Design som skadar eller d\u00f6dar<\/h2>\n
Ju mer vag uppfattning man som skapare av n\u00e5got har av dem som ska anv\u00e4nda tinget desto mer avl\u00e4gset blir det att ha medk\u00e4nsla med dem. Om vi inte kan begripa att de beslut vi tar p\u00e5verkar livs levande m\u00e4nniskor finns det ett fel i skapandeprocessen. Det kanske \u00e4r l\u00e4tt h\u00e4nt dock, det finns s\u00e5 mycket annat och konkreta m\u00e5l att fokusera p\u00e5 ist\u00e4llet. Vi kanske har l\u00e4ttare att f\u00f6rh\u00e5lla oss till en deadline, eller att projektbudget b\u00f6rjar n\u00e4rma sig sitt slut. Kanske m\u00e5ste vi s\u00e4nka ambitionen\u00a0f\u00f6r att avtalet med en leverant\u00f6r f\u00f6rsvinner vid ett visst datum, eller att vi k\u00e4mpar f\u00f6r att h\u00e5lla oss under n\u00e5gon fiktiv ekonomisk gr\u00e4ns f\u00f6r att slippa upphandla.<\/p>\n
F\u00f6r oss i offentlig sektor vars budget magiskt f\u00f6rsvinner varje \u00e5rsskifte k\u00e4nns det verkligen inte avl\u00e4gset att ekonomiska faktorer upplevs som konstanter och att allt annat \u00e4r mjukare v\u00e4rden. Nyligen l\u00e4ste jag en projektplan – f\u00f6r ett informationssystem till v\u00e5rden – d\u00e4r det tydligt framgick att framg\u00e5ngsfaktorer var att projektet levererade enligt budget och i tid. Det stod inget som helst om vilken kvalitet som beh\u00f6vde uppn\u00e5s, vilken verkan eller nytta projektet skulle leverera till v\u00e5rden, patienter, allm\u00e4nheten eller samh\u00e4llet.\u00a0S\u00e5dana projekt blir kanske aldrig b\u00e4ttre \u00e4n att skydda projektledarens rykte. M\u00e5let blir att undvika bevis p\u00e5 misslyckande? D\u00e4r \u00e4r ju datum och ekonomiska m\u00e5ttstockar tacksamma d\u00e5 de \u00e4r s\u00e5 absoluta. Antingen var det i tid och enligt budget, eller inte.<\/p>\n
Aff\u00e4rsm\u00e4ssigt beslut<\/h3>\n
Hur aff\u00e4rsm\u00e4ssig \u00e4r en str\u00e4van om att undvika att orsaka d\u00f6d eller skada? Exakt hur mycket f\u00e5r det kosta? Ska vi dra gr\u00e4nsen vid att skapa fysisk skada, men till\u00e5ta k\u00e4nslom\u00e4ssig skada? En s\u00e5dan avv\u00e4gning fick Ford g\u00f6ra p\u00e5 1970-talet n\u00e4r de tog fram budgetmodellen Ford Pinto<\/a>\u00a0f\u00f6r att konkurrera med billiga utl\u00e4ndska m\u00e4rken. Problemet var bara att de placerat bensintanken p\u00e5 ett st\u00e4lle som gjorde att bilen allt f\u00f6r enkelt blev ett brinnande inferno om den blev p\u00e5k\u00f6rd bakifr\u00e5n – \u00e4ven i ganska l\u00e5ga farter. Ju mer m\u00f6da man la p\u00e5 att l\u00f6sa detta problem, desto mindre l\u00f6nsam var bilmodellen utan att h\u00f6ja priset. S\u00e5 fr\u00e5gan var om en billig bil n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste vara mindre s\u00e4ker. Fanns det en ”kostnadseffektiv” l\u00f6sning, s\u00e5 Ford kunde forts\u00e4tta erbjuda en bil i budgetsegmentet?<\/p>\n ”Most of the evil in this world is done by people with good intentions.” Visst kan det vara enkelt att peka finger anklagande mot de som bevisligen misslyckats fatalt med design och ta f\u00f6r givet att man aldrig skulle gjort samma misstag. Samtidigt, om man s\u00e4tter sig in i deras situation \u00e4r det kanske inte s\u00e5 konstigt att det blev som det blev.<\/p>\n Om ens verksamhet per definition \u00e4r farlig eller handlar om att v\u00e5rda blir konsekvenserna alltid st\u00f6rre. 1982 sl\u00e4pptes en ny maskin f\u00f6r str\u00e5lningsterapi, kallad Therac-25<\/a>. Maskinens anv\u00e4ndningsomr\u00e5de var att med en lagom dos str\u00e5lning f\u00f6rs\u00f6ka sl\u00e5 ut cancerceller i ett visst omr\u00e5de i kroppen hos en patient. Maskinen styrdes med mjukvara av en v\u00e5rdperson som fanns i ett annat rum \u00e4n patienten. Att man som v\u00e5rdgivare \u00e4r i ett annat rum beror p\u00e5 att str\u00e5lning inte \u00e4r helt harml\u00f6st, s\u00e4rskilt inte om det \u00e4r n\u00e5got man uts\u00e4tts f\u00f6r ofta.<\/p>\n Mellan 1985 och 1987 dog sex patienter p\u00e5 grund av handhavandefel som gjorts just p\u00e5 denna maskin. D\u00e5 ska man komma ih\u00e5g att endast elva maskiner hade hunnits ta i bruk. Det som h\u00e4nde var att vissa patienter fick i sig 17 000\u00a0i str\u00e5lningsdos trots att en normal dos var cirka 200, samt att en dos om 1000 f\u00f6rdelad \u00f6ver hela kroppen anses vara d\u00f6dlig. Hur kommer det sig att man ens kan dela ut en dos som \u00e4r sjutton g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n d\u00f6dlig dos?<\/p>\n Det som h\u00e4nde patienterna som fick f\u00f6r h\u00f6g dos var att de fick kl\u00e5da ganska tidigt och efter n\u00e5gra dagar utvecklades det till ett stort h\u00e5l in i kroppen. En av dem beskrev str\u00e5lningstillf\u00e4llet som att ha blivit skjuten fast l\u00e5ngsamt.<\/p>\n Det fanns mycket med den maskinen som kunde ha varit b\u00e4ttre, men en sak som de flesta av oss k\u00e4nner igen \u00e4r hur mycket vikt man l\u00e4gger vid felmeddelanden man inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r. Efter ett tag b\u00f6rjar man ignorera dem om de \u00e4r en naturlig del av anv\u00e4ndandet. Precis s\u00e5 var det med Therac-25, felmeddelanden var frekventa och inte direkt meningsfullt formulerade. Ett av felmeddelandena l\u00f6d kort och gott ”Malfunction 54”, vilket inte ens f\u00f6rklarades i\u00a0n\u00e5gon manual. Ett av d\u00f6dsfallen berodde p\u00e5 precis detta, att anv\u00e4ndaren var s\u00e5 van med irrelevanta felmeddelanden och inte reagerade p\u00e5 felmeddelandet som delade ut en d\u00f6dlig dos. I ett av fallen delades ett flertal d\u00f6dliga doser ut till en patient som tidigare f\u00e5tt behandling. Patienten visste med sig att dessa doser inte st\u00e4mde, men p\u00e5 grund av att v\u00e5rdgivaren var i ett annat rum kunde\u00a0hen inte ropa p\u00e5 hj\u00e4lp i den f\u00f6r dagen trasiga kommunikationsutrustningen.<\/p>\n Att fel dos kunde matas in i systemet var p\u00e5 grund av att tangentbordets piltangenter hade fler funktioner \u00e4n att hoppa runt i mjukvarans gr\u00e4nssnitt av olika f\u00e4lt. Stod mark\u00f6ren i doseringsf\u00e4ltet ledde exempelvis upp\u00e5tpilen till att ange det numeriska namnet f\u00f6r den knappen. Det \u00e4r ju inte helt logiskt f\u00f6r en anv\u00e4ndare. Dessutom kunde anv\u00e4ndare missa detta d\u00e5 det inte var enkelt att f\u00e5 \u00e5terkoppling om vad som h\u00e4nde i mjukvaran.<\/p>\n Det finns f\u00f6rst\u00e5s designprinciper man kan f\u00f6lja f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka undvika dessa misslyckanden. Den mest popul\u00e4ra \u00e4r snart tjugo \u00e5r gammal och handlar om tio grundregler f\u00f6r hur man designar system. Den \u00e4r framtagen bland annat av ett namn v\u00e4rt att l\u00e4gga p\u00e5 minnet, dansken Jakob Nielsen, en av grundarna till Nielsen Norman Group (NNG). En av de andra grundarna \u00e4r hyggligt k\u00e4nd han ocks\u00e5, Don Norman. Don har f\u00f6rfattat ett g\u00e4ng fantastiska b\u00f6cker, fr\u00e4mst \u00e4r det The Design of Everyday Things<\/a> man b\u00f6r l\u00e4sa om man \u00e4r intresserad av\u00a0dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n Att saker man anv\u00e4nder har olika funktioner \u00e4r inte alltid s\u00e5 sj\u00e4lvf\u00f6rklarande eller anv\u00e4ndarv\u00e4nligt som man f\u00f6rst kanske tror. Jag tror inte jag \u00e4r ensam om att satt mig i bilen, v\u00e4nt mig bak\u00e5t f\u00f6r att se var jag backar men \u00f6verraskats av att backen inte var i. Min mentala modell av hur jag l\u00e4mnar bilen \u00e4r att backen \u00e4r i. Inte heller kan jag skylla p\u00e5 n\u00e5gon annan d\u00e5 det bara \u00e4r jag som k\u00f6r den bilen. Anledningen till att jag har en f\u00f6rest\u00e4llning att backen alltid \u00e4r i n\u00e4r jag startar bilen kan jag tacka ingenj\u00f6rerna p\u00e5 SAAB f\u00f6r. Det var n\u00e4mligen n\u00e4stan enbart SAAB jag k\u00f6rt n\u00e4r jag l\u00e4rde mig k\u00f6ra, och p\u00e5 en SAAB var man illa tvungen att l\u00e4gga i backen f\u00f6r att f\u00e5 ur nycklarna ur t\u00e4ndningsl\u00e5set. Allts\u00e5 \u00e4r min hj\u00e4rna mer eller mindre h\u00e5rdkodad till att backen precis alltid<\/em> \u00e4r i n\u00e4r jag startar bilen, det finns ingen som helst anledning att kolla efter.<\/p>\n De senaste tio \u00e5ren har jag dock k\u00f6rt en Toyota. D\u00e4r kan jag\u00a0lika g\u00e4rna l\u00e4mna bilen st\u00e5endes med femmans v\u00e4xel i, vilket \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n ettan d\u00e5 jag knappast kommer l\u00e5ngt nog f\u00f6r att k\u00f6ra \u00f6ver n\u00e5gon.<\/p>\n En liknande problematik orsakade att en f\u00e4rja kraschade under f\u00e4rden mellan Wall Street och Seastreak 2013. 75 personer skadades med benbrott, pisksn\u00e4rtskador och andra hemskheter, medan fyra personer hade \u00e4nnu allvarligare skador och riskerade att d\u00f6 p\u00e5 grund av sina skador.<\/p>\n Det som h\u00e4nde var att kaptenen tidigare under dagen hade aktiverat ett manuellt l\u00e4ge, men hade gl\u00f6mt att \u00e4ndra tillbaka till normalt l\u00e4ge. Denna enda \u00e5tg\u00e4rd gjorde att ist\u00e4llet f\u00f6r att bromsa in f\u00e4rjan\u00a0n\u00e4r den n\u00e4rmade sig kajen s\u00e5 accelererade den.\u00a0Kaptenen ins\u00e5g problemet men lyckades inte\u00a0lista ut det i tid. Det han skulle ha m\u00e4rkt var en liten lampa som l\u00f6s bredvid en knapp. Denna enda lampa f\u00f6rklarade att allt var annorlunda \u00e4n hur det brukade vara. Bredvid lampan stod det ”Backup on”. Ut\u00f6ver den f\u00f6rvirringen fanns det ocks\u00e5 tre stycken identiska kontrollpaneler f\u00f6r kaptenen att anv\u00e4nda. En i vardera \u00e4nde och en i mitten, s\u00e5 man kan se kajen n\u00e4r man f\u00f6rsiktigt n\u00e4rmar sig den. F\u00f6r att f\u00f6rflytta kontrollen \u00f6ver f\u00e4rjan mellan dessa kontrollpaneler beh\u00f6vde kommandon anges, det var detta kaptenens desperata f\u00f6rs\u00f6k gick ut p\u00e5 – springa mellan de olika kontrollpanelerna och se ifall han missat n\u00e5got. Kaptenen var inte nyb\u00f6rjare, han rent utav utbildade andra kaptener p\u00e5 precis detta system.<\/p>\n T\u00e4nk vilken skillnad en liten lampa kan g\u00f6ra.<\/p>\n Ett exempel p\u00e5 hur man rent visuellt kan visa att man befinner sig i ett annat l\u00e4ge \u00e4r hur du avinstallerar appar p\u00e5 en Iphone. Om man f\u00f6rst h\u00e5ller ner fingret p\u00e5 en app och g\u00e5r \u00f6ver till raderings- och redigeringsl\u00e4ge kommer det synas tydligt genom att apparna liksom skakar (av skr\u00e4ck? :)), allts\u00e5 syns det att n\u00e5got f\u00f6r\u00e4ndrats och att det g\u00e4ller samtliga appar, som nu kan kastas, eller flyttas runt. N\u00e4r de slutat skaka \u00e4r du tillbaka i det normala l\u00e4get.<\/p>\n En god och uppenbar tumregel \u00e4r att mjukvara ska vara hj\u00e4lpsamt i att undvika misstag, den b\u00f6rdan kan vi bevisligen inte l\u00e4gga p\u00e5 anv\u00e4ndaren och tro att allt kommer g\u00e5 bra.<\/p>\n Det korta svaret p\u00e5 fr\u00e5gan vilka som har behov av god design \u00e4r enkel – det har vi alla. Vill man se det akademiskt finns bevis (Baumeister, 2001) att en d\u00e5lig upplevelse p\u00e5verkar mer \u00e4n en god, s\u00e5\u00a0f\u00f6r att inte misslyckas ofta beh\u00f6ver vi se till att n\u00e4stan ingen f\u00e5r en d\u00e5lig upplevelse. Det \u00e4r i alla fall v\u00e4rt anstr\u00e4ngningen att f\u00f6rs\u00f6ka undvika att vi orsakar d\u00e5liga upplevelser d\u00e5 de g\u00f6r st\u00f6rre skada \u00e4n en god upplevelse g\u00f6r nytta.<\/p>\n F\u00f6r de av oss som jobbar med att skapa saker andra \u00e4n vi sj\u00e4lva ska anv\u00e4nda, exempelvis webbplatser eller andra former av system, \u00e4r det viktigt att man f\u00f6rst\u00e5r vem anv\u00e4ndaren \u00e4r och vilket sammanhang de befinner sig i. Mest omtalat i webbens sammanhang brukar vara att inte utest\u00e4nga blinda fr\u00e5n att anv\u00e4nda en webbplats. Men det finns m\u00e5nga fler varianter av m\u00e4nskliga f\u00f6rm\u00e5gor som inte alltid \u00e4r sj\u00e4lvklart f\u00f6r var och en av oss.<\/p>\n Vill man s\u00e4tta siffror p\u00e5 hur m\u00e5nga som har n\u00e5gon form av funktionsneds\u00e4ttning finns det b\u00e5de nationell och internationell statistik, samt en hel del utredningar som f\u00f6rs\u00f6ker\u00a0ge perspektiv. Med andra ord g\u00e5r det att skaffa sig en uppfattning om vem anv\u00e4ndaren \u00e4r av det man t\u00e4nker designa.<\/p>\n N\u00e5got som intresserade mig var Arbetsmilj\u00f6verket som i en studie fokuserat p\u00e5 hur bra arbetsplatser \u00e4r anpassade efter den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan, allts\u00e5 den mentala\/kognitiva f\u00f6rm\u00e5gan. De sammanst\u00e4llde statistik fr\u00e5n V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen (WHO) och kom fram till att 270 % av den arbetsf\u00f6ra befolkningen i Sverige har en kognitiv funktionsneds\u00e4ttning. \u00c5tminstone under en period av sitt liv. Bakom siffran d\u00f6ljer sig\u00a0f\u00f6rst\u00e5s att vissa personer med multipla diagnoser r\u00e4knas mer \u00e4n en g\u00e5ng. Exempelvis en person som lider av b\u00e5de depression och diabetes r\u00e4knas dubbelt. \u00c4ven fast det finns en grupp m\u00e4nniskor som under sitt yrkesverksamma liv aldrig kommer ha en diagnos som klarg\u00f6r att de kan ha extra stora behov av omt\u00e4nksam design s\u00e5 \u00e4r ett helt vanligt liv fyllt av utmaningar.<\/p>\n En fullt frisk m\u00e4nniska som har sm\u00e5barn \u00e4r nog inte konstant p\u00e5 topp. F\u00f6rutom att man under denna helt normala del av den m\u00e4nskliga upplevelsen kanske inte f\u00e5r den s\u00f6mn man beh\u00f6ver s\u00e5 brukar ammande kvinnor i min omgivning prata om att de k\u00e4nner sig tr\u00f6ga\u00a0i huvet. Om de gjort en korrekt analys att\u00a0det \u00e4r p\u00e5 grund av amningen eller n\u00e5got annat l\u00e5ter jag vara osagt, men inte verkar de k\u00e4nna sig p\u00e5 topp.<\/p>\n Dagen efter firmafesten \u00e4r\u00a0inte heller alla kollegor p\u00e5 topp. Inte heller jag de veckor n\u00e4r morgonpigga hantverkare tapetserar hemma hos mig, gatukontoret s\u00e5gar trottoarkanter utanf\u00f6r sovrummet klockan 7 eller grannen har haft fest p\u00e5 lill-l\u00f6rdag l\u00e5ngt in p\u00e5 natten. Man brukar inte heller vara helt klar i huvudet n\u00e4r man \u00e4r f\u00f6rkyld.<\/p>\n En mild variant av intressekonflikt \u00e4r det d\u00e4r gemet som brukade dyka upp i Microsoft kontorsprogram. Han hade till och med ett namn, Clippy. Tanken bakom Clippy var s\u00e4kert mycket god, klart att man vill att anv\u00e4ndarna ska f\u00e5 kontextuell hj\u00e4lp. D\u00e4remot upplevdes det d\u00e4r gemet mest som ett ov\u00e4lkommet avbrott i det arbete man redan h\u00f6ll p\u00e5 med, det stal fokus fr\u00e5n det man h\u00f6ll p\u00e5 med. Till sist fick Clippy sparken och det \u00e4r nog ingen som saknar honom. Till och med Microsoft sj\u00e4lva (om jag minns r\u00e4tt) hade det som ett f\u00f6rs\u00e4ljningsargument f\u00f6r 15 \u00e5r sedan att den nya versionen av kontorsprogrammen inte l\u00e4ngre hade med Clippy.<\/p>\n Men det finns ocks\u00e5 tillf\u00e4llen n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker lura anv\u00e4ndaren att g\u00f6ra n\u00e5got, att n\u00e5got designats f\u00f6r att dra nytta av att anv\u00e4ndaren g\u00f6r fel eller att man helt enkelt fintar anv\u00e4ndaren. Detta har till och med ett namn, dark patterns. Det \u00e4r allts\u00e5 designm\u00f6nster som medvetet skapats utan att tillvarata anv\u00e4ndarens intressen. Du kanske r\u00e5kat ge en app ett femstj\u00e4rnigt betyg, eller\u00a0klickat p\u00e5 en annons trots att du verkligen klickat utanf\u00f6r med god marginal?<\/p>\n Jag skulle p\u00e5st\u00e5 att alla dessa tidningar som har automatisk uppspelning av videoklipp f\u00f6ljer ett dark pattern, till skillnad fr\u00e5n Youtube. Upplaga, sidvisningar och startade videoklipp \u00e4r de m\u00e4tpunkter\u00a0som tidningar har i konkurrensen om annons\u00f6rer. S\u00e5 n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker b\u00e4ttra p\u00e5 de siffrorna \u00e4r det inte med omtanke f\u00f6r sina l\u00e4sare, deras l\u00e4sares uppm\u00e4rksamhet \u00e4r bara n\u00e5got de s\u00e4ljer till\u00a0h\u00f6gstbjudande.\u00a0Samtidigt \u00e4r en branschs standardisering av att anv\u00e4nda fula designknep en t\u00e4vling om vem som kan t\u00e4nka sig att behandla sina anv\u00e4ndare s\u00e4mst, s\u00e5 det b\u00f6r straffa sig f\u00f6rr eller senare. Det \u00e4r verkligen inte anv\u00e4ndbart eller hj\u00e4lpsamt, snarare sj\u00e4lviskt<\/p>\n Livets naturliga rytm st\u00e4ller krav p\u00e5 design att vara f\u00f6rutseende och omt\u00e4nksam f\u00f6r livets olika skeden. Inte bara barnf\u00f6r\u00e4ldrar har en h\u00f6gst naturlig utmaning med vardagen, \u00e4ven de \u00e4ldre \u00e4r mitt uppe i anv\u00e4ndarupplevelsen av att \u00e5ldras och att livet \u00e4r i sitt slutskede. Ett v\u00e4rdigt slut \u00e4r v\u00e4l det minsta man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig, eller?<\/p>\n Ett \u00e4mne vi inte pratar h\u00f6gt om \u00e4r bl\u00f6jor f\u00f6r vuxna, men ska man tro Googles s\u00f6kordsf\u00f6rslag \u00e4r det inte konstigare \u00e4n en bl\u00f6ja f\u00f6r husdjur eller st\u00f6rre barn. Ett exempel p\u00e5 d\u00e5lig upplevelse jag h\u00f6rde i podden a16z<\/em> om \u00e5ldrande \u00e4r den pl\u00e5gsamhet det kan inneb\u00e4ra att k\u00f6pa vuxenbl\u00f6jor i en aff\u00e4r. Man kan beh\u00f6va\u00a0g\u00e5 till barnavdelningen f\u00f6r att hitta medel mot den h\u00f6gst naturliga kl\u00e5da som tydligen f\u00f6ljer av konstant anv\u00e4ndning av bl\u00f6jor. K\u00e4nner man sig st\u00e4rkt, hj\u00e4lpt eller kompetent i den k\u00f6pupplevelsen? Antagligen inte. Kan vi klandra aff\u00e4rerna som inte tillsett att ha ett komplett sortiment dels f\u00f6r barn, men ocks\u00e5 f\u00f6r vuxna och \u00e4ldre med dessa besv\u00e4r?<\/p>\n Hur formges dessa produkter? Att som vuxen ha en f\u00f6rpackning som tydligt – dagligen – visar att det \u00e4r till f\u00f6r barn \u00e4r nog f\u00f6r m\u00e5nga mer pl\u00e5gsamt \u00e4n om det \u00e4r en neutral formgivning.<\/p>\n Om vi p\u00e5 allvar vill g\u00f6ra gott m\u00e5ste vi t\u00e4nka till, l\u00e4gga manken till att l\u00e4ra k\u00e4nna v\u00e5ra anv\u00e4ndare, l\u00e4ra oss om hur deras liv ser ut och designa med ett stort m\u00e5tt av omsorg.<\/p>\n Du som vill f\u00f6rdjupa dig \u00e4nnu mer i hur man undviker tragik genom det man designar kan kolla in nedan resurser:<\/p>\n N\u00e4r n\u00e5got \u00e4r riktigt bra utformat\u00a0sm\u00e4lter det in i omgivningen och sammanhanget. V\u00e4l designade ting stj\u00e4l inte uppm\u00e4rksamheten utan hj\u00e4lper till med att f\u00e5 jobbet gjort, g\u00f6ra musiken njutbar eller vad det nu handlar om. Men dessv\u00e4rre finns det ocks\u00e5 ganska gott om d\u00e5lig design. Ibland s\u00e5 usel att den skadar m\u00e4nniskor, eller rent utav … <\/p>\n
\n– T.S. Eliot<\/a><\/p><\/blockquote>\nStr\u00e5lningsmaskin godtar 17 g\u00e5nger h\u00f6gre dos \u00e4n vad som \u00e4r d\u00f6dligt<\/h3>\n
L\u00e4gesk\u00e4nslighet \u00e4r v\u00e4rt att undvika<\/h2>\n
F\u00e4rjekrasch i New York<\/h3>\n
Apple visar exempel p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrat l\u00e4ge i ett anv\u00e4ndargr\u00e4nssnitt<\/h3>\n
Vilka har behov av god design?<\/h2>\n
Intressekonflikter kan uppst\u00e5<\/h2>\n
Ett normalt liv best\u00e5r av upp- och nedg\u00e5ngar<\/h2>\n
![\"Vuxenbl\u00f6ja\"](\"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/wp-content\/uploads\/sites\/3\/2017\/01\/vuxenbloja.png?w=809\")
<\/p>\nMer om design och hur det p\u00e5verkar m\u00e4nniskor<\/h2>\n
\n