Öppna geodata, del 2

Sjukhus, nu som .gpkg och .csv

Har du sett att Västra Götalandsregionen har publicerat geodata på oppnadata.se? Det handlar inledningsvis om:

Fler underlag kommer förhoppningsvis inom kort. Samtliga underlag är geografiskt avgränsade till Västra Götaland. För enheterna i dessa underlag anges, utöver geometrin, huvudsakligen HSA-id (ett unikt id), besöksadress och koordinater i SWEREF 99 TM. Jag har tidigare skrivit om öppna geodata här och kanske kan man sammanfatta min bild av arbetet så här:

”Se till att Västra Götalandregionens geodata håller hög kvalitet och gör det enkelt för andra att ta del av dem”.

För att faktiskt komma igång och tillgängliggöra underlag valde vi att börja minimalistiskt. Det betyder i praktiken:

  • Vi börjar med ett litet antal underlag som redan efterfrågas av externa aktörer, huvudsakligen underlag som vi redan arbetar med i våra projekt och därför känner till sedan tidigare.
  • Eventuella fel i underlagen ska rättas vid källan, så att vi, så långt det är möjligt, slipper bygga in hantering av undantag och fel.
  • Eftersträva en hög grad av automatisering i flödet från källa till publicering.
  • Inledningsvis används endast svenska och SWEREF 99 TM, som redan används i lejonparten av våra GIS-projekt.
  • Vi tillgängliggör underlagen i format som redan används internt, inledningsvis GeoPackage och CSV. Då bör de kunna användas både inom och utanför GIS-världen.
Enkel anpassning av underlag inför publicering som öppna (geo)data.

Så, hur förvaltar vi detta? Om jag måste välja en sak som skapar långsiktighet i detta, är det att öppna data måste vara en naturlig del av den vanliga verksamheten; jag ser inte detta som en punktinsats i ett ”öppna-data-projekt”, utan som en del av ordinarie arbete, där det är självklart att det ska vara så enkelt som möjligt att hitta, förstå och ta del av Västra Götalandsregionens underlag. Någon sa att man borde använda varje skattekrona flera gånger och att tillgängliggöra underlag som öppna data är ett sätt att göra det. Jag tänker mig att vi inledningsvis uppdaterar underlagen ett par gånger om året och utvärderar de önskemål och förbättringsförslag som förhoppningsvis skickas in av användarna. Det finns förstås redan en önskelista för framtida förbättringar:

  • Ännu högre grad av automatisering för flödet från verksamhetssystem till att underlagen dyker upp på oppnadata.se och geodata.se.
  • Fler underlag med (geo)data. Västra Götalandsregionen är en av Sverige största organisationer och det bör, på sikt, återspeglas i vårt arbete med öppna data.
  • Tillgängliggör underlagen i fler format, attribut och referenssystem.
  • Undersöka hur vi kan identifiera eventuella standarder för de underlag som vi publicerar.

Vad skulle du vilja lägga till på listan? Min ambition är att Västra Götalandsregionen ska bli en förebild inom öppna (geo)data. Mycket arbete återstår för att nå dit, men vi börjar med dessa små steg och jag hoppas att du testar att använda underlagen och återkopplar eventuella synpunkter. Du hittar underlagen här.

Att göra rätt för sig

Hundar – Betalar sällan för sig, men ger mycket ändå.

Många är de tillfällen då jag funderar på hur VGR kan förbättra sin miljö för geodata, alltifrån kvalitetssäkring, lagring, bearbetning och analys till visualisering och kommunikation. För att möta behoven använder vi många olika programvaror, varav flertalet är öppen mjukvara. Jag gjorde en enkel inventering av vad vi använder inom öppen mjukvara för GIS och vad vi betalar för detta:

 

ProgramAnvändning”Licenskostnad”
GeoServerAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
LeafletMinst en extern webbkarta0 kr
OpenLayersViss användning via främst QGIS och GeoServer0 kr
OpenTripPlanner1 installation för test0 kr
pgAdminEtt fåtal installationer0 kr
PostgreSQL/PostGISAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
QGISCirka 90 installationer, gissningsvis används mindre än hälften regelbundet500 Euro till QGIS + 2000 kr för medlemskap i QGIS Sverige
REn handfull installationer, inget större GIS-fokus i dagsläget0 kr
UbuntuServer för geodata0 kr

Fortsätt läsa ”Att göra rätt för sig”

Test av databasmiljö

Det är något speciellt med att ta skärmdumpar på kalkylark.

En viktig del av VGR:s geodataplattform är en databasmiljö för lagring och ajourhållning av delar av våra geodata. Hittills har vi inte haft någon lokal miljö för test och utveckling, vilket har varit aningen hämmande, men detta håller nu dock på att ändras, i och med att PostgreSQL, PostGIS och pgAdmin nu paketeras och blir tillgängliga för alla på VGR. En del av detta arbete har varit att testa några av de vanligaste arbetsmomenten, så att de fungerar som förväntat. I praktiken identifierade vi några av de mest förekommande användarfallen, sammanställde dessa strukturerat och gjorde enklare tester av samtliga fall. Dessa handlar generellt om att:

  • Testa att läsa och skriva tabeller, både med och utan geometrier, med olika verktyg
  • Att å/ä/ö hanteras korrekt
  • Att ställa SQL-frågor till databasen
  • Redigera attribut och geometrier mha desktopverktyg

Fortsätt läsa ”Test av databasmiljö”

Önskemål för geodataportal

Vacker, rik på detaljer och gränslös, men ändå enkelt förvaltningsbar, så borde en portal för geodata vara.

Den senaste tiden har GIS-nätverket på VGR diskuterat behovet av bättre stöd för att både hitta och publicera geodata och kartor. Tänkta användningsområden är exempelvis att snabbt kunna ta fram enklare webbkartor som diskussionsunderlag eller en lättanvänd plattform för att kunna publicera QGIS-projekt som webbkarta för enkel distribution. Jag har försökt tolka önskemålen och sammanställt en lista. Första versionen av denna önskelista var på fyra rader, men den har onekligen vuxit i takt med att jag har funderat på saken. Som framgår nedan är detta fortfarande en pappersprodukt, något av en önskelista för allt som en tänkbar lösning skulle kunna möta. Den behöver mogna och vidareutvecklas innan vi går vidare med den, men det kan finnas i en poäng i att lyfta dessa tankar på bloggen, både för att visa hur vi resonerar och för att fånga upp eventuella synpunkter utifrån. Sammanställningen, på en ganska övergripande nivå, lyder:

Fortsätt läsa ”Önskemål för geodataportal”

Förväntningar inför 2019

Samverkan, inne även 2019.

Blev 2018 det GIS-år som jag hoppades på? För snart ett år sedan skrev jag om förväntningarna inför 2018 och när jag nu följer upp det får jag det till att 9 av 17 förutsägelser visade sig stämma, aningen fritt tolkat. Cirka 53 % rätt med andra ord. Tur då att det kommer ett nytt för att kunna bocka av fler punkter. Så här lyder mina förutsägelser för 2019:

För egen del

  • Power BI – Power BI används allt mer av mina kollegor, exempelvis Potentialstudie för cykling och Fakta Västra Götaland, och jag behöver lära mig mer om dess kartstöd. Jag planerar att tillgängliggöra erfarenheterna i form av ett enklare, internt kursmaterial, avsett för kollegor som vill använda sig av kartor i sitt arbete. Det är en del i min tanke om att använda geodata och kartor i de verktyg som redan används och inte tvinga in alla i samma mall/verktyg för den som önskar lägga till en karta. Jag skrev ett par ord om det här.
  • R – Även användningen av R växer på VGR och stödet för GIS och geodata i R är högst intressant för min del. Jag började sätta mig in i det under 2018, ex. här, och jag räknar med att använda R i ett flertal projekt under 2019.
  • Projektstöd – 2019 blir nog det mest intressanta året hittills på VGR för min del, med projekt inom exempelvis geodata för ambulanser, inomhuspositionering och analyser/visualisering av bl.a. restider och resmönster.
  • Deladigitalt.se – Under hösten började jag lägga upp exempel och kod för exempelvis FME, R och OpenTripPlanner på deladigitalt.se. Tanken är att låta andra ta del av våra erfarenheter och, förstås, att kunna bygga vidare på det som andra utvecklar. Under 2019 ska jag höja ambitionsnivån och lägga ut allt mer av våra tillämpningar där.

Fortsätt läsa ”Förväntningar inför 2019”

Kvalitetsgranskning av adressuppgifter

Eremitkräfta i hus utan uppenbar adress

Man skulle kunna tro att detta handlar om ett försök till årets torraste rubrik på bloggen, men det hela bottnar i något mycket mer intressant än så. Bakgrunden är ett växande behov av att ha högre kvalitet på våra adressuppgifter, med tillhörande koordinater, bl.a. för användning i projekt och för publicering som öppna data. Det gäller inledningsvis var Västra Götalandsregionens verksamheter finns, men det kan förstås utökas framöver.

Fortsätt läsa ”Kvalitetsgranskning av adressuppgifter”

Inomhuspositionering

Testyta i VGR:s lokaler i Gullbergsvass

Eftersom en stor del av regionens verksamhet sker inomhus är det förstås  rimligt att våra behov av och stöd för GIS, geodata och positionering inte upphör där taket börjar. Behovet av inomhuspositionering växer stadigt och sedan en tid tillbaka pågår projekt på Västra Götalandsregionen för att möta denna efterfrågan. Ett par exempel på aktuella behov är:

  • Egen position och navigering
    • Hjälpa personal, patienter och besökare att hitta fram till rätt plats, vilket sparar tid och minskar stressen. Hur hittar jag fram till rätt avdelning? Hur ska jag gå för att komma till mötesrummet?
    • Kunna ange tydlig position vid olyckor för högre säkerhet.
  • Positionera objekt
    • Mycket tid går åt till att leta efter utrustning, ex. operationsutrustning, rullstolar och matvagnar, finns. Enklare överblick skulle spara mycket tid, risken för förlust/stöld av utrustning minskar och det blir enklare att övervaka användning och underhåll.
    • Stöd vid inventering och felanmälan
  • Beslutsstöd och service
    • Analysera flöden – Var uppstår flaskhalsar vid en viss tidpunkt? Kan flöden omdirigeras?
    • Städ – Hur mycket har lokalen använts?
    • Service – Hur många är i lokalen just nu? Behövs extra personal?

Fortsätt läsa ”Inomhuspositionering”

Location, location, location – The future is Where

Magnus har sagt sitt om förväntningar inför 2018 men det är väl inte mer än rätt att även jag nämner några rader om vad jag ser som värdefulla insikter att ta med mig in i nya året.

Geografisk analytiker var inte svaret på ”vad vill du bli när du blir stor”-frågan när jag var ung, eller rättare sagt yngre. Men sedan jag fick sätta tänderna i en klassisk lokaliseringsanalys* erkände jag mig besegrad. Fortsätt läsa ”Location, location, location – The future is Where”

Spatial SQL #2

SQL_befolkning

Spatial SQL

”Lite mindre prosa, lite fler tillämpningar” skrev jag nyligen. Här kommer därför inlägg #2 om vad jag lär mig inom spatial SQL. #1 hittar du här. Precis som förra gången är det en sammanställning av exempel som jag använder mig av och inte ett heltäckande utbildningsmaterial. Kanske är det fler som har nytta av denna sammanställning. I dagsläget är fokus på vektordata och enklare statistik, så antalet tillämpningar inom ex. raster och punktmoln högst begränsat.

Lista egenskaper för alla tabeller i schemat
SELECT *
FROM information_schema.columns
WHERE table_schema = 'public'
ORDER BY table_name;
Lista egenskaper för alla geometrikolumner
SELECT * FROM public.geometry_columns
WHERE f_table_schema = 'public'
ORDER BY f_table_name;
 Fortsätt läsa "Spatial SQL #2"

Förväntningar inför 2018

VGR_old

Om VGR hade funnits på 1700-talet hade våra kartor sett ut så här. Tur då att det snart är 2018.

Jag har höga förväntningar inför 2018 vad gäller GIS/GIT och geodata. Så här tänker jag mig nästa år:

För egen del

  • Jag räknar med att behöva, och vilja, lära mig mer spatial SQL mha PostGIS. Jag har skrivit kort om det här och fler exempel kommer.
  • När det mha exempelvis OpenCL och CUDA går att köra allt från CAD, officepaket, vetenskapliga beräkningar till bilar mha grafikkortet, visst borde man också kunna köra databaserna med samma stöd? Svaret är förstås ja och det skulle vara intressant att testa det under nästa år, ex. PG-Strom. Förhoppningsvis letar sig denna funktionalitet även in i andra programvaror som vi använder för GIS och geodata. Nyttan är att många beräkningar kan gå 10–100 gånger snabbare.
  • Jag hann aldrig riktigt komma igång med årets Python-kurs, men jag ger mig själv en ny chans 2018. Att automatisera och snabba upp arbetsuppgifter lär gälla än mer kommande år. Jag räknar med att få användning för det på flera håll, ex. mha PyQGIS.
  • R har länge varit på min önskelista och det ser ut att finnas många paket för GIS i R. Är det 2018 jag hittar ett lämpligt projekt för att lära mig mer om R?
  • Jag behöver bli bättre på serversidan och det är nog dags att lära mig grunderna i ex. Docker.
  • Jag hoppas kunna dela fler exempel på projekt och kod här på bloggen. Lite mindre prosa, lite fler tillämpningar.
  • Utöver detta räknar jag med att vara tillgänglig som internt projektstöd på deltid. Förhoppningsvis får jag hjälp av de nyvunna färdigheterna ovan.

Fortsätt läsa ”Förväntningar inför 2018”