Öppna data – Statistikdatabasen

Användargränssnitt för Statistikdatabasen

Statistikdatabasen ger möjlighet att hämta statistik och göra egna urval baserade på kön, ålder, geografi m.m. och den innehåller bl.a. befolkningsdata, personaldata, gränsstatistik Sverige/Norge. Denna databas har varit tillgänglig externt under lång tid och nu är den även listad på dataportal.se.

Databasen bygger på PxWeb och dokumentation för API:et finns på https://www.scb.se/vara-tjanster/oppna-data/api-for-statistikdatabasen/. För att exempelvis lista alla tillgängliga databaser används http://pxwebb2017.vgregion.se/PXWeb/api/v1/sv.

Användargränssnittet för Statistikdatabasen hittar du här.

Öppna geodata, del 4 – Tillgänglighetsdatabasen (TD)

Inventerade platser i Tillgänglighetsdatabasen

Tillgänglighetsdatabasen, https://www.t-d.se/, innehåller information om verksamheters fysiska tillgänglighet, exempelvis parkeringsmöjligheter, mått på trappor, förekomst av höga trösklar, dörröppnare etc. Ett exempel på en inventering är Folktandvården Fristad.

En delmängd av Tillgänglighetsdatabasen är nu publicerad på dataportal.se som en del av ett växande antal underlag som är tillgängliga som öppna data från Västra Götalandsregionen. Via ett API är denna information tillgänglig:

  • Verksamhetens namn
  • Adress
  • Koordinater
  • Telefonnummer
  • Länk till webbsida hos Tillgänglighetsdatabasen
  • Länk till egen webbsida
  • Mätvärden
  • Foton
Fortsätt läsa ”Öppna geodata, del 4 – Tillgänglighetsdatabasen (TD)”

Förväntningar inför 2020

Man ser inte riktigt vad som väntar bakom krönet, men det verkar lovande.

Hur 2020 kommer att te sig vad gäller GIS? Jag har tidigare skrivit om 2018 och 2019 och jag tror inte att 2020 blir mindre händelserikt. Nedanstående sammanställning, som har fokus på VGR, bygger på vår förvaltningsplan för GIS 2020, våra projekt och inspiration utifrån.

För egen del

  • R – 2020 är året då jag definitivt inte längre kan ducka för kombinationen R och GIS. Se bara på #rspatial för en inblick i möjliga användningsområden.
  • Som en effekt av att GIS-tillämpningarna breder ut sig på VGR, kommer en större del av min tid att behövas för att förvalta vår GIS-plattform, ex. paketeringar av program, automatisering av kvalitetssäkring och laddning av geodata samt ta fram tjänster. Mindre tid för praktiskt projektstöd med andra ord.
Fortsätt läsa ”Förväntningar inför 2020”

Att göra rätt för sig

Hundar – Betalar sällan för sig, men ger mycket ändå.

Många är de tillfällen då jag funderar på hur VGR kan förbättra sin miljö för geodata, alltifrån kvalitetssäkring, lagring, bearbetning och analys till visualisering och kommunikation. För att möta behoven använder vi många olika programvaror, varav flertalet är öppen mjukvara. Jag gjorde en enkel inventering av vad vi använder inom öppen mjukvara för GIS och vad vi betalar för detta:

 

ProgramAnvändning”Licenskostnad”
GeoServerAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
LeafletMinst en extern webbkarta0 kr
OpenLayersViss användning via främst QGIS och GeoServer0 kr
OpenTripPlanner1 installation för test0 kr
pgAdminEtt fåtal installationer0 kr
PostgreSQL/PostGISAnvänds på minst två servrar för geodata0 kr
QGISCirka 90 installationer, gissningsvis används mindre än hälften regelbundet500 Euro till QGIS + 2000 kr för medlemskap i QGIS Sverige
REn handfull installationer, inget större GIS-fokus i dagsläget0 kr
UbuntuServer för geodata0 kr

Fortsätt läsa ”Att göra rätt för sig”

Test av databasmiljö

Det är något speciellt med att ta skärmdumpar på kalkylark.

En viktig del av VGR:s geodataplattform är en databasmiljö för lagring och ajourhållning av delar av våra geodata. Hittills har vi inte haft någon lokal miljö för test och utveckling, vilket har varit aningen hämmande, men detta håller nu dock på att ändras, i och med att PostgreSQL, PostGIS och pgAdmin nu paketeras och blir tillgängliga för alla på VGR. En del av detta arbete har varit att testa några av de vanligaste arbetsmomenten, så att de fungerar som förväntat. I praktiken identifierade vi några av de mest förekommande användarfallen, sammanställde dessa strukturerat och gjorde enklare tester av samtliga fall. Dessa handlar generellt om att:

  • Testa att läsa och skriva tabeller, både med och utan geometrier, med olika verktyg
  • Att å/ä/ö hanteras korrekt
  • Att ställa SQL-frågor till databasen
  • Redigera attribut och geometrier mha desktopverktyg

Fortsätt läsa ”Test av databasmiljö”

Önskemål för geodataportal

Vacker, rik på detaljer och gränslös, men ändå enkelt förvaltningsbar, så borde en portal för geodata vara.

Den senaste tiden har GIS-nätverket på VGR diskuterat behovet av bättre stöd för att både hitta och publicera geodata och kartor. Tänkta användningsområden är exempelvis att snabbt kunna ta fram enklare webbkartor som diskussionsunderlag eller en lättanvänd plattform för att kunna publicera QGIS-projekt som webbkarta för enkel distribution. Jag har försökt tolka önskemålen och sammanställt en lista. Första versionen av denna önskelista var på fyra rader, men den har onekligen vuxit i takt med att jag har funderat på saken. Som framgår nedan är detta fortfarande en pappersprodukt, något av en önskelista för allt som en tänkbar lösning skulle kunna möta. Den behöver mogna och vidareutvecklas innan vi går vidare med den, men det kan finnas i en poäng i att lyfta dessa tankar på bloggen, både för att visa hur vi resonerar och för att fånga upp eventuella synpunkter utifrån. Sammanställningen, på en ganska övergripande nivå, lyder:

Fortsätt läsa ”Önskemål för geodataportal”

Förväntningar inför 2019

Samverkan, inne även 2019.

Blev 2018 det GIS-år som jag hoppades på? För snart ett år sedan skrev jag om förväntningarna inför 2018 och när jag nu följer upp det får jag det till att 9 av 17 förutsägelser visade sig stämma, aningen fritt tolkat. Cirka 53 % rätt med andra ord. Tur då att det kommer ett nytt för att kunna bocka av fler punkter. Så här lyder mina förutsägelser för 2019:

För egen del

  • Power BI – Power BI används allt mer av mina kollegor, exempelvis Potentialstudie för cykling och Fakta Västra Götaland, och jag behöver lära mig mer om dess kartstöd. Jag planerar att tillgängliggöra erfarenheterna i form av ett enklare, internt kursmaterial, avsett för kollegor som vill använda sig av kartor i sitt arbete. Det är en del i min tanke om att använda geodata och kartor i de verktyg som redan används och inte tvinga in alla i samma mall/verktyg för den som önskar lägga till en karta. Jag skrev ett par ord om det här.
  • R – Även användningen av R växer på VGR och stödet för GIS och geodata i R är högst intressant för min del. Jag började sätta mig in i det under 2018, ex. här, och jag räknar med att använda R i ett flertal projekt under 2019.
  • Projektstöd – 2019 blir nog det mest intressanta året hittills på VGR för min del, med projekt inom exempelvis geodata för ambulanser, inomhuspositionering och analyser/visualisering av bl.a. restider och resmönster.
  • Deladigitalt.se – Under hösten började jag lägga upp exempel och kod för exempelvis FME, R och OpenTripPlanner på deladigitalt.se. Tanken är att låta andra ta del av våra erfarenheter och, förstås, att kunna bygga vidare på det som andra utvecklar. Under 2019 ska jag höja ambitionsnivån och lägga ut allt mer av våra tillämpningar där.

Fortsätt läsa ”Förväntningar inför 2019”

Kvalitetsgranskning av adressuppgifter

Eremitkräfta i hus utan uppenbar adress

Man skulle kunna tro att detta handlar om ett försök till årets torraste rubrik på bloggen, men det hela bottnar i något mycket mer intressant än så. Bakgrunden är ett växande behov av att ha högre kvalitet på våra adressuppgifter, med tillhörande koordinater, bl.a. för användning i projekt och för publicering som öppna data. Det gäller inledningsvis var Västra Götalandsregionens verksamheter finns, men det kan förstås utökas framöver.

Fortsätt läsa ”Kvalitetsgranskning av adressuppgifter”