Här har ingen rört om i grytan på ett tag, av mängden sediment att döma. Du har mitt ord på att det samma inte kommer att gälla regionens arbete med GIS, GIT och geodata. Skärsjön, Kungsbacka.
Här kommer ett par tankar för kommande arbete i ett nästan avsiktligt stökigt inlägg med alldeles för många länkar. Temat är frågor som jag planerar att gå igenom förr eller senare. En del handlar om att lära mig mer om tekniken och andra frågor är mer av utredningskaraktär.
Optimering
- Se till att våra geodata är snabbt tillgängliga genom att arbeta klokare med exempelvis indexering i PostGIS.
- Se över hur vi kan optimera vår användning av GeoServer, exempelvis mha cachning.
- Nu när vi har tillgång till kvalitetssäkrade adresser från Lantmäteriet via Geodatasamverkan, borde vi inte se till att använda dessa så mycket som möjligt när adressinformation är inblandad? Ex. gör en kvalitetskontroll mot detta underlag varje gång vi tar emot en adress, så att vi inte lägger in felaktig information i våra register. Det borde bespara oss en hel del bekymmer vid senare hantering av insamlade adressuppgifter.
- AI – När artificiell intelligens numera kan skapa konst, sköta kundtjänst och hjälpa dig att hitta rätt på nätet, borde det då inte gå att tillämpa det betydligt mer inom GIS och geodata? En fråga att sätta mig in i bättre framöver.
Transporter/ruttoptimering
- Eftersom VGR utför ganska många transporter varje dygn borde det finnas ett behov av ruttoptimering, så att vi sköter logistiken så effektivt som möjligt. Därför tänkte jag undersöka om pgRouting, stödet för ruttoptimering i PostgreSQL/PostGIS, är något för oss.
- Den ständigt återkommande typen av fråga, ”Vilka områden når man med bil på 15 minuter från sjukhuset?”, dvs körtidsisokroner, behöver utredas för att hitta en enkel lösning. Ett exempel på lösning i FME, ett annat i pgRouting/PostGIS samt ett i QGIS. Jag anar dock att vi behöver ett mer lättanvänt gränssnitt för användarna. Vad blir smidigast för vår del?
Webb
- Hitta en lösning för hur våra medarbetare enkelt kan gå från att jobba med ett projekt i QGIS till att publicera det som en webbkarta. Är QGIS Server och QGIS web client lämpliga verktyg för oss?
- Tack vare tekniker som WebGL, som möjliggör att rita 3D-grafik i webbläsaren, är det numera möjligt att tillgängliggöra komplex information på ett enklare sätt. Ett par exempel är byggnader och människokroppen. Stöd finns även inbyggt i ex. FME och QGIS. Borde vi inte kunna dra nytta av denna teknik mer?
- Den nationella vägdatabasen, NVDB, kan visserligen hämtas kostnadsfritt, vilket förenklar arbetet med ex. analyser, men samtidigt blir kvaliteten på OpenStreetMap allt bättre och användningen breder ut sig. Bör vi se till att regionens alla verksamheter finns med i OpenStreetMap också?
- Regionen har ett stort antal byggnader, som i många fall är stora och svåra att överblicka för besökare. Ett sätt att hjälpa till att hitta rätt kan vara att tillgängliggöra inomhuskartor via ex. indoor Google Maps och Apple Maps. Borde vi göra det?
- Regionen använder SharePoint och där kan kartstöd skötas på flera sätt, exempelvis mha Geolocation. Jag lär återkomma om denna fråga.
Övrigt
- AR, augmented reality, är snart vardagsmat. Ett exempel är Googles projekt Tango, där verkligheten och den digitala världen smälts samman. Denna typ av teknik erbjuder stora möjligheter för våra verksamheter.
- Eftersom regionen använder Microsoft Power BI tror jag att det är vettigt att jag sätter mig in i verkygets kartstöd.
- Är Microsoft Power Map for Excel något för oss?
Om du har synpunkter eller erfarenheter som vi bara inte får missa i arbetet med dessa frågor är du högst välkommen att höra av dig.