{"id":52,"date":"2015-11-27T00:46:20","date_gmt":"2015-11-26T23:46:20","guid":{"rendered":"https:\/\/vgrutv.wordpress.com\/?p=52"},"modified":"2018-01-18T16:19:29","modified_gmt":"2018-01-18T15:19:29","slug":"retrospekt-hosten-2015-inom-webbkommunikation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2015\/11\/27\/retrospekt-hosten-2015-inom-webbkommunikation\/","title":{"rendered":"Retrospekt: h\u00f6sten 2015 inom webbkommunikation"},"content":{"rendered":"

Jag, Marcus, jobbar inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens webbf\u00f6rvaltning som specialist p\u00e5 webbanalys och s\u00f6k. Vi f\u00f6ljer f\u00f6rvaltningsmodellen PM3. Det \u00e4r en modell f\u00f6r att f\u00f6rvalta IT-l\u00f6sningar. D\u00e4r delas IT-system upp i olika kategorier, respektive uppdelning kallas f\u00f6r ett objekt. Ett objekt vi har tar hand om diariesystem och dokumenthanteringssystem, ett annat jobbar med de system som har med den v\u00e5rdadministrativa processen att g\u00f6ra. Vi har ett flertal s\u00e5dana objekt.<\/p>\n

Intro till f\u00f6rvaltningsmodellen PM3<\/h2>\n

Det objekt jag jobbar inom heter Objekt Kommunikation f\u00f6r webbtj\u00e4nster<\/strong>. Vi \u00e4r skiktet mellan IT och verksamheten. Den som styr objektet kallas f\u00f6r objekt\u00e4gare, den som styr mer daglig dags kallas f\u00f6r objektledare. Objektledaren har n\u00e5got som kallas f\u00f6r objektspecialister. En objektspecialist (en s\u00e5n som jag) vurmar f\u00f6r, och f\u00f6rvaltar, ett IT-system, f\u00e5ngar in verksamhetens behov och representerar verksamhetens intressen. Varje roll inom ett objekt har en motsvarighet p\u00e5 IT-sidan av verksamheten. Verksamhetspersonen och IT-personen f\u00f6rv\u00e4ntas komma \u00f6verens om hur man ska jobba och prioritera. Det var en crash-course i PM3, s\u00e4kert ytterst f\u00f6renklad enligt n\u00e5gon mer renl\u00e4rig \u00e4n undertecknad.<\/p>\n

Objektet jag jobbar inom har hand om publiceringssystem som Episerver, enk\u00e4tverktyg som Esmaker, bildbanken Fotoweb, s\u00f6kmotorn Apache Solr, webbanalysverktyget Piwik, s\u00f6kanalysverktyget Kibana, och m\u00e5nga fler.<\/p>\n

”Mina” system som objektspecialist (med samordningsansvar verksamhet, *puuh*, l\u00e4s produkt\u00e4gare) \u00e4r Apache Solr, Piwik och Kibana.<\/p>\n

H\u00e4nt under h\u00f6sten 2015<\/h2>\n

Vi har som sagt gjort massor under h\u00f6sten. En enda bloggpost g\u00f6r det hela p\u00e5 inget s\u00e4tt r\u00e4ttvisa, men detta f\u00e5r bli en summering och nu n\u00e4r vi har en utvecklingsblogg kan l\u00f6pande rapportering bli s\u00e5 mycket enklare.<\/p>\n

Intran\u00e4t – Episerver CMS och Sharepoint?<\/h3>\n

F\u00f6r ett \u00e5r sedan slutf\u00f6rdes en nul\u00e4gesanalys av medarbetarnas behov kring ett framtida funktionellt intran\u00e4t. Eller vad vissa skulle kalla f\u00f6r en digital arbetsplats. Du kan h\u00e4mta nul\u00e4gesanalysen f\u00f6r intran\u00e4tet som e-bok och PDF p\u00e5 v\u00e5r digitala bokhylla<\/a>.<\/p>\n

Under h\u00f6sten 2015 har ett mycket omfattande arbete utf\u00f6rts i form av en f\u00f6rstudie till det blivande intran\u00e4tet. Det har inneh\u00e5llit ett flertal delprojekt, externa konsulter inom intran\u00e4t, uppf\u00f6ljning, tillg\u00e4nglighet, koncept och grafisk form. F\u00f6rhoppningsvis kan jag eller n\u00e5gon kollega dela med oss av inspirationsdesign eller annan dokumentation fram\u00f6ver. \u00c4r du extremt nyfiken s\u00e5 h\u00f6r av dig \ud83d\ude42<\/p>\n

Webbpublicering – Episerver CMS<\/h3>\n

Under h\u00f6sten kom ett projekt med uppgradering av Episerver CMS ig\u00e5ng p\u00e5 allvar – efter mycket f\u00f6rarbete under v\u00e5ren. Vi g\u00f6r ett hopp fr\u00e5n Episerver 6.x till 8, men du som kan plattformen vet att Episerver sj\u00e4lva inte gillar att prata om versioner l\u00e4ngre, deras id\u00e9 \u00e4r att kalla det f\u00f6r CMS och att vi l\u00f6pande f\u00e5r uppdateringar.<\/p>\n

Du som \u00e4r nyfiken kan h\u00f6ra av dig s\u00e5 f\u00f6rmedlar jag kontakten vidare.<\/p>\n

VGR b\u00f6rjar med en prestandabudget<\/h4>\n

F\u00f6r en och en halv m\u00e5nad sedan beslutades att vi ska jobba enligt ett koncept som kallas f\u00f6r prestandabudget. I och med detta sattes ocks\u00e5 en m\u00e4tbar l\u00e4gsta-niv\u00e5 f\u00f6r\u00a0 v\u00e5ra blivande webbplatser p\u00e5 uppgraderade Episerver. Du kan l\u00e4sa prestandabudgeten bland v\u00e5r \u00f6ppna dokumentation p\u00e5 Github<\/a>.<\/p>\n

Po\u00e4ngen, i all korthet, \u00e4r att klarg\u00f6ra vad som \u00e4r l\u00e4gsta acceptabla niv\u00e5 f\u00f6r v\u00e5ra webbplatser. Denna l\u00e4gsta-niv\u00e5 \u00e4r nu n\u00e5got som v\u00e5ra webbkonsulter i samarbete med best\u00e4llaren kan f\u00f6lja upp. Det underl\u00e4ttar webbarbetet att p\u00e5 f\u00f6rhand vara \u00f6verens om vad man menar med kvalitet. En prestandabudget \u00e4r ett s\u00e4tt.<\/p>\n

…och en stilguide<\/h4>\n

Stilguide \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r den kommunikativa stil man har. Det finns massor med intressant potentiellt inneh\u00e5ll i en stilguide. Det ska villigt erk\u00e4nnas att stilguider inte \u00e4r n\u00e5got nytt, inom trycksaksorienterade verksamhter \u00e4r det gammal sk\u00e5pmat, men inom digital kommunikation \u00e4r det ganska nytt fortfarande. N\u00e4r jag f\u00f6rklarat stilguide f\u00f6r kollegor brukar jag j\u00e4mf\u00f6ra det med en digital motsvarighet till en grafisk manual, i kombination med digital identitet och samtidigt de kommunikativa knep man \u00f6nskar leva upp till. En stilguide i digitala sammanhang har ofta mycket kring grafisk form, designm\u00f6nster f\u00f6r appar och webb, eller tilltal i sociala medier. Det kan lika g\u00e4rna vara en handbok f\u00f6r de anst\u00e4llda om hur<\/em> man skriver, p\u00e5 vilket s\u00e4tt man skriver f\u00f6rkortningar, vilka ord som \u00e4r ol\u00e4mpliga f\u00f6r respektive m\u00e5lgrupp, och mycket mer.<\/p>\n

Vid \u00e5rsskiftet kommer vi ha en publik stilguide att visa upp p\u00e5 Github<\/a>. I v\u00e5r v\u00e4rld ing\u00e5r prestandabudgeten som en bilaga i stilguiden, likv\u00e4l har vi valt att stuva in v\u00e5ra designm\u00f6nster i v\u00e5r stilguide.<\/p>\n

…och ett bibliotek av designm\u00f6nster<\/h4>\n

Du som \u00e4r bekant med webbdesign har s\u00e4kert h\u00f6rt talas om atomic design, n\u00e5got som webbgeniet Brad Frost missionerat sedan n\u00e5got \u00e5r tillbaka. Det handlar om att bryta ner allt inom design till dess minsta best\u00e5ndsdel, kombinera det i atomer, molekyler och organismer. En organism kan vara kombinationen av ett f\u00e4lt f\u00f6r anv\u00e4ndarens s\u00f6kord och knappen f\u00f6r att utf\u00f6ra s\u00f6kningen. Denna organism lever ofta i en malls sidhuvud, tillsammans med logotyp och navigering. Sidhuvudet tillsammans med en webbsidas inneh\u00e5ll och eventuell sidfot \u00e4r det som ofta kallas f\u00f6r en sidmall.<\/p>\n

Po\u00e4ngen med att jobba med designm\u00f6nster i en stilguide \u00e4r att vi som organisation f\u00f6rs\u00f6ker standardisera hur saker ser ut. En fr\u00e5ga som h\u00f6r mer till stilguiden \u00e4r hur vi sk\u00f6ter allt kring typografi, allts\u00e5 teckensnitt, textstorlek p\u00e5 respektive sorts pryl bes\u00f6karna anv\u00e4nder, med mera f\u00f6r att inneh\u00e5llet ska g\u00e5 att uppfatta. Mer \u00e5t designm\u00f6nster hamnar saker som att vara konsekvent inom organisationen, att f\u00f6lja etablerade designkonventioner med egna genomt\u00e4nkta till\u00e4gg, f\u00f6r att l\u00e4ra \u00e5terkommande anv\u00e4ndare exakt hur<\/em> n\u00e5got ser ut n\u00e4r VGR \u00e4r avs\u00e4ndare.<\/p>\n

En person hos v\u00e5r IT-arkitekturledning st\u00e4llde den ytterst relevanta fr\u00e5gan i v\u00e5ras om detta kan minska risken f\u00f6r urkundsf\u00f6rfalskning, n\u00e4tfiske och annat sattyg n\u00e5gon kan f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra i VGRs namn. Det hade jag inte t\u00e4nkt p\u00e5, men visst, om vi l\u00e4r folk hur det brukar se ut n\u00e4r vi \u00e4r avs\u00e4ndare s\u00e5 kanske de anar or\u00e5d n\u00e4r n\u00e5gon annan g\u00f6r ett halvhj\u00e4rtat f\u00f6rs\u00f6k att imitera oss. D\u00e4ri ligger ocks\u00e5 moroten f\u00f6r oss sj\u00e4lva att inte verka imitera oss sj\u00e4lva, vi beh\u00f6ver leva upp till v\u00e5r egen standard…<\/p>\n

S\u00f6kmotorn – Apache Solr<\/h3>\n

\"sok.vgregion.se\"F\u00f6rra h\u00f6sten prototypade via fram ett nytt s\u00f6kgr\u00e4nssnitt<\/a>, satte en prestandabudget p\u00e5 det kring tillg\u00e4nglighet och andra m\u00e4tbara kvalitetsfaktorer<\/a>. Under h\u00f6sten 2015 har vi byggt detta s\u00f6kgr\u00e4nssnitt i Episerver. Betaversionen kommer att testas enligt bland annat m\u00e4tmetoden Net Promoter<\/a> internt under n\u00e5gra m\u00e5nader innan det ers\u00e4tter nuvarande s\u00f6kfunktion.<\/p>\n

Po\u00e4ngen med Net Promoter Score \u00e4r att man p\u00e5 ett standardiserat s\u00e4tt kan f\u00e5 reda p\u00e5 hur bra\/illa det \u00e4r st\u00e4llt med en funktion. Personen svarar p\u00e5 fr\u00e5gor likt: \u201dHur sannolikt \u00e4r det att du skulle rekommendera den h\u00e4r s\u00f6kfunktionen till en kollega?\u201d och anger sitt svar i skalan 0 till och med 10. Detta betyg r\u00e4knas sedan om till ett Net Promoter Score som anger om den genomsnittliga anv\u00e4ndaren \u00e4r negativ, passiv eller positivt inst\u00e4lld till det som utv\u00e4rderats.<\/p>\n

Ut\u00f6ver detta \u00f6vergripande betyg kommer \u00e4ven verksamhetsm\u00e5l s\u00e4ttas, initiala nyckeltal (KPI:er, Key Performance Indicators) f\u00f6r s\u00f6kfunktionen. S\u00e5 som det ser ut nu \u00e4r verksamhetsm\u00e5len f\u00f6r s\u00f6kfunktionen f\u00f6ljande:<\/p>\n