u00e4nglighet f\u00f6r de m\u00e5nga med l\u00e4tta symptom och d\u00e5lig kontinuitet f\u00f6r de patienter som har komplexa symptom och situation.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi fr\u00e5ga om vilka framg\u00e5ngsfaktorer de kunde identifiera den egna verksamheten. Svaret blev att de arbetar tv\u00e4rprofessionellt i v\u00e5rdlag, d\u00e4r lstade patienter delas ut mellan v\u00e5rdlagen f\u00f6r att \u00f6ka m\u00f6jlighet till kontinuitet och samma personalgrupp som \u00e4r i kontakt med patienten. Har aktiv rehabkoordinator, vilket ses som en viktig pusselbit.<\/p>\n\n\n\n<p>En reflektion fr\u00e5n v\u00e5r sida, utifr\u00e5n vad vi h\u00f6rde, \u00e4r att f\u00f6rv\u00e4ntningar eller vilket uppdrag olika parter har, sjukhusv\u00e5rd (specialistenheter inom sjukhus och slutenv\u00e5rd) kontra prim\u00e4rv\u00e5rd, k\u00e4ndes oklart och eventuellt utan samsyn. Detta blir d\u00e5 en k\u00e4lla till missf\u00f6rst\u00e5nd och f\u00f6rs\u00e4mrad kommunikation och \u00f6verl\u00e4mnande kring patienten.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Enhet direkt under N\u00e4rh\u00e4lsan<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4rh\u00e4lsan \u00e4r V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens organisation f\u00f6r den offentligt utf\u00f6rda prim\u00e4rv\u00e5rden. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Samtal f\u00f6rdes med representant fr\u00e5n en s\u00e5 kallad \u201cstyckfinansierad\u201d enhet, som lyder direkt under N\u00e4rh\u00e4lsan. Denna enhet bedriver multimodal sm\u00e4rtrehabilitering niv\u00e5 2 (MMR2). En delning av f\u00f6rvaltningen N\u00e4rh\u00e4lsan gjordes i januari 2019 och de delar som tidigare l\u00e5g under Styrelsen f\u00f6r best\u00e4lld v\u00e5rd men drevs av N\u00e4rh\u00e4lsan kommer omorganiseras till att vara placerad under styrelsen f\u00f6r Regiongemensam H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, som kommer att ha en egen f\u00f6rvaltning. Detta \u00e4r en annan, mer ovanlig, l\u00f6sning. Det \u00e4r vanligare att en v\u00e5rdcentral och en rehabiliteringsenhet f\u00f6rs\u00f6ker bygga upp n\u00e4ra samarbete f\u00f6r att kunna bedriva MMR-program.<\/p>\n\n\n\n<p>Den aktuella enheten arbetar tydligt teambaserat och multimodalt. De har fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer, sm\u00e4rtl\u00e4kare (anestesiolog) och m\u00f6jlighet att anlita psykiatriker f\u00f6r kortare insatser. Flera professioner delar p\u00e5 ansvaret f\u00f6r rehabkoordinationen.<\/p>\n\n\n\n<p>Enhetens gedigna teamarbete lyftes fram som en framg\u00e5ngsfaktor. En dag i veckan vigs helt \u00e5t teamm\u00f6ten och inga patienter tas emot, men teamet diskuterar olika l\u00f6sningar f\u00f6r olika patienter och hur man b\u00e4st g\u00e5r vidare med respektive patient. Patientens helhetssituation \u00e4r viktig. Det po\u00e4ngterades att ett \u00e4kta teamarbete har avsaknad av professions-prestige och att alla inser vikten av olika professioners olika syns\u00e4tt eller unika kompetens. Den individuella kompetensen \u00e4r oerh\u00f6rt viktig, men kommer hela teamet till godo.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4r styckfinansiering l\u00f6sningen f\u00f6r att kunna bedriva en god multimodal rehabiliteringsv\u00e5rd inom prim\u00e4rv\u00e5rden oavsett om det handlar om t.ex. sm\u00e4rta eller mental oh\u00e4lsa?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>M\u00f6ten p\u00e5 flera niv\u00e5er &#8211; Myndighet till patient<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00d6ppen dialog om sm\u00e4rtv\u00e5rden<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Sm\u00e4rtv\u00e5rden i Sverige \u00e4r oj\u00e4mlik, p\u00e5 mer \u00e4n ett s\u00e4tt. Det \u00e4r en viktig slutsats fr\u00e5n den \u00f6ppna dialogtr\u00e4ffen om sm\u00e4rtv\u00e5rden som v\u00e5rt projekt arrangerade i Stockholm i april 2019. Inbjudna var personer med annan infallsvinkel till fr\u00e5gan om sm\u00e4rtv\u00e5rd j\u00e4mf\u00f6rt med de andra tr\u00e4ffar vi arrangerat, vilka samlat sm\u00e4rtpatienter respektive personal inom prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p>Deltagarna p\u00e5 tr\u00e4ffen representerar olika organisationer som arbetar strategiskt med v\u00e5rdfr\u00e5gor; Reumatikerf\u00f6rbundet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Fysioterapeuterna och Lunds Universitet. Professioner och positioner som var representerade var regional ledare f\u00f6r kunskapscenter f\u00f6r sm\u00e4rta, psykolog, allm\u00e4nl\u00e4kare, fysioterapeut, forskningschef, samt ordf\u00f6rande f\u00f6r patientf\u00f6rbund. Flera av de n\u00e4rvarande har varit eller \u00e4r kliniskt aktiva inom v\u00e5rd av l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Brister i sm\u00e4rtv\u00e5rd<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta betyder egentligen bara att sm\u00e4rtan inte \u00e4r akut utan \u00e4r kvarst\u00e5ende mer \u00e4n tre m\u00e5nader. F\u00f6rebyggande v\u00e5rd b\u00f6r prioriteras och f\u00f6rb\u00e4ttras f\u00f6r att minska utvecklingen av l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, det ans\u00e5g samtliga deltagare p\u00e5 m\u00f6tet. Finansieringsform, ers\u00e4ttningssystemet och ekonomistyrning beskrevs som orsaker till att den investeringspuckel det inneb\u00e4r att jobba f\u00f6rebyggande inte tas.<\/p>\n\n\n\n<p>Kopplar man sm\u00e4rtv\u00e5rden till de globala h\u00e5llbarhetsm\u00e5len \u00e4r det tv\u00e5 m\u00e5l som framf\u00f6r allt beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras. Sm\u00e4rtv\u00e5rden \u00e4r inte bara oj\u00e4mlik, utan deltagarna n\u00e4mnde \u00e4ven att den inte \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lld mellan k\u00f6nen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Geografiska oj\u00e4mlikheter<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller oj\u00e4mlikheten s\u00e5 \u00e4r det p\u00e5 m\u00e5nga olika plan det brister. Geografisk n\u00e4rhet och tillg\u00e5ng till sm\u00e4rtspecialister var det som deltagarna diskuterade mest, bland annat att Stockholm har lyckats samla p\u00e5 sig fler sm\u00e4rtspecialister per capita j\u00e4mf\u00f6rt med orter i glesbygden.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan geografisk olikhet \u00e4r att det var h\u00f6gst varierande var i landet man jobbar i sm\u00e4rtteam organiserade runt patienten. V\u00e5rdpersonal med sm\u00e4rt-kompetens samt teambaserad sm\u00e4rtv\u00e5rd anses vara evidensbaserad v\u00e5rd vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och s\u00e5ledes en framg\u00e5ngsfaktor f\u00f6r effektiv diagnostik och behandling. Det finns goda exempel, i Lund och Link\u00f6ping, d\u00e4r sm\u00e4rtv\u00e5rden inom prim\u00e4rv\u00e5rd arbetar evidensbaserat. En framg\u00e5ngsfaktor som n\u00e4mndes var att kunskapscentrum f\u00f6r l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta fanns i dessa regioner. Teambaserad bed\u00f6mning och behandling finns p\u00e5 prim\u00e4rv\u00e5rdsniv\u00e5 p\u00e5 sina h\u00e5ll, exempelvis i Sk\u00e5ne och Link\u00f6ping, men p\u00e5 andra h\u00e5ll \u00e4r det inom specialistv\u00e5rden, som i Stockholm. Att inte ha kompetensen i prim\u00e4rv\u00e5rden \u00f6kar risken f\u00f6r l\u00e4ngre v\u00e4ntan, mer lidande och mer medicinering.<\/p>\n\n\n\n<p>En risk som togs upp \u00e4r att patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta f\u00e5r ett d\u00e5ligt bem\u00f6tande p\u00e5 de platser d\u00e4r kompetensen brister och d\u00e4r man inte arbetar evidensbaserat. En deltagare ber\u00e4ttade att om man bem\u00f6ter patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta empatiskt bidrar det till en b\u00e4ttre prognos.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett exempel p\u00e5 oj\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen som togs upp var att utbudet av terapi inte beaktade olika behov i form av gruppdialog eller i enskilt format. Att m\u00e4n i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n kvinnor skulle ha sv\u00e5rt med gruppterapi var underf\u00f6rst\u00e5tt, men att man \u00e4nd\u00e5 bara erbj\u00f6d gruppterapi.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Resultat \u2013 Att g\u00f6ra f\u00f6r att uppn\u00e5 optimal och j\u00e4mlik sm\u00e4rtv\u00e5rd&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Under dialogtr\u00e4ffen verkar konsensus finnas att det \u00e4r l\u00e5g status att arbeta med sm\u00e4rtproblematik. De l\u00e4kare som v\u00e4ljer att arbeta med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta inom prim\u00e4rv\u00e5rd f\u00e5r ofta en administrativt belastande arbetssituation. Det kan bidra till att f\u00e5 inom professionerna v\u00e4ljer det som specialisering, vilket i sin tur h\u00e4mmar kompetensh\u00f6jning inom prim\u00e4rv\u00e5rdens sm\u00e4rtv\u00e5rd. Vidare diskuterades att i grundutbildning f\u00f6r framf\u00f6r allt l\u00e4kare var undervisning om sm\u00e4rta begr\u00e4nsad. Deltagarna ans\u00e5g att kunskapen om sm\u00e4rta beh\u00f6ver h\u00f6jas i l\u00e4kark\u00e5ren inom prim\u00e4rv\u00e5rd, s\u00e5 de vet hur de hanterar en patient med sm\u00e4rtbesv\u00e4r innan sm\u00e4rtan blir l\u00e5ngvarig och i v\u00e4rsta fall kronisk. Kunskapsl\u00e4get inom prim\u00e4rv\u00e5rden beh\u00f6ver b\u00e4ttras n\u00e4r det g\u00e4ller; sm\u00e4rtans sjukdomsmekanismer, diagnosticering och evidensbaserad behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>De samh\u00e4llsekonomiska vinsterna med att f\u00f6rebygga sm\u00e4rta kan m\u00e4tas\/kvantifieras exempelvis med f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Mindre l\u00e4kemedelskonsumtion, vilket minskar risken f\u00f6r biverkningar. \u00c4ven i Sverige \u00f6kar f\u00f6rskrivningen av opioider vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, om \u00e4n fr\u00e5n en ganska l\u00e5g niv\u00e5, en medicinering som medf\u00f6r risk f\u00f6r utvecklande av beroende och missbruk.<\/li><li>Mindre konsumtion av v\u00e5rd, vilket \u00f6kar tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r andra.<\/li><li>\u00d6kad arbetsf\u00f6rm\u00e5ga, det vill s\u00e4ga mindre sjukskrivningar, vilket bidrar till f\u00f6rb\u00e4ttrad direkt och indirekt ekonomi.<\/li><li>\u00d6kad livskvalitet och funktionsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r individerna.<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>I de fall sekund\u00e4rv\u00e5rden beh\u00f6ver bli inblandad kan h\u00f6gre kvalitet p\u00e5 remisserna hj\u00e4lpa f\u00f6r att avlasta prim\u00e4rv\u00e5rden p\u00e5 sikt (om man f\u00f6rhindrar att sm\u00e4rtan blir kronisk) genom att de inte studsar tillbaka i samma utstr\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Levnadsvanor p\u00e5verkar prognosen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Som med praktiskt taget alla saker som har med h\u00e4lsa att g\u00f6ra \u00e4r prognosen b\u00e4ttre f\u00f6r de som f\u00f6rb\u00e4ttrar sina levnadsvanor. Detta kan kr\u00e4va ett mer individanpassat st\u00f6d. Ett b\u00e4ttre f\u00f6rebyggande st\u00f6d beh\u00f6ver erbjudas allm\u00e4nheten, bland annat genom folkbildning om k\u00e4nda riskfaktorer som d\u00e5lig s\u00f6mn, kost, stress, \u00f6vervikt. Det \u00e4r extra viktigt i socioekonomiskt utsatta grupper.<\/p>\n\n\n\n<p>Cirka h\u00e4lften av de med sm\u00e4rta kommer inte till v\u00e5rden. Hur identifierar man och hj\u00e4lper dem?<\/p>\n\n\n\n<p>Varf\u00f6r kommer de inte? Om vi inte fr\u00e5gar kommer vi aldrig veta.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns evidens f\u00f6r kognitiv beteendeterapi (KBT) och fysisk aktivitet vid sm\u00e4rtproblematik, vilket d\u00e5 beh\u00f6ver kombineras med motiverande insatser samt erbjudas \u00e4ven digitalt.<\/p>\n\n\n\n<p>En brist som borde g\u00e5 att f\u00f6rebygga \u00e4r avsaknad av kontinuitet i v\u00e5rdkontakten, vilket g\u00f6r att patienten g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng m\u00e5ste vara kommunikativ f\u00f6r att f\u00e5 bra v\u00e5rd. Det beh\u00f6vs en stabil l\u00e4karbemanning f\u00f6r en j\u00e4mlik v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Teamomh\u00e4ndertagande i basen (prim\u00e4rv\u00e5rd)<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Man b\u00f6r organisera sm\u00e4rtv\u00e5rden i team runt patienten ist\u00e4llet f\u00f6r i isolerade professionsgrupper.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven inom prim\u00e4rv\u00e5rden b\u00f6r s\u00e5dana team finnas. De beh\u00f6ver jobba som riktiga team, d\u00e4r man kan tillr\u00e4ckligt mycket om de andra professionernas arbete f\u00f6r att kunna samarbeta p\u00e5 ett bra s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Implementering av den kunskap som finns<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Befintlig kunskap m\u00e5ste implementeras. Exempelvis vad g\u00e4ller kunskap om orsaker till l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, diagnostisering och evidensbaserad v\u00e5rd\/behandling. Det kan leda till b\u00e4ttre kvalitet p\u00e5 remisser till sekund\u00e4rv\u00e5rden och det borde avlasta prim\u00e4rv\u00e5rden p\u00e5 sikt (om man f\u00f6rhindrar att sm\u00e4rtan blir kronisk).<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns kunskap om hur sv\u00e5righetsgrad av l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta bed\u00f6ms och anpassning av behandlingen d\u00e4refter. Hur vida spridd \u00e4r kunskapen och st\u00f6dverktygen idag f\u00f6r att g\u00f6ra detta?<\/p>\n\n\n\n<p>Att bem\u00f6ta patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta empatiskt bidrar till b\u00e4ttre prognos. Det borde inte komma som en \u00f6verraskning att ett personcentrerat och empatiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt fungerar.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>L\u00e4kares administrativa arbete<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ett omfattande administrativt arbete konkurrerar med tiden f\u00f6r patientm\u00f6tet. Bland annat n\u00e4mns cirka 200 olika intyg en l\u00e4kare kan beh\u00f6va utf\u00e4rda. Samarbetet mellan sjukskrivande l\u00e4kare och F\u00f6rs\u00e4kringskassan anses ofta sv\u00e5rt runt patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00d6vriga osorterade reflektioner fr\u00e5n dialogm\u00f6tet<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Man n\u00e4mnde vikten av att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Arbeta evidensbaserat med beteendef\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r goda levnadsvanor f\u00f6r att minska risk f\u00f6r s\u00e4mre h\u00e4lsa och f\u00f6rb\u00e4ttra prognos<\/li><li>Genomf\u00f6ra organisationen som finns beskriven i \u201cNationellt uppdrag \u2013 sm\u00e4rta\u201d (13) i hela landet och d\u00e4rmed uppn\u00e5 en mer j\u00e4mst\u00e4lld sm\u00e4rtv\u00e5rd nationellt&nbsp;<\/li><li>\u00d6ka utbildningen om l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i l\u00e4karprogrammet<\/li><li>\u00d6ka m\u00f6jligheten till forskning och utvecklingsarbete inom prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/li><li>Tillg\u00e4ngligg\u00f6ra evidens- och teambaserad sm\u00e4rtv\u00e5rd i prim\u00e4rv\u00e5rd i alla regioner.<\/li><li>\u00d6ka samh\u00e4llets fokus p\u00e5 l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta \u2013 allm\u00e4nheten har mer kunskap om sjukdomsmekanismer.<\/li><li>\u00d6ka tillg\u00e5ngen till kunskapscentrum om l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i landets alla regioner. Finns redan i Sk\u00e5ne, Link\u00f6ping och \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng i Ume\u00e5.<\/li><li>Inf\u00f6rande av kvalitetsindikatorer f\u00f6r sm\u00e4rta inom prim\u00e4rv\u00e5rd.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Kontakter med Koncernkontoret inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6ten har h\u00e5llits vid upprepade tillf\u00e4llen med olika medarbetare p\u00e5 Koncernkontoret, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, vilket lett till djupare samarbete inom projektet med n\u00e5gra parter. Syftet med m\u00f6tena har varit dels att skapa kontakter, dels att f\u00e5 kunskap om organisationen och dess p\u00e5g\u00e5ende arbete och dels f\u00f6r att f\u00f6ra upp identifierade inl\u00e5sningar till diskussion.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4mnen som diskuteras har varit fr\u00e5gor kring:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>V\u00e5rdens digitalisering. Vi fick information om att en checklista arbetas fram i syfte att st\u00f6dja och underl\u00e4tta digitaliseringsinitiativ inom verksamheterna Planeras vara f\u00e4rdig efter sommaren 2019. Avdelningen <em>V\u00e5rdens digitalisering<\/em> har ocks\u00e5 f\u00e5tt i uppdrag att genomf\u00f6ra handlingsplanen fr\u00e5n digitaliseringsstrategin. Detta kommer projektet att f\u00f6lja upp under h\u00f6sten 2019.&nbsp;<\/li><li>Ekonomiska ers\u00e4ttningssystemen. Dels har diskussioner f\u00f6rts kring systemet generellt, men specifikt kring hur ekonomiska ers\u00e4ttningssystemet \u00e4r t\u00e4nkt att se ut f\u00f6r digitala tj\u00e4nster inom Prim\u00e4rv\u00e5rden (VC resp Rehabenheter). Detta diskuterades b\u00e5de utifr\u00e5n ett regionalt perspektiv, men ocks\u00e5 utifr\u00e5n arbete p\u00e5 mer nationell niv\u00e5.&nbsp;<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Samtal har ocks\u00e5 f\u00f6rts med arbetsgruppen kring Krav- och kvalitetshandboken och hur man t\u00e4nker kring nationellt samarbete f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra j\u00e4mlik v\u00e5rd. Vi fr\u00e5gade ocks\u00e5 hur t\u00e4nker man kring att, om jag uppfattat r\u00e4tt, att Krav- och kvalitetshandboken justeras varje \u00e5r, vilket kan inneb\u00e4ra ganska stor os\u00e4kerhet ekonomiskt f\u00f6r enheter och d\u00e4rmed sv\u00e5righet att planera f\u00f6r l\u00e5ngsiktig utveckling. I detta skede har vi v\u00e4ckt fler fr\u00e5gor \u00e4n vi f\u00e5tt svar p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>St\u00f6d och behandlingsplattformen (SoB). Vi har inom projektet f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 fram information om hur vi skulle kunna samarbeta med SoB f\u00f6r att st\u00f6tta dess vidareutveckling nationellt.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p><strong>Tillg\u00e4ngliga digitala plattformar<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e5 digitalisering \u00e4r centralt i v\u00e5ra specifika insatser och projekt, f\u00f6r att kunna uppfylla v\u00e5ra delm\u00e5l till fullo, beskriver vi h\u00e4r kortfattat de mer generella digitala plattformar vi identifierat.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Inera och 1177 &#8211; Nationellt. Inera \u00e4r ett f\u00f6retag som \u00e4gs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt regioner och kommuner. En av de st\u00f6rsta tj\u00e4nsterna \u00e4r 1177. En intressant l\u00e4sning \u00e4r l\u00e4nken <em>Intresant l\u00e4nk med olika utredningar<\/em> <a href=\"https:\/\/www.inera.se\/digitalisering\/strategiska-utredningar\/\">https:\/\/www.inera.se\/digitalisering\/strategiska-utredningar\/<\/a><\/li><li>SoB &#8211; St\u00f6d och Behandlingsplattformen. SoB sk\u00f6ts och utvecklas ocks\u00e5 av Inera och ing\u00e5r i 1177 V\u00e5rdguidens e-tj\u00e4nster. Det \u00e4r en nationell plattform som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r regioner, kommuner och privata v\u00e5rdgivare med v\u00e5rdavtal att erbjuda inv\u00e5nare st\u00f6d- och behandlingsprogram p\u00e5 n\u00e4tet.<\/li><li>L\u00e4rplattformen &#8211; VGR. Detta \u00e4r en digital undervisningsplattform, men som \u00e4r regional.&nbsp;<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Den har en hel del brister och d\u00e4rmed kanske inte de funktioner vi beh\u00f6ver eller vill ha f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda till kompetensutveckling f\u00f6r v\u00e5rdprofessioner.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Befintliga initiativ och program<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r nedan presenteras mycket kort n\u00e5gra av de befintliga initiativ och insatser som vi identifierat som relevanta f\u00f6r visionsprojektet. Det finns betydligt fler initiativ runt om i landet i olika grad av tillg\u00e4nglighet och i olika stadier av utveckling. De vi presenterar nedan \u00e4r n\u00e5gra av de initiativ vi under projekttiden kommit i kontakt med och som vi vill prioritera att titta n\u00e4rmare p\u00e5 och se om samverkan i n\u00e5gon form mellan projektet och initiativtagare kan bli m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<p>Av stort intresse f\u00f6r oss \u00e4r tj\u00e4nsten PER, Patientens Egen Registrering, som Svensk Reumatologisk F\u00f6rening (SRF) utvecklat. Det \u00e4r en internetbaserad tj\u00e4nst via 1177. Patienten svarar p\u00e5 fr\u00e5gor om sin h\u00e4lsa innan ett l\u00e4karbes\u00f6k. Fr\u00e5gorna handlar bland annat om vad man klarar av i sitt vardagliga liv, sm\u00e4rta och livskvalitet. Patienten kan svara p\u00e5 fr\u00e5gorna hemma p\u00e5 sin dator eller p\u00e5 mottagningens dator som har en peksk\u00e4rm.<\/p>\n\n\n\n<p>Andra exempel p\u00e5 intressanta nationella initiativ, fr\u00e5n en lista vi f\u00e5tt via SoB, \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>St\u00f6dprogram f\u00f6r grupprehabilitering vid sm\u00e4rtrehabilitering som \u00e4r utvecklat i egen regi i region Halland.<\/li><li>St\u00f6d\/rehabprogram vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta utvecklat i egen regi av Danderyds sjukhus.<\/li><li>St\u00f6dprogram vid sm\u00e4rtrehabilitering utvecklat av PBM.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Inom VGR har vi hittat en m\u00e4ngd initiativ av olika grad av implementering och tillg\u00e4nglighet: iKBT (flera olika versioner finns), internetbaserad s\u00f6mnskola (ePsykiatrienheten), iACT, iStress, flera olika appar f\u00f6r st\u00f6d i att \u00f6ka fysisk aktivitet. . VGR har \u00e4nnu inte tagit st\u00e4llning fullt ut i fr\u00e5gorna kring hur delning av programmen skall formaliseras och struktureras fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>AI\/machine learning och l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta &#8211; Litteraturgenomg\u00e5ng&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Inom projektet gjordes en enkel litteratur genomg\u00e5ng av den vetenskapliga litteraturen g\u00e4llande utvecklande, anv\u00e4ndning och utv\u00e4rdering av digitaliserade eller AI-baserade verktyg eller modeller inom omr\u00e5det l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Som man kan se i texten nedan hittades inte mycket inom detta \u00e4mne, men det som hittades gav en f\u00f6rsta bild av metoder som anv\u00e4nts och diskussioner kring n\u00e5gra sv\u00e5righeter. Sammanfattningsvis kan s\u00e4gas att h\u00e4r finns v\u00e4ldigt lite kunskap och stort utrymme f\u00f6r nya id\u00e9er och utvecklingsarbete.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Litterature review in English<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>This is not a complete systematic overview. However, we can conclude that there are only a few publications in this area, but the number of publications seem to accelerate, in line with most other fields where AI\/ML is increasingly used. Several methods, including most of the commonly used AI\/ML algorithms, have been applied. Several challenges are pointed out: <strong>Overfitting<\/strong> (The model works well on the data used to develop the model, but not on other data sets), <strong>Qualitative data<\/strong> (AI\/ML methods may not work well on data from questionnaires, self-reported data), <strong>Heterogeneity<\/strong> (Individuals respond differently to seemingly identical treatments) and <strong>Interpretability<\/strong> (Difficulties to extract information about how decisions are made).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Chronic pain<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>In 2013 Pombo et al. published a systematic review of clinical decision support systems for pain management for the years 1992\u20132011 (14). By the end of 2011, only 39 publications matched their inclusion criteria, of which 10 publications were related to chronic pain.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>The review consider both chronic and acute pain, thus the study provides some valuable input to our project. Their findings indicate that statistical overfitting is particularly worrisome when applying AI\/ML on medical data (it is difficult for medical experts to build valid models when too many variables affect the process), which is something we have concluded in other projects.<\/p>\n\n\n\n<p>Nevertheless, among all techniques Pombo et al. found Artificial Neural Networks (ANNs) to report the highest median accuracy (87.5%), but Bayesian networks, logistic regression and fuzzy logic presented higher accuracy for medical diagnoses (100%). In short, their conclusion was that ANNs had difficulty in explaining decisions and lacked transparency of data, i.e., how did an ANN reach its conclusion.<\/p>\n\n\n\n<p>Norbury and Seymour recently (2018) published a paper where they point out that response heterogeneity is a challenge when assessing chronic pain (15). They provide convincing arguments that causal inference modelling approaches should be used for response prediction.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>One such approach, to gather more relevant data could be Aung et al.\u2019s proposal to detect avoidance of behaviors in chronic pain patients with sensors\u2014this is, however, early work (16).<\/p>\n\n\n\n<p>Provenzano et al. provided arguments already in 2007 that qualitative data might not be easy to use when applying ML\/AI approaches. However, we have seen recent advances in this area (Jiang et al., 2017). (17, 18)<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Specific diagnoses<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>If we instead turn our attention to specific diagnoses we find Faruqui et al.\u2019s study on chronic back pain (BaPA), where they used unsupervised multi-level temporal Bayesian network to provide a compact representation of the relationship between the emergence of multiple chronic conditions and patient level risk factors over time (19) They used a subset of 250,000 patients and compared the performance of the proposed unsupervised Bayesian network to Bayesian networks, developed based on supervised and semi-supervised learning approaches, as well as multivariate probit regression, multinomial logistic regression, and latent regression Markov mixture clustering are focusing on traumatic brain injury (TBI), post-traumatic stress disorder (PTSD), depression (Depr), substance abuse (SuAb), and back pain (BaPa). The subset contained 7,633 patients, with 2,277 having a BaPa diagnosis. In total they reached a false negative of 225 and false positive of 2,507, which is clearly discouraging.<\/p>\n\n\n\n<p>Sari et al. (2010), also looked into BaPA diagnosis and reached the conclusion that using ANNs or adaptive neuro-fuzzy inference with two predictors (skin resistance and visual analog scale) they could classify pain intensity reliably (&gt;0.97 correlation with the empirical data set). (20)<\/p>\n\n\n\n<p>However, it was also clear that straightforward nonlinear regression reached a high degree of explaining the variation in the data, <em>R2<\/em> of 0.935. The latter is potentially an indication of overfitting.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>In the above study, one could also argue that only using two predictors is a simplification and other studies have used more advanced data collection procedures as, e.g., MRI data, to better classify chronic low back pain (21). Of course, once again, self-report seems to trump any AI as Robinson et al. (2015) showed concerning models derived from self-report data outperformed neuroimaging models by an average of 22% (22). Neuroimaging is also called brain imaging, and refers to the use of different techniques to directly or indirectly <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Medical_imaging\">image<\/a> <a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Neuroanatomy\">the structure<\/a> or function of the nervous system..&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>In several studies mentioned above, they did not take self-report into account, however Robinson et al. showed that even though, e.g., neuroimaging clearly provides useful insights for understanding neural mechanisms underlying pain processing, <em>self-report is reliable, accurate,<\/em> <em>and continues to be clinically vital<\/em>. In short, self-report must likely be a key component of any system based on AI\/ML techniques, and only in one case, migraine, do we have early results showing that self-report might not be necessary (23).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fortsatt arbete \u2013 Vad h\u00e4nder nu?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Samverkansform<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Under planeringsprojektet har en samverkansform vuxit fram. Den best\u00e5r av en ledning, styrgrupp, Partners (Prim\u00e4rv\u00e5rd resp. Patient) och N\u00e4tverk, se figur nedan. Ut\u00f6ver detta kommer arbetsgrupper f\u00f6r delm\u00e5l tills\u00e4ttas under perioder d\u00e5 det \u00e4r relevant. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Interna projektledningar f\u00f6r specifika projekt kommer att samlas p\u00e5 ledningens eller arbetsgruppernas initiativ, men ocks\u00e5 externa projektledningar med intresse f\u00f6r samverkan. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Denna struktur kommer drivas i projektform under de f\u00f6rsta \u00e5ren&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Samverkansform fr\u00e5n HT-19<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"635\" src=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.13.18-1024x635.png\" alt=\"\u00d6versikt samverkansform och de olika grupperingar som finns. N\u00e4mns ocks\u00e5 nedan i text.\" class=\"wp-image-2376\" srcset=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.13.18-1024x635.png 1024w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.13.18-300x186.png 300w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.13.18-768x476.png 768w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.13.18-1536x952.png 1536w, https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.13.18.png 1749w\" sizes=\"(max-width: 767px) 89vw, (max-width: 1000px) 54vw, (max-width: 1071px) 543px, 580px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Ledningen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ledningen ansvarar f\u00f6r att arbetet g\u00e5r fram\u00e5t. De ansvarar f\u00f6r att medel s\u00f6ks f\u00f6r de koordinerande och samordnande delarna och ansvarar f\u00f6r kommunikation b\u00e5de mellan alla niv\u00e5er och parter inom Visionsarbetet, men ocks\u00e5 kommunikation, information och n\u00e4tverkande ut\u00e5t. Ledningen ansvarar f\u00f6r att det generella arbetet mot visionen g\u00e5r fram\u00e5t, genom att: Ledningen skall leda arbete med att utveckla av m\u00e4tindikatorer f\u00f6r m\u00e5luppfyllelse och uppf\u00f6ljning av att arbetet g\u00e5r mot visionen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ledningen best\u00e5r idag av en projektledare fr\u00e5n Sahlgrenska Akademin vid G\u00f6teborgs universitet och Reumatikerf\u00f6rbundets forskningschef, men planeras ut\u00f6kas med en person till och helst d\u00e5 en man som representerar en v\u00e5rdprofession.<\/p>\n\n\n\n<p>Ledningen har redan nu en tydlig samverkan med V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens processteam f\u00f6r sm\u00e4rta (RPT Sm\u00e4rta) och d\u00e4rmed en kommunikationskanal in i Nationella Arbetsgruppen Sm\u00e4rta (NAG Sm\u00e4rta). Denna samverkan best\u00e5r dels av att en representant i VGR:s RPT<\/p>\n\n\n\n<p>Sm\u00e4rta ing\u00e5r i styrgruppen f\u00f6r Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd. Ledningen kommer via NAG Sm\u00e4rta att arbeta f\u00f6r en nationellt \u00f6kad samverkan kring sm\u00e4rtv\u00e5rden med fler av de regionala processteamen RPT Sm\u00e4rta i landet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Styrgruppen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Styrgruppen \u00e4r insatta i visionsarbetet och bidrar med kompetens, n\u00e4tverk och st\u00e4ller kritiska fr\u00e5gor som g\u00f6r att arbetet g\u00e5r \u00e5r r\u00e4tt h\u00e5ll och undviker att stagnera eller tappa fokus.<\/p>\n\n\n\n<p>Styrgruppen \u00e4r ocks\u00e5 en resurs f\u00f6r att underl\u00e4tta en flexibel samverkansform. Medlemmar och parter ur styrgruppen kan smidigt och effektivt g\u00e5 in och ut ur olika arbetsgrupper eller ansvar, d\u00e5 de \u00e4r insatta och engagerade i arbetet, men de kan ocks\u00e5 vara kontaktytor f\u00f6r att tillf\u00f6ra andra parter.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Partners &#8211; Patienter<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>En tydlig patientinvolvering skall vara en ledstj\u00e4rna genom hela projektet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt med en organisation d\u00e4r vi har v\u00e4l uppbyggda kommunikationsv\u00e4gar och en struktur f\u00f6r samarbete med b\u00e5de patientorganisationer och enskilda patienter (forskningspartners, spetspatienter m.fl.).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Partners &#8211; Prim\u00e4rv\u00e5rd<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>De som arbetar ute i v\u00e5rden \u00e4r de som utf\u00f6r det faktiska dagliga arbetet, som kan leda mot att visionen uppfylls. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att dessa personer \u00e4r med och utformar nya strukturer och verktyg f\u00f6r att kunna f\u00f6rb\u00e4ttra sm\u00e4rtv\u00e5rden. Till att b\u00f6rja med kommer detta ske i n\u00e4ra kontakt med n\u00e5gra enstaka enheter, f\u00f6r att sedan involvera fler. Det viktiga \u00e4r att denna grupp ges m\u00f6jlighet att kontinuerligt kunna diskutera hinder, l\u00f6sningar, anv\u00e4ndarperspektivet och f\u00f6ra fram fr\u00e5gor som beh\u00f6ver kommuniceras upp\u00e5t i organisationen. Allt f\u00f6r att fr\u00e4mja en god sm\u00e4rtv\u00e5rd bedriven inom en god arbetsmilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Expertgrupp &#8211; AI<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e5 AI, machinelearning och digitalisering \u00e4r centrala metoder f\u00f6r att hitta l\u00f6sningar p\u00e5 i alla fall en del av de hinder vi identifierar \u00e4r detta en viktig expertgrupp.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>N\u00e4tverk<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4tverket \u00e4r en mindre formell del av samverkansformen, med en mycket flexibel struktur d\u00e4r deltagare kommer och g\u00e5r. De parter som nu ing\u00e5r \u00e4r engagerade och har samlats under planeringsprojektet. De som \u00e4r med i n\u00e4tverket arbetar aktivt med att st\u00f6tta Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd, men det \u00e4r en stor bredd i nedlagd tid inom projektet. M\u00e5nga av de som ing\u00e5r i n\u00e4tverket kommer ing\u00e5 ocks\u00e5 i specifika arbetsgrupper kring ett delprojekt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Prioriterade projekt<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Digital sm\u00e4rtutbildning f\u00f6r prim\u00e4rv\u00e5rdspersonal (Delm\u00e5l 1)&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I detta projekt kommer flera processer p\u00e5g\u00e5 samtidigt. Vi kommer att utveckla en kurs-prototyp av en internet-baserad utbildning f\u00f6r v\u00e5rdpersonal, f\u00f6r att kunna testa det pedagogiska konceptet och f\u00e5 feedback anv\u00e4ndarv\u00e4nlighet fr\u00e5n v\u00e5rdpersonal. Parallellt med detta kommer vi att bygga kontakter och samarbeten med relevanta parter. F\u00f6r att ta fram underlag f\u00f6r inneh\u00e5llet i utbildningen \u00e4r detta tex Socialstyrelsen, NAG (nationell arbetsgrupp) inriktning sm\u00e4rta och utbildningsansvariga f\u00f6r avancerad niv\u00e5 inom v\u00e5rdutbildningar p\u00e5 landets l\u00e4ros\u00e4ten.<\/p>\n\n\n\n<p>Visionen \u00e4r att sm\u00e4rtutbildningen kommer att best\u00e5 av flera delar, men detta och de olika delarnas inneh\u00e5ll \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5ste arbetas fram ihop med de olika parterna. F\u00f6rberedande arbete, utveckling och utv\u00e4rdering av en grundl\u00e4ggande kurs ber\u00e4knas vara ett 4-\u00e5rigt projekt.<\/p>\n\n\n\n<p>Under de f\u00f6rsta tv\u00e5 \u00e5ren kommer projektet ihop med specialister, forskare inom sm\u00e4rtomr\u00e5det, Socialstyrelsen, NAG (nationell arbetsgrupp) inriktning sm\u00e4rta och utbildningsansvariga f\u00f6r avancerad niv\u00e5 inom v\u00e5rdutbildningar p\u00e5 landets l\u00e4ros\u00e4ten skissa p\u00e5 l\u00e4mpligt inneh\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n<p>Eventuellt kommer detta arbete g\u00f6ras helt inom nationella arbetsgrupper och regionala processteam med inriktning sm\u00e4rta, p\u00e5 uppdrag av den nya kunskapsorganisationen i v\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p>En kvalitativ studie kommer genomf\u00f6ras f\u00f6r att f\u00e5nga personalens upplevelse av sin kompetens inom sm\u00e4rtomr\u00e5det i relation till de patienter man m\u00f6ter, respektive personalens upplevelse av m\u00f6jlighet till kompetensh\u00f6jning n\u00e4r man upplever behov av detta.<\/p>\n\n\n\n<p>Ihop med v\u00e5rdprofessioner och pilot-prim\u00e4rv\u00e5rdsenheter, via ett kundinvolveringsperspektiv, tas en kurs-skiss fram. Viktiga aspekter \u00e4r relevans, tillg\u00e4nglighet, anv\u00e4ndarv\u00e4nlighet och att den k\u00e4nns engagerande f\u00f6r v\u00e5rdpersonalen inom prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p>Relevanta pedagogiska strukturer, d\u00e4r man tar vara p\u00e5 m\u00f6jligheter med det internetbaserade formatet, kommer att tas fram ihop med forskare vid Pedagogiska institutionen p\u00e5 G\u00f6teborgs universitet och f\u00f6retag med kompetens inom digitala l\u00f6sningar och design.<\/p>\n\n\n\n<p>En teknisk plattform kommer ocks\u00e5 v\u00e4ljas. Vi kommer i f\u00f6rsta hand att se p\u00e5 l\u00f6sningar baserade p\u00e5 redan implementerade plattformar, s\u00e5 som SoB, eller utforma utbildningspaketen f\u00f6r import till befintliga l\u00e4rplattformar.<\/p>\n\n\n\n<p>Tredje \u00e5ret kommer kursen att testas p\u00e5 pilot-enheter. Efter ca 12 m\u00e5nader, under fj\u00e4rde \u00e5ret, kommer en ny kvalitativ studie genomf\u00f6ras f\u00f6r att utv\u00e4rdera upplevelsen av kursens relevans, tillg\u00e4nglighet, anv\u00e4ndarv\u00e4nlighet och om den var engagerande.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Beslutsst\u00f6d vid selektion av patienter till MMR (Delm\u00e5l 3)&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Baserat p\u00e5 data fr\u00e5n kvalitetsregistret NRS utvecklas h\u00e4r ett beslutsst\u00f6d att anv\u00e4ndas i samband med selektion till multimodal rehabilitering p\u00e5 specialistenhet (MMR2). Ett pilotprojekt, baserat p\u00e5 data fr\u00e5n tre specialistsm\u00e4rtenheter, finns med resultat av intresse att bygga vidare p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom projektet kommer dels en prediktionsmodell att utvecklas och valideras, samt ett digitalt anv\u00e4ndargr\u00e4nssnitt f\u00f6r en anv\u00e4ndarv\u00e4nlig implementering i form av ett beslutsst\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<p>Materialet f\u00f6r utvecklingsdelen av prediktionsmodellen kommer h\u00e4r vara den databas som projektet har tillg\u00e5ng via samarbete med Bj\u00f6rn \u00c4ng och Linda Vixner vid centret RePS (Research center for Public health and Sports), Dalarnas H\u00f6gskola. I denna databas har data fr\u00e5n NRS, f\u00f6r \u00e5ren 2005 \u2013 2019, kopplats samman med data p\u00e5 bl.a. sjukskrivning, l\u00e4kemedelsanv\u00e4ndning och slutenv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Under \u00c5r 1 kommer fokus ligga p\u00e5 a) deskriptiv statistik, b) variabelselektion (feature selection), c) modelldesign, d) validering av initiala statistiska modeller.<\/p>\n\n\n\n<p>Avseende \u00c5r 2 kommer fokus ligga p\u00e5 utvecklingen av interface f\u00f6r beslutst\u00f6d. H\u00e4r kommer genomf\u00f6randet ske genom en eller flera fallstudier med syfte att ta fram scenarier f\u00f6r simulering.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r \u00c5r 3 f\u00f6rv\u00e4ntas vi vidareutveckla ett flertal t\u00e4nkbara kandidater avseende l\u00e4mpliga interface.<\/p>\n\n\n\n<p>Genom explorativa fallstudier kommer vi ha m\u00f6jligheten att samla in \u00f6nskem\u00e5l fr\u00e5n slutanv\u00e4ndare. I slut\u00e4ndan f\u00f6rv\u00e4ntas vi genomf\u00f6ra ett kontrollerat experiment f\u00f6r att utr\u00f6na vilken\/vilka angreppss\u00e4tt som \u00e4r mest l\u00e4mpade att g\u00e5 vidare med. M\u00e5let \u00e4r att koppla interface direkt till en beslutsst\u00f6dsmodell.<\/p>\n\n\n\n<p>Slutligen, under \u00c5r 4, genomf\u00f6rs en statisk och dynamisk validering av prototyp. Detta kommer med stor sannolikhet ske med en kombination av fallstudier och experiment.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Digital patientutbildning kring sm\u00e4rta (Delm\u00e5l 4)<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>En digital patientutbildning inneh\u00e5llandes delar av den sm\u00e4rtskola, som idag erbjuds p\u00e5 sm\u00e4rtrehabiliteringsenheten vid S\u00f6dra \u00c4lvsborgs sjukhus, kommer att utvecklas. H\u00e4r \u00e4r patientinvolvering och designt\u00e4nk centrala arbetss\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p>I samarbete med en prim\u00e4rv\u00e5rdsenhet och patientf\u00f6reningar kommer en motsvarande patientutbildning, anpassad f\u00f6r behov inom prim\u00e4rv\u00e5rden, att utformas. Denna anpassning kan komma att inneb\u00e4ra att patientutbildningen utvecklas i flera varianter, t.ex. en grundl\u00e4ggande kortare utbildning f\u00f6r enklare sm\u00e4rttillst\u00e5nd och en mer avancerad utbildning mer lik den man i f\u00f6rsta steget utvecklade f\u00f6r specialistv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<p>I ett andra steg kommer en av de digitala st\u00f6d, som identifierats under planeringsprojektet, att kombineras med den digitala sm\u00e4rtskolan. Kombinationen kommer sedan utv\u00e4rderas i en klinisk till\u00e4mpad milj\u00f6 p\u00e5 rehabiliteringsmottagningar.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Patientresan: att leva med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta (Delm\u00e5l 5)&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ett pilotarbete kring patientens upplevelse av sin \u201cresa\u201d genom livet och v\u00e5rden gjordes i och med patientworkshoppen. Materialet har bara enkelt sammanst\u00e4llts i denna rapport. En kvalitativ analys planeras som uppsatsarbete inom sjuksk\u00f6terskeprogrammet. Efter detta planeras en mer fullst\u00e4ndig studie kring patienternas beskrivning av sin upplevelse, vilket \u00e4r t\u00e4nkt att resultera i ett par illustrationer av patientresor som f\u00f6rekommer. Dessa kan anv\u00e4ndas som bas i olika diskussioner.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014\u2014<\/p>\n\n\n\n<p><strong>&nbsp;Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\"><li>Breivik, H., et al. (2013). \u201cThe individual and societal burden of chronic pain in Europe: the case for strategic prioritisation and action to improve knowledge and availability of appropriate care.\u201d BMC Public Health&nbsp;<\/li><li>Gustavsson, A., et al. (2012). \u201cSocio-economic burden of patients with a diagnosis related to chronic pain \u2013 Register data of 840,000 Swedish patients.\u201d Eur J Pain.<\/li><li>Rivano-Fischer M, et al. (2016) Nationellt uppdrag &#8211; Sm\u00e4rta, (National mission &#8211; Pain). Sweden\u2019s municipalities and county councils.<\/li><li>Sm\u00e4rtanalys och Diagnoss\u00e4ttning vid Kroniska Sm\u00e4rtor inom Specialiserad Sm\u00e4rtv\u00e5rd Diagnosgruppen inom Nationellt Register \u00f6ver Sm\u00e4rtrehabilitering (NRS), Rapport 2014:3&nbsp;<\/li><li>Kosek, E., et al (2016). \u201cDo we need a third mechanistic descriptor for chronic pain states?\u201d Pain 157(7)&nbsp;<\/li><li>Treede, R.-D., et al (2015). \u201cA classification of chronic pain for ICD-11.\u201d Pain 156(6): 1003-1007.<\/li><li><em>Multimodal rehabilitering vid l\u00e5ngvarig l\u00e4ndryggssm\u00e4rta,<\/em> SBU-rapport 2015_07&nbsp;<\/li><li><em>Indikation f\u00f6r multimodal rehabilitering vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta<\/em>, Rapport 2011:02 fr\u00e5n samarbetsprojektet Nationella medicinska indikationer&nbsp;<\/li><li>Lin, I., et al. (2019). \u201cWhat does best practice care for musculoskeletal pain look like? Eleven consistent recommendations from high-quality clinical practice guidelines: systematic review.\u201d Br J Sports Med.<\/li><li>Ekman I. Eur Heart J. 2018 Feb 14;39(7):495-496.<\/li><li>Ekman I, et al. (2011). <em>Person-centered care\u2014ready for prime time<\/em>.\u201d Eur J Cardiovasc Nurs 10(4).&nbsp;<\/li><li>Rivano-Fischer M, et al. (2016) Nationellt uppdrag &#8211; Sm\u00e4rta, (National mission &#8211; Pain).&nbsp; Sweden\u2019s municipalities and county councils.<\/li><li>SKL \u2013 <a href=\"https:\/\/webbutik.skl.se\/sv\/artiklar\/nationelt-uppdrag-smarta.html\">https:\/\/webbutik.skl.se\/sv\/artiklar\/nationelt-uppdrag-smarta.html<\/a>&nbsp;<\/li><li>Pombo, N., et al. (2014). Knowledge discovery in clinical decision support systems for pain management: A systematic review. <em>Artificial Intelligence in Medicine,<\/em> <em>60<\/em> (1).&nbsp;<\/li><li>Norbury, A., &amp; Seymour, B. (2018). Response heterogeneity: Challenges for personalised medicine and big data approaches in psychiatry and chronic pain. <em>F1000Research,<\/em> <em>7<\/em>, 55.&nbsp;<\/li><li>Aung, M. S., et al. (2013). Getting RID of pain-related behaviour to improve social and self perception: A technology-based perspective. <em>2013 14th International Workshop on Image<\/em> <em>Analysis for Multimedia Interactive Services (WIAMIS)<\/em>.&nbsp;<\/li><li>Provenzano, D. A., et al. (2007). Computer Assessment and Diagnostic Classification of Chronic Pain Patients. <em>Pain Medicine,<\/em> <em>8<\/em> (Suppl 3).&nbsp;<\/li><li>Jiang, F,.et al. (2017). Artificial intelligence in healthcare: Past, present and future. <em>Stroke and Vascular<\/em> <em>Neurology,<\/em> <em>2<\/em> (4), 230-243.&nbsp;<\/li><li>Faruqui, S. H., et al. (2018). Mining patterns of comorbidity evolution in patients with multiple chronic conditions using unsupervised multi-level temporal Bayesian network. <em>Plos One,<\/em> <em>13<\/em> (7).&nbsp;<\/li><li>Sari, M., et al. (2010). Prediction of Low Back Pain with Two Expert Systems. <em>Journal of Medical<\/em> <em>Systems,<\/em> <em>36<\/em> (3), 1523-1527.&nbsp;<\/li><li>Ung, H., et al. (2012). Multivariate Classification of Structural MRI Data Detects Chronic Low Back Pain. <em>Cerebral Cortex,<\/em> <em>24<\/em> (4), 1037-1044.&nbsp;<\/li><li>Robinson, M. E., et al. (2015). Comparison of Machine Classification Algorithms for Fibromyalgia: Neuroimages Versus Self-Report. <em>The Journal of Pain,<\/em> <em>16<\/em> (5), 472-477.&nbsp;<\/li><li>\u00c7elik, U., et al. (2014). Migraine diagnosis by using artificial neural networks and decision tree techniques. <em>AJIT-e: Online Academic Journal of Information Technology,<\/em> <em>5<\/em> (14)<\/li><\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rord \u00a0 Denna rapport \u00e4r ett resultat av ett visionsdrivet arbetss\u00e4tt. F\u00f6r flera av oss i projektgruppen innebar detta planeringsprojekt ett ganska nytt s\u00e4tt att arbeta. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r passa p\u00e5 att refklektera kort \u00f6ver detta. Vi har arbetat med visioner tidigare, men inte p\u00e5 samma fokuserade s\u00e4tt. I detta projekt har visionen och delm\u00e5lsformulering &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dVision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[854,745,975,461,894,1071,1070,987,693],"class_list":["post-2374","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-innovation","tag-chalmers","tag-goteborgs-universitet","tag-langvarig-smarta","tag-personcentrerad-vard","tag-region-skane","tag-reumatikerforbundet","tag-sahlgrenska-akademin","tag-sodra-alvsborgs-sjukhus-sas","tag-vinnova"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v25.6 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\n<title>Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019 &#8212; Utveckling i VGR<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019 &#8212; Utveckling i VGR\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6rord \u00a0 Denna rapport \u00e4r ett resultat av ett visionsdrivet arbetss\u00e4tt. F\u00f6r flera av oss i projektgruppen innebar detta planeringsprojekt ett ganska nytt s\u00e4tt att arbeta. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r passa p\u00e5 att refklektera kort \u00f6ver detta. Vi har arbetat med visioner tidigare, men inte p\u00e5 samma fokuserade s\u00e4tt. I detta projekt har visionen och delm\u00e5lsformulering &hellip; Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dVision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019\u201d\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Utveckling i VGR\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2019-10-12T10:09:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2020-03-31T10:26:04+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Marcus \u00d6sterberg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:creator\" content=\"@marcusosterberg\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Marcus \u00d6sterberg\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"76 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\"},\"author\":{\"name\":\"Marcus \u00d6sterberg\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79\"},\"headline\":\"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019\",\"datePublished\":\"2019-10-12T10:09:00+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-31T10:26:04+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\"},\"wordCount\":15174,\"commentCount\":0,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png\",\"keywords\":[\"Chalmers\",\"G\u00f6teborgs universitet\",\"L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta\",\"Personcentrerad v\u00e5rd\",\"Region Sk\u00e5ne\",\"Reumatikerf\u00f6rbundet\",\"Sahlgrenska Akademin\",\"S\u00f6dra \u00c4lvsborgs Sjukhus (S\u00c4S)\",\"Vinnova\"],\"articleSection\":[\"Innovation\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"CommentAction\",\"name\":\"Comment\",\"target\":[\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#respond\"]}]},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\",\"name\":\"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019 &#8212; Utveckling i VGR\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png\",\"datePublished\":\"2019-10-12T10:09:00+00:00\",\"dateModified\":\"2020-03-31T10:26:04+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53.png\",\"width\":1824,\"height\":1237},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/\",\"name\":\"Utveckling i VGR\",\"description\":\"Inblick i utvecklingsarbetet inom VGR\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization\",\"name\":\"Utveckling i VGR\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png\",\"width\":1234,\"height\":250,\"caption\":\"Utveckling i VGR\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/\"}},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79\",\"name\":\"Marcus \u00d6sterberg\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Marcus \u00d6sterberg\"},\"description\":\"Jobbade som utvecklings- och innovationsledare p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, bl.a. p\u00e5 avdelningen V\u00e5rdens digitalisering, med expertis inom webbanalys och webbutveckling. Slutade 2022. F\u00f6rfattare till boken Webbstrategi f\u00f6r alla, samt Webbanalys - f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndarnas upplevelse. Mer om Marcus \u00d6sterberg finns h\u00e4r.\",\"sameAs\":[\"https:\/\/marcusosterberg.se\",\"https:\/\/se.linkedin.com\/in\/marcusosterberg\",\"https:\/\/x.com\/marcusosterberg\"],\"url\":\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/author\/mosterberg\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019 &#8212; Utveckling i VGR","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019 &#8212; Utveckling i VGR","og_description":"F\u00f6rord \u00a0 Denna rapport \u00e4r ett resultat av ett visionsdrivet arbetss\u00e4tt. F\u00f6r flera av oss i projektgruppen innebar detta planeringsprojekt ett ganska nytt s\u00e4tt att arbeta. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r passa p\u00e5 att refklektera kort \u00f6ver detta. Vi har arbetat med visioner tidigare, men inte p\u00e5 samma fokuserade s\u00e4tt. I detta projekt har visionen och delm\u00e5lsformulering &hellip; Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dVision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019\u201d","og_url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/","og_site_name":"Utveckling i VGR","article_published_time":"2019-10-12T10:09:00+00:00","article_modified_time":"2020-03-31T10:26:04+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png","type":"","width":"","height":""}],"author":"Marcus \u00d6sterberg","twitter_card":"summary_large_image","twitter_creator":"@marcusosterberg","twitter_misc":{"Skriven av":"Marcus \u00d6sterberg","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"76 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/"},"author":{"name":"Marcus \u00d6sterberg","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79"},"headline":"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019","datePublished":"2019-10-12T10:09:00+00:00","dateModified":"2020-03-31T10:26:04+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/"},"wordCount":15174,"commentCount":0,"publisher":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png","keywords":["Chalmers","G\u00f6teborgs universitet","L\u00e5ngvarig sm\u00e4rta","Personcentrerad v\u00e5rd","Region Sk\u00e5ne","Reumatikerf\u00f6rbundet","Sahlgrenska Akademin","S\u00f6dra \u00c4lvsborgs Sjukhus (S\u00c4S)","Vinnova"],"articleSection":["Innovation"],"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"CommentAction","name":"Comment","target":["https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#respond"]}]},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/","name":"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019 &#8212; Utveckling i VGR","isPartOf":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53-1024x694.png","datePublished":"2019-10-12T10:09:00+00:00","dateModified":"2020-03-31T10:26:04+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#primaryimage","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53.png","contentUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2020\/03\/Screenshot-2020-03-31-12.12.53.png","width":1824,"height":1237},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2019\/10\/12\/vision-smartvard-2030-planeringsprojekt-2019\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vision Sm\u00e4rtv\u00e5rd 2030: Planeringsprojekt 2019"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#website","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/","name":"Utveckling i VGR","description":"Inblick i utvecklingsarbetet inom VGR","publisher":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#organization","name":"Utveckling i VGR","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png","contentUrl":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2018\/02\/cropped-logotype_color-1.png","width":1234,"height":250,"caption":"Utveckling i VGR"},"image":{"@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/89521ab4d20982613661305cbdd5bc79","name":"Marcus \u00d6sterberg","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/3e009001c1a7e5183f24b2642fdbf63d?s=96&d=mm&r=g","caption":"Marcus \u00d6sterberg"},"description":"Jobbade som utvecklings- och innovationsledare p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, bl.a. p\u00e5 avdelningen V\u00e5rdens digitalisering, med expertis inom webbanalys och webbutveckling. Slutade 2022. F\u00f6rfattare till boken Webbstrategi f\u00f6r alla, samt Webbanalys - f\u00f6rst\u00e5 och f\u00f6rb\u00e4ttra anv\u00e4ndarnas upplevelse. Mer om Marcus \u00d6sterberg finns h\u00e4r.","sameAs":["https:\/\/marcusosterberg.se","https:\/\/se.linkedin.com\/in\/marcusosterberg","https:\/\/x.com\/marcusosterberg"],"url":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/author\/mosterberg\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2374"}],"collection":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2374"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2374\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2378,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2374\/revisions\/2378"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2374"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2374"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2374"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}