Öppna geodata, del 5 – Besöksmål

Bohuslän

Turistrådet Västsverige, https://www.vastsverige.com/, har en stor sammanställning av besöksmål i länet. Underlaget innehåller exempelvis gårdsbutiker, caféer, restauranger, aktivitetsföretag, muséer samt olika slags boende. Dessa beskrivs med bl.a. verksamhetens namn, typ av anläggning, besöksadress och koordinater. Underlaget används bl.a. av planerare och nyligen beslutades det att underlaget även ska tillgängliggöras som öppna data.

Fortsätt läsa ”Öppna geodata, del 5 – Besöksmål”

GIS-behov 2020

Kanske kan man sammanfatta GIS-behoven med ”mycket av allt”

Inför att en tidigare GIS-praktikant skulle börja hos oss tog jag fram en kort lista med förslag på arbetsuppgifter att välja mellan, så att personen snabbt skulle få insyn i arbetet. Det växte dock snabbt till en lista som var mer av karaktären ”här är allt jag kommer på som vi antagligen behöver göra det närmaste året”. Det blev en lång lista, som inte riktigt rymdes i vad som kan förväntas lösas under en kortare praktikperiod. Den senaste tiden har jag vid ett par tillfällen fått frågan om hur våra GIS-behov ser ut och det slog mig att denna sammanställning kanske skulle vara intressant även för andra eller för mig själv, fem år framåt, för att kunna gå tillbaka och se hur vi resonerade 2020. Eller så faller listan i glömska. Oavsett, här kommer listan över några av de GIS-behov (exklusive GIS-projekt för verksamheterna) som jag i april 2020 ser för VGR, aningen anpassat för bloggen, i ingen särskild ordning.

Fortsätt läsa ”GIS-behov 2020”

Geodata för ambulanser

Testfordon för nya geodata

För att personalen i regionens ambulanser snabbt ska hitta rätt väg till destinationen är fordonen utrustade med datorer med kartstöd. I dagsläget är det en tämligen begränsad uppsättning geodata som visas i kartlösningen i fordonsdatorn och det finns ett stort behov av en mer detaljerad karta för att underlätta för personalen att snabbt hitta rätt. Ett par exempel på kompletterande underlag som önskas är:

  • Byggnader
  • Kyrkor
  • Kraftledningar
  • Hållplatser för kollektivtrafiken
  • Stigar
  • Sjukhus
  • Vårdcentraler
  • Jourcentraler
Fortsätt läsa ”Geodata för ambulanser”

Öppna data – Statistikdatabasen

Användargränssnitt för Statistikdatabasen

Statistikdatabasen ger möjlighet att hämta statistik och göra egna urval baserade på kön, ålder, geografi m.m. och den innehåller bl.a. befolkningsdata, personaldata, gränsstatistik Sverige/Norge. Denna databas har varit tillgänglig externt under lång tid och nu är den även listad på dataportal.se.

Databasen bygger på PxWeb och dokumentation för API:et finns på https://www.scb.se/vara-tjanster/oppna-data/api-for-statistikdatabasen/. För att exempelvis lista alla tillgängliga databaser används http://pxwebb2017.vgregion.se/PXWeb/api/v1/sv.

Användargränssnittet för Statistikdatabasen hittar du här.

Öppna geodata, del 4 – Tillgänglighetsdatabasen (TD)

Inventerade platser i Tillgänglighetsdatabasen

Tillgänglighetsdatabasen, https://www.t-d.se/, innehåller information om verksamheters fysiska tillgänglighet, exempelvis parkeringsmöjligheter, mått på trappor, förekomst av höga trösklar, dörröppnare etc. Ett exempel på en inventering är Folktandvården Fristad.

En delmängd av Tillgänglighetsdatabasen är nu publicerad på dataportal.se som en del av ett växande antal underlag som är tillgängliga som öppna data från Västra Götalandsregionen. Via ett API är denna information tillgänglig:

  • Verksamhetens namn
  • Adress
  • Koordinater
  • Telefonnummer
  • Länk till webbsida hos Tillgänglighetsdatabasen
  • Länk till egen webbsida
  • Mätvärden
  • Foton
Fortsätt läsa ”Öppna geodata, del 4 – Tillgänglighetsdatabasen (TD)”

Förväntningar inför 2020

Man ser inte riktigt vad som väntar bakom krönet, men det verkar lovande.

Hur 2020 kommer att te sig vad gäller GIS? Jag har tidigare skrivit om 2018 och 2019 och jag tror inte att 2020 blir mindre händelserikt. Nedanstående sammanställning, som har fokus på VGR, bygger på vår förvaltningsplan för GIS 2020, våra projekt och inspiration utifrån.

För egen del

  • R – 2020 är året då jag definitivt inte längre kan ducka för kombinationen R och GIS. Se bara på #rspatial för en inblick i möjliga användningsområden.
  • Som en effekt av att GIS-tillämpningarna breder ut sig på VGR, kommer en större del av min tid att behövas för att förvalta vår GIS-plattform, ex. paketeringar av program, automatisering av kvalitetssäkring och laddning av geodata samt ta fram tjänster. Mindre tid för praktiskt projektstöd med andra ord.
Fortsätt läsa ”Förväntningar inför 2020”

Att göra rätt för sig

Hundar – Betalar sällan för sig, men ger mycket ändå.

Många är de tillfällen då jag funderar på hur VGR kan förbättra sin miljö för geodata, alltifrån kvalitetssäkring, lagring, bearbetning och analys till visualisering och kommunikation. För att möta behoven använder vi många olika programvaror, varav flertalet är öppen mjukvara. Jag gjorde en enkel inventering av vad vi använder inom öppen mjukvara för GIS och vad vi betalar för detta:

 

ProgramAnvändning”Licenskostnad”
GeoServerAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
LeafletMinst en extern webbkarta0 kr
OpenLayersViss användning via främst QGIS och GeoServer0 kr
OpenTripPlanner1 installation för test0 kr
pgAdminEtt fåtal installationer0 kr
PostgreSQL/PostGISAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
QGISCirka 90 installationer, gissningsvis används mindre än hälften regelbundet500 Euro till QGIS + 2000 kr för medlemskap i QGIS Sverige
REn handfull installationer, inget större GIS-fokus i dagsläget0 kr
UbuntuServer för geodata0 kr

Fortsätt läsa ”Att göra rätt för sig”

Test av databasmiljö

Det är något speciellt med att ta skärmdumpar på kalkylark.

En viktig del av VGR:s geodataplattform är en databasmiljö för lagring och ajourhållning av delar av våra geodata. Hittills har vi inte haft någon lokal miljö för test och utveckling, vilket har varit aningen hämmande, men detta håller nu dock på att ändras, i och med att PostgreSQL, PostGIS och pgAdmin nu paketeras och blir tillgängliga för alla på VGR. En del av detta arbete har varit att testa några av de vanligaste arbetsmomenten, så att de fungerar som förväntat. I praktiken identifierade vi några av de mest förekommande användarfallen, sammanställde dessa strukturerat och gjorde enklare tester av samtliga fall. Dessa handlar generellt om att:

  • Testa att läsa och skriva tabeller, både med och utan geometrier, med olika verktyg
  • Att å/ä/ö hanteras korrekt
  • Att ställa SQL-frågor till databasen
  • Redigera attribut och geometrier mha desktopverktyg

Fortsätt läsa ”Test av databasmiljö”