{"id":438,"date":"2016-08-04T03:45:38","date_gmt":"2016-08-04T01:45:38","guid":{"rendered":"https:\/\/vgrutv.wordpress.com\/?p=438"},"modified":"2022-07-20T14:51:24","modified_gmt":"2022-07-20T12:51:24","slug":"vikten-av-sokmotoroptimering-for-offentlig-sektor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2016\/08\/04\/vikten-av-sokmotoroptimering-for-offentlig-sektor\/","title":{"rendered":"Vikten av s\u00f6kmotoroptimering f\u00f6r offentlig sektor"},"content":{"rendered":"

I de flesta fall jag k\u00e4nner till var offentlig sektor tidigt ute p\u00e5 n\u00e4tet. Man skaffade webbplatser och s\u00e5g s\u00e4kert det som ett ytterst logiskt komplement till de trycksaker man hade, eller den hj\u00e4lp man kunde f\u00e5 via telefonv\u00e4xeln. Det hela \u00e4r egentligen inte konstigare \u00e4n att vi har en lagstiftning att leva upp till, F\u00f6rvaltningslagen, d\u00e4r man i 4\u00a7 kan l\u00e4sa att:<\/p>\n

\n

”Varje myndighet skall l\u00e4mna upplysningar, v\u00e4gledning, r\u00e5d och annan s\u00e5dan hj\u00e4lp till enskilda i fr\u00e5gor som r\u00f6r myndighetens verksamhetsomr\u00e5de. Hj\u00e4lpen skall l\u00e4mnas i den utstr\u00e4ckning som \u00e4r l\u00e4mplig med h\u00e4nsyn till fr\u00e5gans art, den enskildes behov av hj\u00e4lp och myndighetens verksamhet.
Fr\u00e5gor fr\u00e5n enskilda skall besvaras s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.
Om n\u00e5gon enskild av misstag v\u00e4nder sig till fel myndighet, b\u00f6r myndigheten hj\u00e4lpa honom till r\u00e4tta.”
– F\u00f6rvaltningslag (1986:223)<\/a><\/p>\n<\/blockquote>\n

I f\u00f6rsta stycket f\u00f6rst\u00e5r man att en webbplats kan effektivisera den s\u00e5 kallade serviceskyldigheten n\u00e5got enormt. Dessv\u00e4rre har nog denna tidiga ankomst gjort att man lutat sig tillbaka lite f\u00f6r mycket, \u00e5tminstone inom SEO (Search Engine Optimization, ocks\u00e5 kallat s\u00f6kmotoroptimering p\u00e5 svenska).<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ndrat beteende sedan 1990-talet<\/h2>\n

Med risk f\u00f6r att l\u00e5ta lika gammal som jag faktiskt \u00e4r, s\u00e5 har beteendet p\u00e5 webben \u00e4ndrats massor sedan offentlig sektor b\u00f6rjade skapa webbplatser. D\u00e4remot har inte alla f\u00f6r\u00e4ndrat sitt syns\u00e4tt sedan nittiotalet.<\/p>\n

N\u00e4r jag b\u00f6rjade jobba med webbutveckling, 1998, h\u00e5ll i hatten, s\u00e5 fanns inte Google. De s\u00f6kmotorer som fanns var inget att h\u00e4nga i granen n\u00e4r det g\u00e4llde svenska grejer. Sedan fanns sm\u00e5tt hoppl\u00f6sa l\u00e4nkkataloger som Yahoo d\u00e4r man kunde leta efter kvalitativa sidor som valts ut manuellt. Inte heller d\u00e4r kunde man r\u00e4kna med att hitta s\u00e4rskilt mycket svenskt.<\/p>\n

Ist\u00e4llet chansade man mycket p\u00e5 adresser. Man skrev adresser genom att ta bort prickar \u00f6ver svenska tecken och sedan skriva dit ett ”.se” p\u00e5 slutet. F\u00f6r det mesta kom man r\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4llde vilken stad man bodde i. Ut\u00f6ver denna teknik s\u00e5 fanns det oftast mer l\u00e4nkar att f\u00f6lja \u00e4n idag, inte s\u00e4llan l\u00e5nga listor med hj\u00e4lpsamma tips p\u00e5 l\u00e4nkar inom alla m\u00f6jliga \u00e4mnesomr\u00e5den.<\/p>\n

”Ange nyckelord som \u00e4r relevanta f\u00f6r s\u00f6kmotorer”<\/h3>\n

Att offentlig sektor ofta \u00e4r en ganska tr\u00f6gr\u00f6rlig koloss m\u00e4rker de flesta av oss av emellan\u00e5t. Jag kan sj\u00e4lv tycka att det finns en inbyggd trygghet i detta. Staten g\u00f6r inget f\u00f6rhastat och det \u00e4r f\u00f6r det mesta n\u00e5got positivt vi ofta inte har vett att uppskatta. Just n\u00e4r det g\u00e4ller SEO, och allt digitalt egentligen, kan det bli lite mer problematiskt.<\/p>\n

I slutet p\u00e5 1990-talet fanns det fortfarande s\u00f6kmotorer, som Altavista, som anv\u00e4nde sig av de nyckelord m\u00e5nga dolt p\u00e5 sin webbplats. Hur vet jag detta? Erfarenhet! Jag drev en webbplats om egyptisk mytologi, och n\u00e4r jag angav ”britney spears” som nyckelord f\u00f6rdubblades webbplatsens trafik \u00f6ver en natt. Inte f\u00f6r att det var relevanta bes\u00f6kare, men visst kunde v\u00e4l n\u00e5gon gilla en religion som dog ut n\u00e4r Jesus H Kristus gick i kortbyxor? \ud83d\ude42<\/p>\n

Fram till alldeles nyligen s\u00e5g jag ofta i webbredaktionella handb\u00f6cker att man ska fylla i s\u00f6kord\/nyckelord f\u00f6r s\u00f6kmotorers skull, \u00e4ven d\u00e4r jag jobbar. Nu \u00e4r det dock minst 15 \u00e5r sedan en s\u00f6kmotor som brydde sig om nyckelord faktiskt hade n\u00e5gra marknadsandelar att tala om. I digitala sammanhang \u00e4r det lite lurigt att \u00e5tervinna material \u00e5r efter \u00e5r, eller tro att det man brukar g\u00f6ra fortfarande \u00e4r klokt.<\/p>\n

En f\u00f6r\u00e4ndring som vi gjort inom Digitala medier i VGR \u00e4r att faktiskt ha ett beslut om att extern praxis \u00f6vertrumfar v\u00e5r egen praxis, i alla fall om den externa \u00e4r nyare eller b\u00e4ttre motiverad. Det beslutet blev dessv\u00e4rre n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att d\u00f6da den eviga fr\u00e5gan om ifall externa l\u00e4nkar ska \u00f6ppnas i ett nytt webbl\u00e4sarf\u00f6nster eller ej. Extern praxis \u00e4r enligt webbstandardorganisationen W3C:s tillg\u00e4nglighetsriktlinje WCAG 2.0 i sin striktaste mening att man ska avst\u00e5. Internt var praxis att dokument och externa l\u00e4nkar ska \u00f6ppnas i nytt f\u00f6nster. \u00c4ven dessa v\u00e4gval kan p\u00e5verka hur bra webbplatsen presterar hos Google.<\/p>\n

F\u00f6rhoppningsvis kan extern SEO-praxis, i en uppdaterad form, f\u00e5 god p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5rt jobb med inneh\u00e5ll fram\u00f6ver.<\/p>\n

Hur g\u00f6rs SEO 2016?<\/h2>\n
\"SEO
SEO 2016: Learn SEO with smart internet marketing strategies.<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e4ldigt mycket \u00e4r detsamma som under de senaste tio \u00e5ren. Jag har sj\u00e4lv haft ett uppeh\u00e5ll med mitt ut\u00f6vande av SEO sedan 2007, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5g jag det som l\u00e4mpligt att fr\u00e4scha upp kunskaperna. Nu har jag l\u00e4st boken SEO 2016: Learn SEO with smart internet marketing strategies<\/a> och denna bloggpost \u00e4r mina reflektioner utifr\u00e5n det vi g\u00f6r p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen inom digitala medier och eh\u00e4lsa.<\/p>\n

SEO \u00e4r skitenkelt!<\/h3>\n

Jag brukar sj\u00e4lv p\u00e5st\u00e5 att SEO \u00e4r hur enkelt som helst, i teorin. \u00c4ven boken bekr\u00e4ftar detta.<\/p>\n

Det enda du beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r att uppn\u00e5 god SEO \u00e4r att producera ett fantastiskt inneh\u00e5ll. D\u00e5 kommer s\u00f6kmotorerna f\u00f6rr eller senare uppt\u00e4cka det och bel\u00f6na dig rikligt. Man skulle kunna s\u00e4ga att om alla andra p\u00e5 n\u00e4tet gillar det du g\u00f6r s\u00e5 kommer s\u00f6kmotorerna till sist lista ut detta.<\/p>\n

Vill man ha ett mer utf\u00f6rligt svar s\u00e5 handlar SEO egentligen om att visa sin webbplats och dess inneh\u00e5ll fr\u00e5n sin b\u00e4sta sida f\u00f6r s\u00f6kmotorerna. Men idag handlar det minst lika mycket om att s\u00f6kmotorna ska kunna f\u00e5nga upp signaler om vilket mottagande respektive sida har f\u00e5tt.<\/p>\n

SEO handlar egentligen om signaler en s\u00f6kmotor kan uppfatta. Signaler om att ditt inneh\u00e5ll \u00e4r bra, att det \u00e4r tillg\u00e4ngligt, uppskattat av andra och att det lever upp till den f\u00f6rv\u00e4ntan man kan ha p\u00e5 en kvalitativ webbplats.<\/p>\n

On-page SEO kontra Off-page<\/h3>\n

Tv\u00e5 begrepp du beh\u00f6ver k\u00e4nna till \u00e4r on-page och off-page. De \u00e4r hyggligt sj\u00e4lvf\u00f6rklarande. On-page SEO handlar om det som finns p\u00e5 din webbplats. En webbplats ska p\u00e5 alla s\u00e4tt den kan f\u00f6rmedla att den har ett kvalitativt inneh\u00e5ll och att inneh\u00e5llet \u00e4r tillg\u00e4ngligt s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r oss morgontr\u00f6tta med grus i \u00f6gonen, de med nedsatt syn, samt Googles sm\u00e5 ”botar” som tittar igenom din webbplats.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 kvalitetsfaktor inom on-page som s\u00f6kmotorerna blir allt b\u00e4ttre p\u00e5 \u00e4r att analysera texten. Inte bara att meningar inte f\u00e5r vara hur l\u00e5nga som helst, men ocks\u00e5 att ord ska vara korrekt stavade.<\/p>\n

Off-page d\u00e4remot \u00e4r allt som har med din webbplats att g\u00f6ra men som sker p\u00e5 andra webbplatser eller tj\u00e4nster. En kvalitetsfaktor inom off-page \u00e4r hur m\u00e5nga f\u00f6ljare man har p\u00e5 sociala n\u00e4tverk. S\u00e4g att organisationens Instagram-konto \u00e4r popul\u00e4rt, ja d\u00e5 \u00e4r bio-l\u00e4nk v\u00e4rdefull och man b\u00f6r med eftertanke v\u00e4lja var den pekar.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 m\u00e5nga fler f\u00f6rslag p\u00e5 on-page och off-page kan jag rekommendera Search Engine Lands periodiska system. Du finner den l\u00e4nkad i slutet p\u00e5 denna bloggpost.<\/p>\n

Trust + Authority + Relevance = succ\u00e9<\/h2>\n

Vill du ha \u00e4nnu en f\u00f6renkling av vad SEO g\u00e5r ut p\u00e5 s\u00e5 \u00e4r det egentligen ”bara” inom tre olika kategorier du beh\u00f6ver briljera, n\u00e4mligen:<\/p>\n

    \n
  1. Trust \u2248 f\u00f6rtroendeingivande.<\/li>\n
  2. Authority \u2248 auktoritet.<\/li>\n
  3. Relevance \u2248 relevans, aktualitet.<\/li>\n<\/ol>\n

    F\u00f6rtroendeingivande<\/h3>\n

    Hur bygger man en f\u00f6rtroendeingivande webbplats? Ja, det kanske inte \u00e4r s\u00e5 enkelt att lista ut. Dessutom \u00e4r inte s\u00f6kmotorer helt \u00f6ppna med exakt vad de m\u00e4ter, s\u00e5 SEO \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning en gissningssport om vad som \u00e4r viktigast att \u00e5tg\u00e4rda f\u00f6rst.<\/p>\n

    Det s\u00f6kmotorerna \u00e4r ute efter \u00e4r att kunna s\u00e5lla bort skr\u00e4pet och l\u00e4mna plats till de legitima webbplatser som har kvalitativt inneh\u00e5ll. F\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra bra ifr\u00e5n sig inom denna del s\u00e5 jobbar man med sitt inneh\u00e5ll, f\u00f6ljer webbstandarder och allt annat man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig en s\u00f6kmotor kan m\u00e4rka av. En sak jag ofta tjatar om \u00e4r hur man anv\u00e4nder inarbetade adresser p\u00e5 sin webbplats, eller att man skickar korrekta felmeddelanden. En URL-strategi \u00e4r bra att ha samt att den f\u00e5r p\u00e5verka hur publiceringssystemet fungerar.<\/p>\n

    Auktoritet<\/h3>\n

    Auktoritet var n\u00e4stan det enda som SEO handlade om f\u00f6r 10 \u00e5r sedan. M\u00e5nga har s\u00e4kert h\u00f6rt talas om PageRank, Googles formel\/algoritm, f\u00f6r att avg\u00f6ra vilka webbplatser som har ett h\u00f6gt v\u00e4rde. PageRank \u00e4r ett v\u00e4rde mellan noll och tio, d\u00e4r tio endast var uppn\u00e5eligt f\u00f6r extremt v\u00e4lk\u00e4nda webbplatser, som Adobe eller internationella medier. PageRank \u00e4r en siffra som beskriver hur m\u00e5nga sajter som l\u00e4nkar till en. Om man f\u00e5r en l\u00e4nk fr\u00e5n en webbplats med h\u00f6g PageRank kommer dess h\u00f6ga PageRank att smitta av sig lite granna. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r en l\u00e4nk fr\u00e5n en etablerad webbplats, en auktirotet, mer v\u00e4rd \u00e4n en l\u00e4nk fr\u00e5n en helt ok\u00e4nd eller nystartad webbplats.<\/p>\n

    Idag \u00e4r inte Google PageRank l\u00e4ngre n\u00e5got man kan ta del av, men det ryktas om att Google sj\u00e4lva forts\u00e4tter anv\u00e4nda det som en av m\u00e5nga ing\u00e5ngsv\u00e4rden i hur de bed\u00f6mer en webbplats.<\/p>\n

    En ingrediens som tillkommit de senaste 10 \u00e5ren \u00e4r hur man bekr\u00e4ftar att man \u00e4r en auktoritet i andra kanaler \u00e4n enbart via sin webbplats. Exempelvis \u00e4r antalet f\u00f6ljare p\u00e5 Twitter, Facebook, Instagram, med mera, uppgifter s\u00f6kmotorerna garanterat anv\u00e4nder sig av f\u00f6r att s\u00e5lla agnarna fr\u00e5n vetet.<\/p>\n

    Auktoritet handlar mycket om siffror. Hur m\u00e5nga f\u00f6ljare har ni? Hur m\u00e5nga viktiga webbplatser l\u00e4nkar till er webbplats?<\/p>\n

    Att ha fler f\u00f6ljare, och fler l\u00e4nkar till sin webbplats, g\u00f6r i de flesta fall att man kommer h\u00f6gre upp i s\u00f6kresultatet \u00e4n en j\u00e4mf\u00f6rbar webbsida.<\/p>\n

    \"Nagelsvamp<\/a>
    Nagelsvamp enligt Google.<\/figcaption><\/figure>\n

    Relevans<\/h3>\n

    Alla tror v\u00e4l sj\u00e4lva att det de g\u00f6r har en relevans. Som den of\u00f6rl\u00e5tande idioten jag ibland \u00e4r s\u00e5 exemplifierar jag det ibland med att ”men, mamma sa att jag \u00e4r speciell och duktig”. Allt vi g\u00f6r \u00e4r dessv\u00e4rre inte det b\u00e4sta sedan skivat br\u00f6d, och det \u00e4r precis den utmaningen som s\u00f6kmotorer har f\u00f6r att v\u00e4lja vad som ska ranka h\u00f6gst baserat p\u00e5 relevans. Allt annat lika s\u00e5 \u00e4r det relevans som avg\u00f6r.<\/p>\n

    Relevansdelen \u00e4r det som g\u00f6r en kommunikat\u00f6r nyfiken p\u00e5 nytt. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att allt v\u00e4sentligt redan finns dokumenterat p\u00e5 Wikipedia, men det \u00e4r tack vare relevans som man kan briljera kring sin kunskap om kontext\/sammanhang. Vissa har f\u00f6rs\u00f6kt g\u00f6ra sm\u00e5 \u00e4mnesinriktade webbplatser f\u00f6r att kl\u00e5 Wikipedia, googla p\u00e5 nagelsvamp<\/a> s\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r du vad jag menar. N\u00e4stan varenda diagnos, bekymmer, kr\u00e4mpa, medicin eller aktiv substans har en temasajt idag. Det \u00e4r n\u00e4stan att jag \u00e5ngrar att jag s\u00e5lde dom\u00e4nen biverkningar.se \ud83d\ude42<\/p>\n

    Hur som helst, man beh\u00f6ver egentligen inte skapa nya webbplatser f\u00f6r att tr\u00e4nga sig fram med specifikt relevant inneh\u00e5ll. Ist\u00e4llet b\u00f6r man f\u00f6rs\u00f6ka komplettera sin redan f\u00f6rtroendeingivande och etablerade webbplats (dom\u00e4n) med relevant inneh\u00e5ll. Ett exempel p\u00e5 s\u00e5dant f\u00f6rs\u00f6k \u00e4r v\u00e5rt Sahlgrenska Universitetssjukhuset<\/a>, de har gett upp sin redaktionella ansats och k\u00f6r idag en (ytterst sparsam) wiki-liknande l\u00f6sning d\u00e4r bes\u00f6karna sj\u00e4lva kan skriva inneh\u00e5llet. Inte helt olikt Wikipedia, fast utan korsl\u00e4nkningen, men med den \u00e4mnesrelevans och \u00e4mnesauktoritet som Wikipedia aldrig kommer uppn\u00e5. Kanske kan det g\u00f6ra att sahlgrenska.se <\/a>kan knycka marknadsandelar fr\u00e5n nationella initiativet 1177.se<\/a> n\u00e4r det g\u00e4ller lokala\/regionala s\u00f6kningar p\u00e5 Google?<\/p>\n

    Lokala s\u00f6kningar \u00e4r det nya svarta<\/h2>\n

    Aprop\u00e5 lokala s\u00f6kningar, geografiskt allts\u00e5, s\u00e5 kom det tydligen som en nyhet b\u00e5de f\u00f6r Google och SEO-proffs att anv\u00e4ndarna n\u00e4stan vid varannan s\u00f6kning letar efter n\u00e5got som finns i deras n\u00e4romr\u00e5de. Google har anpassat sina algoritmer efter detta nu, s\u00e5 det du som webbplats\u00e4gare b\u00f6r g\u00f6ra \u00e4r att ge dem signaler om var verksamheten finns. Det finns ett antal olika s\u00e4tt att g\u00f6ra detta, varav man g\u00e4rna f\u00e5r g\u00f6ra flera, bland annat att:<\/p>\n

      \n
    1. Ange sin fysiska adress. Allra minst ange stad emellan\u00e5t, men helst via webbstandarden Schema.org ange var man finns och var man erbjuder service.<\/li>\n
    2. Bekr\u00e4fta via Googles tj\u00e4nst My Business<\/a> var verksamheten finns, det r\u00e4cker med att man kan ta emot post.<\/li>\n
    3. Ha en adress som \u00e4r i n\u00e4rheten av det s\u00f6kord som anges. Har man en adress med Lysekil som postort kommer man med automatik vara mer relevant \u00e4n n\u00e5gon i Mariestad (om allt funkar som det ska).<\/li>\n
    4. Citeringar p\u00e5 n\u00e4tet. Denna \u00e4r lite knepig d\u00e5 det g\u00e4ller sajter som i fritext anger verksamhetens namn och d\u00e4r det s\u00e4tts betyg. Du kanske hann se att det ibland, tidigare, fanns 1-5 stj\u00e4rnor i Googles resultat? Ja, detta \u00e4r en variant av detta. Om en verksamhet f\u00e5r bra betyg p\u00e5 webbplatser d\u00e4r verksamheten n\u00e4mns kommer det hj\u00e4lpa till.<\/li>\n
    5. Den allm\u00e4nna auktoriteten ens webbplats har spelar f\u00f6rst\u00e5s in.<\/li>\n
    6. Verksamhetens namn s\u00e5 som man anm\u00e4lde sig hos Googles tj\u00e4nst My Business. Heter din verksamhet ”V\u00e5rdcentralen i M\u00f6lndal” s\u00e5 kommer du f\u00e5 en boost p\u00e5 nyckelord som v\u00e5rdcentral<\/em> och M\u00f6lndal<\/em>. Kan vara v\u00e4rt att fundera p\u00e5 n\u00e4r man namnger verksamheter, *host*, som N\u00e4rh\u00e4lsan<\/a>, *host*.<\/li>\n
    7. Den stad och postnummer som man anm\u00e4lt sig som via Googles tj\u00e4nst My Business.<\/li>\n
    8. Klickfrekvensen och s\u00e5 kallad pogo-sticking i s\u00f6kmotorernas resultat. En indikation p\u00e5 att anv\u00e4ndarna anser att din verksamhet \u00e4r en auktoritet p\u00e5 lokala s\u00f6kningar kan m\u00e4tas p\u00e5 att de v\u00e4ljer att klicka (klicksfrekvens), samt att de inte snabbt som attans \u00e5terkommer till s\u00f6kresultatet (s\u00e5 kallad pogo-sticking).<\/li>\n<\/ol>\n

      Mer info om hur man kn\u00f6r sig fram inom lokal SEO finner du l\u00e4nkat nedan. Moz.com har en bra guide.<\/p>\n

      Billiga knep funkar inte l\u00e4ngre – inte v\u00e4rt att f\u00f6rs\u00f6ka<\/h2>\n

      Det finns en driva med utdaterade fulhack f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka lura s\u00f6kmotorerna. Content farms var popul\u00e4rt ett tag, det gjorde att man kunde knycka material fr\u00e5n Wikipedia och andra trov\u00e4rdiga webbplatser och hamna h\u00f6gt i s\u00f6kresultaten. En teknik kallad keyword stuffing\u00a0 verkar m\u00e5nga fortfarande tro p\u00e5. Den handlar om att upprepa viktiga s\u00f6kord m\u00e5nga g\u00e5nger i en text. Om det enligt en s\u00f6kmotors algoritm \u00e4r misst\u00e4nkt m\u00e5nga upprepningar av ett visst ord s\u00e5 kan man ist\u00e4llet bli utesluten fr\u00e5n s\u00f6kmotorerna, s\u00e5 det g\u00e4ller att vara f\u00f6rsiktig.<\/p>\n

      Ett annat fulknep som inte l\u00e4ngre l\u00f6nar sig \u00e4r att ha dolda sidor.Allts\u00e5 s\u00e5dana sidor som man inte v\u00e5gar visa upp f\u00f6r sina bes\u00f6kare p\u00e5 webbplatsen. Det \u00e4r ganska enkelt f\u00f6r en s\u00f6kmotor att j\u00e4mf\u00f6ra vilka sidor du l\u00e4nkar till p\u00e5 din webbplats och de som du har i din sitemap i Search Console\/Webmaster Tools. En sida som inte har s\u00e4rskilt m\u00e5nga interna l\u00e4nkar p\u00e5 webbplatsen \u00e4r knappast viktig. Snarare kanske _hela_ din webbplats borde straffas f\u00f6r att lura s\u00f6kmotorerna?<\/p>\n

      Black hat, grey hat och white hat<\/h3>\n

      Om du vill s\u00f6ka vidare om vad du ska akta dig f\u00f6r finns det tre snarlika begrepp du beh\u00f6ver k\u00e4nna till.<\/p>\n