{"id":842,"date":"2017-02-01T21:02:31","date_gmt":"2017-02-01T20:02:31","guid":{"rendered":"https:\/\/vgrutv.wordpress.com\/?p=842"},"modified":"2022-07-20T14:42:50","modified_gmt":"2022-07-20T12:42:50","slug":"en-digital-arbetsplats-for-alla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vgrblogg.se\/utveckling\/2017\/02\/01\/en-digital-arbetsplats-for-alla\/","title":{"rendered":"En digital arbetsplats f\u00f6r alla (\u00e4ven kognitivt nedsatta)"},"content":{"rendered":"

\"Omslag<\/a>Inledning<\/h2>\n

Ett projektarbete skrivet av Marcus \u00d6sterberg<\/a>, utvecklingsledare inom avdelningen V\u00e5rdens digitalisering, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens koncernkontor.
\nProjektarbetet \u00e4r en del av kursen ”Universell utformning – designperspektiv, metoder och utv\u00e4rdering” p\u00e5 Lunds Universitet, HT 2016.<\/p>\n

Detta projektarbete anv\u00e4nder principer fr\u00e5n universal design f\u00f6r att utforma exempelanv\u00e4ndare – s\u00e5 kallade personas – f\u00f6r att ge en nyanserad bild av vilka de t\u00e4nkbara anv\u00e4ndarna \u00e4r. Mottagare av dessa personas \u00e4r ansvariga f\u00f6r intran\u00e4tprojektet inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen. Ett projekt med ambition att hj\u00e4lpa de anst\u00e4llda att vara produktiva med de digitala verktyg som erbjuds – en s\u00e5 kallad \u201cdigital arbetsplats\u201d.<\/p>\n

En digital arbetsplats som \u00e4r designad f\u00f6r alla, inte bara f\u00f6r de stunder n\u00e4r den b\u00e4sta t\u00e4nkbara anst\u00e4llde \u00e4r p\u00e5 sin funktionella toppniv\u00e5.<\/p>\n

\u201dUniversell utformning, eller Universal Design som det heter i internationella sammanhang, \u00e4r extra kittlande eftersom det handlar om alla m\u00e4nniskor, inte enbart personer med funktionsneds\u00e4ttningar. Det st\u00e5r f\u00f6r ett m\u00e5ngfaldst\u00e4nkande, d\u00e4r designen och designprocesserna handlar lika mycket om den som \u00e4r v\u00e4nsterh\u00e4nt eller h\u00f6gerh\u00e4nt, introvert eller extrovert som hur mycket en person r\u00e5kar se eller kan r\u00f6ra sig.\u201d
\n– Per-Olof Hedvall i ”Att s\u00e5 vidare” (2015) [^1]<\/p><\/blockquote>\n

Problemformulering<\/h2>\n

En h\u00f6gst naturlig del av den m\u00e4nskliga anv\u00e4ndarupplevelsen \u00e4r att ha s\u00e5v\u00e4l med- som motg\u00e5ngar. Men hur v\u00e4ldesignade \u00e4r de verktyg som av arbetsgivaren erbjuds de anst\u00e4llda. Har man s\u00e4rskilda verktyg f\u00f6r de med s\u00e4rskilda behov, eller \u00e4r grundfunktionen alltid utformad f\u00f6r universell anv\u00e4ndning?<\/p>\n

Det h\u00e4r projektarbetet avser belysa behoven f\u00f6r de digitala verktyg som erbjuds p\u00e5 min egen arbetsplats, hur v\u00e4l de f\u00f6ljer Universell utformning och n\u00e4rliggande anv\u00e4ndarcentrerade designprinciper. Perspektivet \u00e4r att nyansera vem som \u00e4r en trolig anv\u00e4ndare och i vilka sammanhang denne kan befinna sig i. Eller som Eric Meyer och Sara Wachter-Boettcher uttryckte det handlar detta om \u201cvanliga m\u00e4nniskor\u201d, \u00e4ven n\u00e4r de inte \u00e4r p\u00e5 topp. Det vi beh\u00f6ver \u00e4r:<\/p>\n

\u201c\u2026a design process that vet new features, content, or interaction against less-than-ideal user scenarios\u201d
\n– Boken ”Design for Real Life” (2016) [^2]<\/p><\/blockquote>\n

Om universell utformning<\/h2>\n

Den vanligaste definitionen av begreppet Universell utformning (ocks\u00e5 k\u00e4nt som Universal design), enligt Steinfeld och Maisel [^3], \u00e4r:<\/p>\n

”The design of products and environments to be usable by all people, to the greatest extent possible, without the need for adaptation or specialized design.\u201d
\n– Mace (1985) [^4]<\/p><\/blockquote>\n

I samma bok, p\u00e5 samma sida, h\u00e4nvisar man ocks\u00e5 till sl\u00e4ktskapet till det f\u00f6r svenskar kanske mer bekanta eller sj\u00e4lvf\u00f6rklarande begreppet \u201cdesign f\u00f6r alla\u201d – \u201cdesign for all\u201d:<\/p>\n

\u201d\u2026design for human diversity, social inclusion, and equality.\u201d
\n– Design for All Europe (2008)[^5]<\/p><\/blockquote>\n

Universell utformning kan enligt Bettye Rose Connell (et al [^6]) grupperas i sju principer som hj\u00e4lp f\u00f6r att bevaka anv\u00e4ndarnas intresse n\u00e4r n\u00e5got ska designas. En svensk \u00f6vers\u00e4ttning av principerna kan utl\u00e4sas till att n\u00e5got ska designas f\u00f6r:<\/p>\n

    \n
  1. Likv\u00e4rdig anv\u00e4ndning.<\/li>\n
  2. Flexibilitet i anv\u00e4ndning.<\/li>\n
  3. Enkel och intuitiv anv\u00e4ndning.<\/li>\n
  4. Uppfattbar information.<\/li>\n
  5. Tolerans f\u00f6r misstag.<\/li>\n
  6. L\u00e5g fysisk anstr\u00e4ngning.<\/li>\n
  7. Storlek och utrymme f\u00f6r \u00e5tkomst och anv\u00e4ndning<\/li>\n<\/ol>\n

    De personas som f\u00f6resl\u00e5s i detta projektarbete kommer att ha b\u00e5de varierande f\u00f6rm\u00e5gor men ocks\u00e5 varierande dagsform. Extra fokus kommer hamna p\u00e5 princip tv\u00e5 till fem d\u00e5 det handlar om interaktion med digitala verktyg.<\/p>\n

    F\u00f6rhoppningen \u00e4r att skapa igenk\u00e4nning f\u00f6r \u00e5tminstone n\u00e5gon persona, att man d\u00e4rmed k\u00e4nner med den personan baserat p\u00e5 egen erfarenhet och p\u00e5 s\u00e5 vis har en empatisk inst\u00e4llning vid framtida designbeslut.<\/p>\n

    Sammanhanget – vem \u00e4r den anst\u00e4llde\/anv\u00e4ndare?<\/h2>\n

    Organisationen som \u00e4r i fokus h\u00e4r \u00e4r V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen (VGR). I VGR ing\u00e5r landstinget och dess sjukv\u00e5rd med ett av nordeuropas fr\u00e4msta h\u00f6gspecialiserade sjukhus – Sahlgrenska Universitetssjukhuset – men ocks\u00e5 prim\u00e4rv\u00e5rd, tandv\u00e5rd, ett g\u00e4ng muse\u00e9r, folkh\u00f6gskolor, naturbruksgymnasier, teatrar, folkh\u00e4lsa, utveckling av n\u00e4ringsliv, G\u00f6teborgsoperan, samt all kollektivtrafik i form av V\u00e4sttrafik, och en del till.<\/p>\n

    VGR har sin verksamhet \u00f6ver en geografisk yta man delar med 49 kommuner och har en befolkning om cirka 1,6 miljoner inv\u00e5nare. Av dessa \u00e4r drygt 50 000 anst\u00e4llda inom n\u00e5gon verksamhet inom VGR, varav nio av tio jobbar med h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd [^7] i n\u00e5gon form.<\/p>\n

    Det \u00e4r en region med mycket stora regionala skillnader. Hela landskapet Dalsland, i norr med knappt 50 000 inv\u00e5nare [^8], \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar [^9] med G\u00f6teborgs f\u00f6rort Angered i nordost.<\/p>\n

    F\u00f6rhoppningsvis k\u00e4nns det uppenbart att en s\u00e5dan arbetsgivare drar nytta av medborgarnas fulla potential, drar nytta av m\u00e4nniskors olikheter och inte s\u00e4tter upp barri\u00e4rer.<\/p>\n

    Fokus p\u00e5 kognition<\/h2>\n

    Definition av kognition:<\/p>\n

    \u201cThe mental action or process of acquiring knowledge and understanding through thought, experience, and the senses.\u201d
    \n– Oxford Living Dictionaries<\/a>, h\u00e4mtat 24 nov, 2016<\/p><\/blockquote>\n

    Extra stort fokus \u00e4r lagt p\u00e5 beskriva och problematisera anv\u00e4ndarnas kognitiva f\u00f6rm\u00e5ga och hur omst\u00e4ndigheterna runt omkring anv\u00e4ndaren kan p\u00e5verka detta. Kognition \u00e4r intressant d\u00e5 det ger en extra dimension p\u00e5 sv\u00e5righeten med design ut\u00f6ver behoven av strikt fysisk tillg\u00e4nglighet och ergonomi. Galjonsfigur f\u00f6r inkluderande service och tillg\u00e4nglighet \u00e4r annars de som anv\u00e4nder rullstol – t\u00e4nk bara p\u00e5 symbolen – och inom digitala sammanhang n\u00e4stan alltid de med nedsatt syn.<\/p>\n

    F\u00f6rutom att blinda, d\u00f6va, de i rullstol med flera \u00e4ven de kan lida – tempor\u00e4rt eller permanent – av kognitiva neds\u00e4ttningar \u00e4r det ocks\u00e5 n\u00e5got som kan skapa igenk\u00e4nning bland de som inte sj\u00e4lva uppfattar sig som funktionsnedsatta, tror jag. Mer om det senare.<\/p>\n

    Hur designas en digital arbetsplats p\u00e5 ett inkluderande s\u00e4tt ang\u00e5ende kognition ur olika aspekter? Vilka designbeslut p\u00e5verkar anv\u00e4ndarens f\u00f6rm\u00e5ga att uppfatta och bearbeta information till kunskap. Och vilka vanliga sv\u00e5righeter finns?<\/p>\n

    Ur ovan n\u00e4mnda definition av begreppet kognition kan man utl\u00e4sa att det har med anv\u00e4ndarens egen f\u00f6rm\u00e5ga och egen erfarenhet att g\u00f6ra. Men ocks\u00e5 att det handlar om \u201cthe senses\u201d, allts\u00e5 vad som g\u00e5r att uppfatta. Detta \u00e4r vinkeln p\u00e5 projektarbetet – vad under en vanlig arbetsdag \u00e4r m\u00f6jligg\u00f6rare eller potentiella hinder f\u00f6r att uppfatta, bearbeta och delta p\u00e5 ett intuitivt s\u00e4tt i den digitala arbetsplatsen.<\/p>\n

    Kognitivt nedsatta i arbetsf\u00f6r \u00e5lder<\/h3>\n

    Har man en strikt medicinsk inst\u00e4llning till n\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r kognitivt nedsatt finns det m\u00e5nga studier och uppskattningar p\u00e5 omr\u00e5det. Dock varierar spr\u00e5kbruket och klassificeringarna vilket f\u00f6rsv\u00e5rar en mer exakt j\u00e4mf\u00f6relse. En ambiti\u00f6s sammanst\u00e4llning av ett flertal av dessa studier gjordes av Arbetsmilj\u00f6verket till kunskapssammanst\u00e4llningen \u201cDen hj\u00e4rnv\u00e4nliga arbetsplatsen \u2013 kognition, kognitiva funktionsneds\u00e4ttningar och arbetsmilj\u00f6\u201d, publicerad 2014 [^10]. Tabell 3 (sida 24) ger vid handen att personer med en neurologisk-medicinsk diagnos – enligt kodverket International Classification of Disorders (ICD-10) – som medf\u00f6r en s\u00e4nkt kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r i spannet 13,4-17,2 % av personer i arbetsf\u00f6r \u00e5lder, utifr\u00e5n en svensk arbetsmarknad. I och med att de utg\u00e5r fr\u00e5n en svensk arbetsmarknad har malaria och andra mycket ovanliga \u00e5kommor l\u00e5g vikt i sammanst\u00e4llningen.<\/p>\n

    \u201cEn f\u00f6rsta uppgift blev att skapa en \u00f6versiktlig uppfattning om f\u00f6rekomsten av de neurologiska, systemiska och psykiatriska sjukdomar samt funktionsneds\u00e4ttningar som kan f\u00f6rknippas med kognitiva problem bland personer i arbetsf\u00f6r \u00e5lder (18\u201365 \u00e5r).\u201d
    \n– Arbetsmilj\u00f6verket [^11]<\/p><\/blockquote>\n

    Tittar man p\u00e5 prevalensen av psykiatriska sjukdomar (sida 25 i Arbetsmilj\u00f6verkets kunskapssammanst\u00e4llning) f\u00e5r man fram personer som har ADHD, autism, bipol\u00e4r sjukdom, depression, \u00e5ngestsyndrom och schizofreni. Dessa utg\u00f6r 11,3 till 18,4 % av underlaget av de i arbetsf\u00f6r \u00e5lder enligt studierna. Man b\u00f6r \u00e4ven v\u00e4ga in att m\u00e5nga andra diagnoser – de som kallas systemiska – har b\u00e4ring p\u00e5 kognitiv funktion. Exempelvis att 4,4 % har diabetes. Totalt har 11,3 till 18,4 % av arbetsf\u00f6ra n\u00e5gon form av systemisk sjukdom.<\/p>\n

    Man kan givetvis inte addera dessa siffror f\u00f6r att komma fram till ett statistiskt s\u00e4kerst\u00e4llt resultat eftersom en person d\u00e5 kan r\u00e4knas dubbelt, allts\u00e5 ha b\u00e5de diabetes
    \noch\u00a0depression samtidigt, exempelvis. Arbetsmilj\u00f6verket h\u00e4nvisar till en rapport fr\u00e5n V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisation WHO[^12] d\u00e4r den sammanlagda prevalensen uppges till 274,98 %. Det kan ge b\u00e5de en indikation om multisjukdom samt att en kognitiv neds\u00e4ttning \u00e4nd\u00e5 \u00e4r ganska utbredd, att det inte handlar om en f\u00f6rsumbar andel av befolkningen.<\/p>\n

    \u201dH\u00f6gt r\u00e4knat har 55 procent av befolkningen \u2013 kroniskt, \u00e5terkommande eller vid n\u00e5got tillf\u00e4lle utstr\u00e4ckt \u00f6ver l\u00e4ngre tid \u00e4n n\u00e5gra m\u00e5nader \u2013 en sjukdom som kan f\u00f6ra med sig kognitiva problem. Detta understryker vikten av att f\u00f6rst\u00e5 arbetsmilj\u00f6aspekter av kognitiva funktionsneds\u00e4ttningar.\u201d
    \n– Arbetsmilj\u00f6verket [^13]<\/p><\/blockquote>\n

    Ibland dubbel sv\u00e5righet – svenska som andraspr\u00e5k och sjukdom<\/h4>\n

    Vi lever dock i f\u00f6r\u00e4nderliga tider. Med invandring \u00e4ndras dessa siffror. Integration och en inkluderande arbetsmarknad f\u00f6rsv\u00e5ras av att invandrare m\u00e5r s\u00e4mre, b\u00e5de fysiskt och psykiskt, \u00e4n den \u00f6vriga befolkningen (Ignes och Stenberg, 2008 [^14]). Tittar man specifikt p\u00e5 en av \u00e5kommorna – KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) – har Arbetsmilj\u00f6verkets sammanst\u00e4llning kommit fram till prevalens p\u00e5 0,02 till 0,38 % av arbetsf\u00f6r befolkning. Tittar man d\u00e5 p\u00e5 V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens upptagningsomr\u00e5de \u00e4r det s\u00e4rskilt i G\u00f6teborgs nord\u00f6stra del d\u00e4r KOL \u00e4r extra vanligt f\u00f6rekommande [^15] p\u00e5 grund av att en st\u00f6rre andel invandrare bosatt sig d\u00e4r.<\/p>\n

    Om V\u00e4stra G\u00f6talandsregionens rekrytering av anst\u00e4llda ska ha ett inkluderande syns\u00e4tt \u00e4r det viktigt att designa interna digitala verktyg s\u00e5 att alla klarar av att anv\u00e4nda dem –
    \n\u00e4ven\u00a0dessa medborgare – s\u00e5 de kan bidra till samh\u00e4llet som anst\u00e4llda. Att n\u00e5gon inte har svenska som modersm\u00e5l b\u00f6r inte f\u00e5 orsaka en s\u00e4mre upplevelse av sin arbetsplats. D\u00e5 beh\u00f6ver den digitala arbetsplatsen inte bara erbjuda flera spr\u00e5k utan ocks\u00e5 v\u00e4rna om all den kognitiva variation v\u00e5ra anst\u00e4llda har. Annars blir vissa grupper av befolkningen dubbelt exkluderade fr\u00e5n arbetsmarknaden \u00e4ven p\u00e5 arbetsplatser som bedriver samh\u00e4llsservice f\u00f6r allas v\u00e5ra skattepengar.<\/p>\n

    Sammanfattning kring kognition<\/h3>\n

    Men, nedsatt kognition \u00e4r n\u00e5got som troligen alla drabbas av n\u00e5gon g\u00e5ng eller har utmaning med stundvis under sina liv. I alla fall om man inte ser det ur ett v\u00e4ldigt strikt medicinskt perspektiv. Nedsatt kognition kan drabba vem som helst n\u00e4r de inte har sovit bra p\u00e5 l\u00e4nge – t\u00e4nk sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4ldrar – eller dagen efter firmafesten. \u00c4ven om man betraktar sig sj\u00e4lv som h\u00f6gfungerande \u00e4r det inte orimligt att anta att man blir okoncentrerad i slutet p\u00e5 arbetsdagen eller har ett h\u00f6gst normalt varierande k\u00e4nsloliv.<\/p>\n

    Troligen blir en digital arbetsplats med l\u00e5ga krav p\u00e5 kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga mer tillg\u00e4nglig och attraktiv f\u00f6r alla.<\/p>\n

    Applicerandet i projektarbetet g\u00f6rs p\u00e5 digitala och tekniska verktyg som \u00e4r t\u00e4nkta att st\u00f6dja en anst\u00e4lld att f\u00e5 jobbet gjort och administrera sitt jobb. N\u00e5got som m\u00e5nga g\u00e5nger kallas intran\u00e4t, sj\u00e4lvservice, tidrapporteringssystem, fakturaportal, eller liknande. Kort och gott de digitala verktyg som ska underl\u00e4tta p\u00e5 arbetsplatsen.<\/p>\n

    Om begreppet \u201cdigital arbetsplats\u201d<\/h2>\n

    F\u00f6rst om begreppet \u201cdigital arbetsplats\u201d. Det \u00e4r en utvidgning av begreppet \u201cintran\u00e4t\u201d och syftar till att se helheten kring de digitala verktyg och tj\u00e4nster som erbjuds en anst\u00e4lld f\u00f6r att utf\u00f6ra och administrera sitt jobb. Helheten g\u00e5r ut p\u00e5 att ge de anst\u00e4llda s\u00e5 bra f\u00f6ruts\u00e4ttningar som m\u00f6jligt f\u00f6r att m\u00f6ta de skiftande arbetsuppgifter man st\u00e4lls inf\u00f6r.<\/p>\n

    \u00c5tminstone under 2016 fokuserar den digitala arbetsplatsen fr\u00e4mst p\u00e5 att st\u00f6tta – vad Peter F. Drucker [^16] kallade – \u201ckunskapsarbetare\u201d. En kunskapsarbetare kan idag utf\u00f6ra mycket stor del av sitt faktiska arbete inom en digital arbetsplats. D\u00e4rf\u00f6r blir det v\u00e4ldigt uteslutande om dessa verktyg inte \u00e4r designade f\u00f6r allas chans att delta. Risken \u00e4r att man genom tekniska kompromisser och d\u00e5liga designval bygger upp ett flertal barri\u00e4rer. Att respektive del av ekosystemet som utg\u00f6r en digital arbetsplats till en varierande niv\u00e5 tillgodoser de behov en enskild anv\u00e4ndare har.<\/p>\n

    \u00c4ven anst\u00e4llda som till stor utstr\u00e4ckning jobbar med produktion av fysiska ting eller med service anv\u00e4nder den digitala arbetsplatsen. Ofta f\u00f6r att administrera sitt eget jobb eller att delta i digitala motsvarigheter till gemenskap p\u00e5 arbetsplatsen. F\u00f6r en s\u00e5dan anv\u00e4ndare blir bristf\u00e4llig design ett hinder att delta i ett sammanhang samt att man har s\u00e4mre utbyte av upplevelsen som anst\u00e4lld.<\/p>\n

    Det finns en bild av att framtidens arbete f\u00f6r allt fler handlar om kunskapsarbete. Oscar Berg och Henrik Gustafsson beskriver det p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

    \u201cDet m\u00e4nskliga arbetets inneh\u00e5ll och natur f\u00f6r\u00e4ndras dramatiskt. \u00c4nda sedan industrialismens b\u00f6rjan har ett skifte fr\u00e5n fysiskt arbete till kunskapsarbete p\u00e5g\u00e5tt.\u201d
    \n– Berg och Gustafsson (2016) [^17]<\/p><\/blockquote>\n

    De konstaterar ocks\u00e5 – med h\u00e4nvisning till Brinkley, I., Fauth, R., et al (2009) – att den digitala arbetsplatsen allt mer s\u00e4llan har en geografisk begr\u00e4nsning genom en fysisk plats att m\u00f6tas p\u00e5.<\/p>\n

    \u201cI digitaliseringens tidevarv blir kunskapsarbetet alltmer oberoende av plats, tid och fysiska material. M\u00e4ngden kunskapsarbete \u00f6kar samtidigt i f\u00f6rh\u00e5llande till det fysiska arbetet inom i princip alla yrken.\u201d
    \n– Berg och Gustafsson (2016) [^18]<\/p><\/blockquote>\n

    Till viss del – och f\u00f6r vissa med s\u00e4rskilda kombinationer av f\u00e4rdigheter – \u00e4r den digitala arbetsplatsen mer tillg\u00e4nglig \u00e4n den med en fysisk plats.<\/p>\n

    F\u00f6r att inte exkludera vissa m\u00e4nniskor m\u00e5ste vi designa den digitala arbetsplatsen p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt. Vi beh\u00f6ver n\u00e5 insikt i vilka de varierande f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r och v\u00e4cka empati f\u00f6r anv\u00e4ndarnas behov. F\u00f6r att adressera detta kommer personas kompletteras med exempel p\u00e5 deras sammanhang i yrket och belysa vardagliga utmaningar f\u00f6r att delta i den digitala arbetsplatsen.<\/p>\n

    Genomf\u00f6rande: Metod f\u00f6r anv\u00e4ndarmedverkan<\/h2>\n

    Projektarbetet \u00e4r (med)skapat tillsammans med representativa anv\u00e4ndare. I slutet av projektredog\u00f6relsen kan du l\u00e4sa om deras input.<\/p>\n

    En mix av metoder har anv\u00e4nts fr\u00e5n boken Universal Methods of Design[^19]:<\/p>\n

      \n
    1. Personas\u00a0<\/b>(metod 63) \u2013 utg\u00e5 fr\u00e5n de stora yrkesgrupperna inom V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen och belysa hur en d\u00e5lig dag ser ut j\u00e4mf\u00f6rt med en bra dag.<\/li>\n
    2. Simulering\u00a0<\/b>(metod 77) \u2013 h\u00e4r \u00e4r jag sj\u00e4lv anv\u00e4ndaren och har t\u00e4nkt dokumentera stickprov av anekdotm\u00e4ssiga fynd som nyanserade exempel. Som syntetiska prestandatester av mobiln\u00e4tet p\u00e5 str\u00e4ckor v\u00e5ra busschaff\u00f6rer reser, m.m.<\/li>\n
    3. Enk\u00e4t\u00a0<\/b>(metod 83) – st\u00e4lla fr\u00e5gor om f\u00f6rv\u00e4ntan, erfarenheter och f\u00f6rhoppning kring den digitala arbetsplatsen.<\/li>\n
    4. Intervjuer\u00a0<\/b>(metod 48) \u2013 st\u00e4mma av och f\u00e5 input om de utmaningar anv\u00e4ndare har kring kognition i den digitala arbetsmilj\u00f6n, baserat p\u00e5 deras egna erfarenheter. Med andra ord \u201dexpertanv\u00e4ndare\u201d, de som \u00e4r experter p\u00e5 sin egen dagliga utmaning oavsett om de har det varje dag eller bara emellan\u00e5t.<\/li>\n<\/ol>\n

      I vissa fall blir det intervjuer och simulering i form av att jag kontrollerar vilken chans en anv\u00e4ndare har att vara lyckosam i sitt anv\u00e4ndarupplevelse som anst\u00e4lld. Exempelvis potentiell uppkoppling busschaffisarna har till mobiln\u00e4tet via den upphandlade leverant\u00f6ren Tele2 (f\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur v\u00e4l mobiln\u00e4tet fungerar f\u00f6r exempelvis streaming av poddar).<\/p>\n

      Resultat av enk\u00e4t: Arbetsplatsen \u00e4r idag mobil och full av distraktioner<\/h2>\n

      Efter utf\u00f6rd enk\u00e4t riktad till tjugotalet kollegor som jobbar p\u00e5 kontor, samt \u00f6ppen inbjudan p\u00e5 intern socialt media bland de som jobbar med regionutvecklingsfr\u00e5gor, fick jag in 23 svar.<\/p>\n

      Nedan f\u00f6ljer fr\u00e5gor, bakgrundsbeskrivningar vid behov och redovisning av svar.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cHur m\u00e5nga olika platser jobbar du fr\u00e5n under en vanlig m\u00e5nad? T\u00e4nk ett enskilt kontorslandskap som en plats, en viss konferensanl\u00e4ggning som en annan, p\u00e5 t\u00e5get som en tredje, och s\u00e5 vidare\u201d<\/h3>\n

      Dessa kollegor f\u00e5r nog betraktas som urtypen av kontorsarbetare, men det tydligt att man \u00e4r v\u00e4ldigt mobil i sin arbetssituation. 56 % uppger att de en helt normal m\u00e5nad befinner sig p\u00e5 fem eller fler platser. Exempelvis konferensanl\u00e4ggningar, jobbar p\u00e5 t\u00e5get, fr\u00e5n hemmet, diverse kontor, med mera. Ingen anser att de en normal m\u00e5nad bara \u00e4r p\u00e5 en enda plats, \u00e5terstoden angav \u201c2-4 olika platser\u201d.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cHar du en ”egen” arbetsplats?\u201d<\/h3>\n

      \u00d6ver tre fj\u00e4rdedelar av dessa kontorsarbetare anger att de sitter i ett kontorslandskap och majoriteten har inte samma skrivbord dag efter dag. Endast 17 % har en d\u00f6rr att st\u00e4nga bakom sig, allts\u00e5 ett eget rum. En fj\u00e4rdedel uppgav att de visserligen sitter i kontorslandskap men har mutat in ett skrivbord.<\/p>\n

      Bland kontorsarbetarna p\u00e5 VGR:s regionkontor i G\u00f6teborg g\u00e5r trenden \u00e5t en s\u00e5 kallad aktivitetsbaserad arbetsplats, det vill s\u00e4ga att man inte har en egen plats att \u00e5terv\u00e4nda till p\u00e5 sin prim\u00e4ra arbetsplats. 2018 planeras det nya huvudkontoret vara byggt. En byggnad p\u00e5 16 v\u00e5ningar strax intill centralstationen. Initiala besked \u00e4r att den n\u00e4stan enbart kommer best\u00e5 av aktivitetsbaserade kontorsplatser. Denna f\u00f6r\u00e4ndring har inte tagits emot s\u00e4rskilt v\u00e4l om man ska utg\u00e5 fr\u00e5n de synpunkter de anst\u00e4llda framf\u00f6rt i diverse forum.<\/p>\n

      D\u00e4rf\u00f6r kan personan med uppm\u00e4rksamhetsbrist, placerad p\u00e5 ett stimmigt kontor, vara av vikt f\u00f6r att inte n\u00f6ta ner redan utsatta individer ytterligare.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cH\u00e4nder det att du har sv\u00e5rt att koncentrera dig p\u00e5 grund av ljud p\u00e5 din arbetsplats, eller d\u00e4r du arbetar?\u201d<\/h3>\n

      N\u00e4stan h\u00e4lften svarar \u201cJa, ganska ofta\u201d, vilket var det mest kraftfulla alternativet. 22 % valde det mildare alternativet \u201cJa, ibland\u201d, 30 % valde antingen \u201cNej\u201d eller \u201cNej, aldrig\u201d.<\/p>\n

      Det kan vara v\u00e4rt att komma ih\u00e5g att 17 % angav att de hade eget rum.<\/p>\n

      I och med att jag som skickat ut enk\u00e4ten verkar i G\u00f6teborg, samt har min ordinarie arbetsplats p\u00e5 Lillhagsparken kan det vara v\u00e4rt att beskriva en t\u00e4nkbar bias och erfarenhet i nutid bland de som svarat. Det har vid upprepade tillf\u00e4llen flyttats runt folk p\u00e5 kontoret p\u00e5 Lillhagsparken. Dessutom \u00e4r det cirka tv\u00e5 \u00e5r sedan den aktivitetsbaserade situationen b\u00f6rjade g\u00e4lla samtliga anst\u00e4llda d\u00e4r. Det senaste tv\u00e5 \u00e5ren har man rivit byggnader strax intill, s\u00e5 det har inte varit en helt harmonisk ljudmilj\u00f6. Med andra ord en h\u00f6gst normal situation av varierande omst\u00e4ndigheter arbetsgivaren beh\u00f6ver ta h\u00f6jd f\u00f6r.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cAnser du att de IT-system och IT-verktyg arbetsgivaren erbjuder \u00e4r tillr\u00e4ckligt snabba?\u201d<\/h3>\n

      17 % har en f\u00f6rl\u00e5tande inst\u00e4llning, de svarar antingen \u201cJa, men nog h\u00e4nder det att systemen stannar\u201d eller \u201cDet \u00e4r ok som det \u00e4r\u201d. N\u00e4stan tv\u00e5 tredjedelar tycker d\u00e4remot att \u201cNej, det beh\u00f6ver generellt bli lite b\u00e4ttre\u201d och \u00e5terst\u00e5ende 17 % valde \u201cNej, verkligen inte bra nog\u201d. Ingen valde alternativet \u201cJa, f\u00f6r det mesta g\u00e5r det snabbt nog\u201d.<\/p>\n

      Just kring prestanda och upplevd snabbhet i interaktiva system \u00e4r detta riktigt illa, mer om det kommer nedan om de syntetiska prestandatesterna. I all korthet tycks Perfetti och Landesman (2006) [^20] ha hittat ett samband mellan upplevd prestanda och ifall anv\u00e4ndarna varit lyckosamma i att anv\u00e4nda systemet. Ett v\u00e4lfungerande system k\u00e4nns helt enkelt mindre tr\u00f6gt. Kanske i fallet med de som svarat h\u00e4r \u00e4r det frustration \u00f6ver systemens anv\u00e4ndarfr\u00e5nv\u00e4nda design som recenseras, snarare \u00e4n den faktiska hastigheten?<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cHar du en ”smart” tj\u00e4nstemobil eller anv\u00e4nder en privat ”smart” mobil i tj\u00e4nsten?\u201d<\/h3>\n

      Samtliga svarar ja.<\/p>\n

      Tittar jag runt p\u00e5 kontoren s\u00e5 \u00e4r det fr\u00e4mst Apple-telefoner som syns till.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cAnv\u00e4nder du mobilen till andra arbetsuppgifter \u00e4n att ringa med? Exempelvis e-post, surfa p\u00e5 intran\u00e4t, appar i jobbet m.m.\u201d<\/h3>\n

      Samtliga svarar ja.<\/p>\n

      Jag gissar att det handlar om kalender, e-post och ett f\u00e5tal appar som st\u00f6djer kommunikation och projekthantering. Det \u00e4r vad jag sett hos kollegor. M\u00e5nga har nog bara en mobil och anv\u00e4nder d\u00e4rf\u00f6r jobbmobilen \u00e4ven i privata sammanhang.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cHar du f\u00f6rs\u00f6kt komma \u00e5t intran\u00e4tet, Heroma, Kom & G\u00e5, Raindance eller annat informationssystem via mobilen?\u201d<\/h3>\n

      Bakgrund: Heroma \u00e4r det personalsystem som \u00e4ven anv\u00e4nds av anst\u00e4llda f\u00f6r att s\u00f6ka semester m.m., Kom & G\u00e5 \u00e4r st\u00e4mpelklockan och Raindance \u00e4r ekonomisystemet som en vanlig anst\u00e4lld m\u00e5ste anv\u00e4nda f\u00f6r att attestera fakturor.<\/p>\n

      Knappt tre fj\u00e4rdedelar svarar \u201cJa, men det fungerade inte bra nog\u201d, 20 % trodde inte att det var m\u00f6jligt och 4 % tyckte \u201cJa, det gick helt ok\u201d.<\/p>\n

      Majoriteten har allts\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt med n\u00e5got som b\u00f6r omfattas av en digital och mobil arbetsplats men misslyckats, endast en individ av 23 lyckades vara mobil i sin anv\u00e4ndning.<\/p>\n

      Nu finns det appar p\u00e5 Apple Appstore och Google Play f\u00f6r ovanst\u00e5ende namngivna system, n\u00e5got vissa av mina kollegor uppt\u00e4ckt. Dock har inte VGR r\u00e4tt avtal med leverant\u00f6ren s\u00e5 dessa appar har inte fungerat f\u00f6r de som f\u00f6rs\u00f6kt.<\/p>\n

      Dessutom finns det inget internt v\u00e4lanv\u00e4nt system, intran\u00e4t eller portal som \u00e4r designat responsivt. Allts\u00e5 \u00e4r det ofta l\u00f6nl\u00f6st s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt att f\u00f6rs\u00f6ka utf\u00f6ra arbetsuppgifter via mobilen.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cR\u00e4knar du med att arbetsgivarens system \u00e4r tillg\u00e4ngliga i mobilen?\u201d<\/h3>\n

      En fj\u00e4rdedel svarar kort och gott \u201cJa\u201d, och 39 % valde \u201cKanske inte alla system, men ett flertal borde v\u00e4l vara det\u201d. Drygt 30 % svarade lite uppfordrande att \u201cNej, r\u00e4knar inte med det, men anser att det
      \nborde\u00a0vara s\u00e5\u201d.<\/p>\n

      Med tanke p\u00e5 att det n\u00e4sta \u00e5r \u00e4r tio \u00e5r sedan Iphone lanserades och gjorde smarta mobiler till ett naturligt och oumb\u00e4rligt redskap f\u00f6r ganska m\u00e5nga \u00e4r det s\u00e4kert m\u00e4rkligt f\u00f6r m\u00e5nga att arbetsgivaren inte h\u00e4nger med.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cDu som anv\u00e4nder Kom-o-G\u00e5: Vet du vilket format p\u00e5 personnummer systemet st\u00f6djer? T\u00e4nk \u00e5rhundrade, med eller utan bindestreck, etc.\u201d<\/h3>\n

      Bakgrund: Kom-o-G\u00e5 \u00e4r den st\u00e4mpelklocka som arbetsgivaren f\u00f6rv\u00e4ntar sig att de anst\u00e4llda anv\u00e4nder f\u00f6r att redovisa tid. Oftast i form av utplacerade datorer (med tangentbord och mus som styrdon) i entr\u00e9er och korridorer p\u00e5 arbetsplatsen.<\/p>\n

      56 % identifierar sig p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n via personnummer eller uppgav \u201cAnnat\u201d. De som valde \u201cJa, och det funkar varje g\u00e5ng jag skriver in p\u00e5 mitt s\u00e4tt\u201d \u00e4r 17 %. Den \u00e5terst\u00e5ende 26 % hyste st\u00f6rre tvekan kring vilket format som f\u00f6rv\u00e4ntades i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet eller just av det specifika systemet.<\/p>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cI vilken utstr\u00e4ckning k\u00e4nner du dig s\u00e4ker p\u00e5 vilket format IT-system f\u00f6rv\u00e4ntar sig? Exempelvis personnummer, telefonnummer, m.m.\u201d<\/h3>\n

      H\u00e4r var svarsalternativen i en skala graderad fr\u00e5n 1 till 5. I ettans \u00e4nde var texten \u201cMycket s\u00e4ker, g\u00f6r aldrig fel\u201d och i femmans \u00e4nde \u201cMycket os\u00e4ker, tvekar varje g\u00e5ng\u201d.<\/p>\n

      17 % anger 1-2 i hur s\u00e4kra de \u00e4r och att de n\u00e4stan aldrig g\u00f6r fel. Alternativ 3 och 4 fick 56 % och de som var mycket os\u00e4kra var en dryg fj\u00e4rdedel. Med andra ord finns en utbredd tvekan\/os\u00e4kerhet kring hur man f\u00f6rv\u00e4ntas ange vissa magiska serier av siffror eller bokst\u00e4ver.<\/p>\n

      Vid simulering – beskrivet mer i detalj nedan – inser jag att det i vissa system som erbjuds inom VGR maskeras vad man fyllt i och d\u00e4rmed f\u00f6rsv\u00e5rar l\u00e4randet av vad man gjort fel. Samt att vissa varianter av personnummer st\u00f6ds medan andra inte fungerar.<\/p>\n

      Beroende p\u00e5 vem man lyssnar p\u00e5 finns det sex eller sju varianter som n\u00e5gon kan ange ett personnummer. Om det \u00e4r n\u00e5got system \u00e4r bra p\u00e5 \u00e4r det att utan knussel validera information och omvandla inmatade uppgifter. Det \u00e4r nog sj\u00e4lva definitionen av ADB (Automatisk DataBehandling). Eller som konverteringsoptimeraren John Ekman [^21] uttrycker det ang\u00e5ende validering av personnummer:<\/p>\n

      \u201dL\u00e4gg skulden p\u00e5 dig sj\u00e4lv, inte p\u00e5 anv\u00e4ndaren\u201d<\/p><\/blockquote>\n

      Fr\u00e5ga: \u201cHar du pr\u00f6vat att skriva ut fr\u00e5n en mobiltelefon? Om ja, hur var den anv\u00e4ndarupplevelsen? Om nej, tror du att du skulle klara av den uppgiften?\u201d<\/h3>\n

      Lite beskrivning av sammanhanget: Mycket av administrationen av sitt jobb handlar om att skriva ut papper, signera dem, l\u00e4mna till chefen f\u00f6r godk\u00e4nnande, m.m. \u00c4ven om man f\u00f6rs\u00f6ker undvika utskrifter \u00e4r det sv\u00e5rt, bland annat kan du inte f\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r utl\u00e4gg, reser\u00e4kningar eller liknande p\u00e5 annat s\u00e4tt. Dock \u00e4r m\u00e5nga skrivare (samtliga av de jag st\u00f6tt p\u00e5) beh\u00f6righetsskyddade via n\u00e4tverket vilket f\u00f6rsv\u00e5rar utskrifter, samt att de i flertalet fall inte anses existera enligt Windows funktion f\u00f6r att l\u00e4gga till skrivare.<\/p>\n

      M\u00e5nga av skrivarna st\u00f6djer visserligen utskrifter (enbart av PDF-filer) om man har filerna p\u00e5 ett USB-minne, men det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 en fil fr\u00e5n mobilen till ett USB-minne.<\/p>\n

      Svar p\u00e5 valfri fritextfr\u00e5ga:<\/p>\n