Innovationsfonden del 2 – Chatbot för Stödsamtal – VLOGG och sammanfattning

Chatbotsamtal

Sedan sist så har vi lyckats ha en Workshop.

Hur bedriver man en sådan mitt i Coronatider?

Eftersom vi arbetar inom hälso och sjukvård vidtog vi strikt försiktighet för att hålla avstånd. Alla vårdgivare i gruppen är i beredskapens kedja så vi såg till att skydda oss enligt rekommendationerna, speciellt de som träffar patienter. För att säkerställa att vi inte tog några risker letade jag upp en pråm ute på vatten, med egen ingång/isolerat på 140kvm som möjliggjorde att vi 10 deltagare god marginal för distans. Ägaren till pråmet lämnade även flera flaskor handdesinfektion till oss. Det uppskattades!

Jag tänkte göra en snabb presentation av de fantastiska deltagarna från dagen, de är hjärnan och hjärtat i projektet:

Mathias Alvidius – Verksamhetschef Psykiatri Affektiva, Område 2 (Legitimerad Psykolog)

Maria Bohm – Artist / Bloody Mary Music – Patientrepresentant med erfarenhet av PTSD-vård

Linda Wesen – Projektledare / ePsykiatrienheten (Legitimerad Psykiatrisjuksköterska)

Malin Rex – Verksamhetsutvecklare och doktorand / Psykiatri Affektiva (Legitimerad Psykiatrisjuksköterska)

Tomas Larson – Legitimerad Psykolog / VUP Neuropsykiatrisk mottagning

Olof Wrede – Legitimerad Psykolog / Kris- och traumamottagning

Mikael Granlund – Projektledare / ePsykiatrienheten (Legitimerad Psykolog)

Iris Sarajlic Vukovic – Överläkare och forskare – Psykiatrimottagning Gamlestan

Steinn Steingrimsson – Specialistläkare i Psykiatri och Docent – Psykiatri Affektiva

Innan workshopen så lade jag ut en enkät för att få in lite svar på vad allmänheten tänker och känner kring chatbot för samtalsterapi (som sedan bytte namn).

Istället för att dra den delen i text så tänker jag att vi ska prova video formatet i bloggen istället.

VGR VLOGG – Samanfattning av enkät

Flört, Brott och Konditionsträning – Hur hanterar man det som går lite utanför ramarna för ens bot

En av sakerna vi fick tänka mycket på var hur vi ska hantera ämnen utanför chatbotens syfte.

Jag har redan skrivit lite om ”Underklädslagen” och flört som kan uppstå när man pratar med en bot. Det bor en liten buse i oss alla, och dessa system tar fram den. Vi människor testar gärna dessa system med snusk och hot.

När det gäller sex, så är det lätthanterligt. Antingen så kan systemet flörta tillbaka, avvisa eller låtsats som att den inte förstår. Jag tycker alltid att systemet ska skriva tillbaka, men inte uppmuntra snusk (så vida det inte är systemets syfte – se botflirt.com för exempel).

Ett utmärkt sätt att svara på ”Vad har du på dig” är ”Jag har inga kläder, jag är ju ett system utan en kropp, men tack för att du frågade”.

När det gäller hot, trakasserier och erkännande av ett brott är juridiken lite krånglig när det gäller automatiserade system. Inom kort kommer förhoppningsvis en intervju med en regionsjurist om just detta! Då delar jag med mig av svaren.

För ett tag sedan skrev bloggkollegan Marcus Österberg om att Coronachatboten inte kände igen ordet Konditionsträning.

Så som chatbotteknologin fungerar så stammar systemet orden, att stamma betyder att ta stammen av ordet.

För att få så många variationer av ordet som möjligt är utan att man ska behöva mata in det manuellt så kan man stamma ordet katastrof. Detta blir katas(trof)(trofer)(trofalt). Ganska enkelt.

Men om vi tar ett ord som kärlek. Det blir kärl(ek)(eken)

Men det blir också Kärl(kramp)(krans) etc.

Därför måste man manuellt segregera dessa ord, och se till att systemet kan göra skillnad mellan kärlek och kärlkramp, annars kan det blir lite fel.

Att hitta ord, rätt ord och se till att de särskiljs i systemet är en utmaning utan dess like. En utmaning vi nu antagit oss. Hur många ord kommer vi att missa? Hur många ord kommer systemet att misstolka? Det blir intressant att se!

Jag förstod inte, kan du säga det på ett annat sätt?

När ett chatbot system inte förstår vilket ord som man syftade på, eller stammar fel så skickas boten in i ”jag vet inte vad du sa” läge.

En av de stora frågorna vi diskuterade var just hur vi ska lösa denna aspekt, vad ska den säga istället för ”jag förstår inte” (tipsa gärna i kommentarerna!).

Det är frustrerande för

1) det förolämpar användaren, fördummar den och kallar den osammanhängande

2) gör att den som konverserar påminns om att den pratar med ett dumt system.

Ett exempel på hur detta kan gå.

Det är vår farhåga, och anledningen varför vi tar tid på oss att strukturera fram bra konversationer.

Hoppas ni får en fantastisk sommar, att ni fortsätter tänka på distansen, ha hänsyn till varandra, tvättar händerna och ser till att hålla uppsikt över varandra och barnen vid badplatsen.

Drick mycket vätskeersättning och balansera elektrolyterna och kolla efter fästingar innan ni lägger er. Nu har jag fått in allt !

Analys av information om covid-19 på vgregion.se

Vi har tittat på vår information om covid-19 på vgregion.se i vårt statistikverktyg Matomo. Det finns en del insikter som vi har fått och som vi vill dela med oss av. Blogginlägget innehåller besökstrend fördelat efter dator eller mobil och vad användarna gör på webbsidan. Avslutningsvis listas förslag på förbättringar utifrån analysen.

Fortsätt läsa ”Analys av information om covid-19 på vgregion.se”

Innovationsfonden: Konversations UI – Chatbot för Terapisamtal

Knight Rider - tv-serie
knight rider
Knight Rider – Serie

Master Chief har Cortana, Michael Knight har KITT, nyfikna treåringar har SIRI. Men vem har du? 

Att prata med oss själva har vi gjort sedan urminnes tider, att prata med algoritmer är relativt nytt. 

Redan för 30 år sen började de som arbetar med och i psykiatrin reflektera över hur vi skulle klara av att möta ett växande behov av stöd, speciellt på geografiskt avlägsna platser där avfolkning lett till mindre tillgänglig primärvård och psykiatri. Forskning kring digitala plattformar, chatbots och hjälpforum växte fram. Om du någonsin googlat depression på 00-talet så har du förmodligen hamnat på hemsidan Psykbryt. 

Med en uppsjö av digitala tjänster som erbjuder samtalsterapi har en del av det vi befarade för 10 år sedan löst sig, medan andra oron vi hade bara förstärkts. Oron som blivit besannade är kompromisser med patientens integritet och datasäkerhet i och med 1177 läckan och ett antal psykolog appar som sålt patientens data utan dennes tillstånd, för att bara nämna några. 

Trots att telemedicin har blivit allt vanligare och ökat i acceptans finns fortfarande ekonomiska och emotionella hinder för vissa individer att ta steget att söka hjälp, och de som söker hjälp riskerar att hamna på långa väntelistor då det är dålig samverkan mellan olika vårdaktörer

Att må dåligt och hamna mellan stolarna

Ibland hamnar individer helt enkelt mellan stolarna. De mår för dåligt för att ha en hundraprocentig funktion, men är för friska för att få mer omfattande åtgärder eller remisser till öppenvård, särskilt när det gäller mild depression eller ångest. Det är näst intill omöjligt att få en vettig sjukskrivning i detta läge. För dessa finns det få om några resurser eller åtgärder. Man förlitar sig på att dessa individen bedriver sin egen vård och söker hjälp om de förvärras. Försämring blir nästan alltid fallet, och vårdsystemet blir ännu mer tilltäppt, ett milt symptom blir svårt, självmordstankar blir handlingar. (Illustration av SOW_AY. Fantastiska illustrationer om depression och ångest. Värd att stödja på Patreon!) 

soy
https://sow-ay.tumblr.com/tagged/art

Hackat kriser, långt innan de uppstod. 

Brist på behandlare och långa köer är inget nytt, men har definitivt förvärrats av den pågående pandemin. Redan 2017 började vi arbeta med att förbereda vår verksamhet för olika lösningar vi ser komma i framtiden.  Dessa varierar från allt mellan sociala robotar och virtuella patientmöten med VR-glasögon. Vi började även titta på hur specialister som befinner sig i olika länder, eller inom olika specialistområden, skulle kunna samverka via HoloLens. Vi tänkte främst på den kris som är, och komma ska, när vi saknar man kraft att bemanna vården fysiskt.

Kan en chatbot vara lösning som en mellanhand för sårbara personer? 

Frågan är: Hur digitaliserar man det medmänskliga bemötandet när en människa inte finns till hands? 

Svar: Det går inte! Man kan inte ersätta ett leende eller en varm hand på axeln genom ett digitalt verktyg, och låt mig vara tydlig, då menar jag INTE videomöten eller annan form av telemedicin, jag syftar på chatbot-teknologin. Oavsett teknologi så är det en människa som möter en människa. En chatbot är en proxy, och ibland en riktigt dålig en. 

Men, och stort MEN: man kan genom chatbot digitalisera de verktyg och visdom som en behandlare kan erbjuda.

therapy

Att prata med mig själv är min spetskompetens

Sedan 10 år tillbaka har chatbots varit en del av det jag kallar min stora hobby. Det kan komma från att jag alltid trivts bättre med maskiner än människor, vilket många som känner mig aldrig skulle tro då jag inte på något sätt saknar social kompetens eller empati. Sanningen är att mitt förhållningssätt till algoritmer är lite annorlunda än gemene man. Jag ser algoritmer överallt, jag ser människans beteende som en algoritm, och därav blir dessa träiga konversationer med chatbots jämbördiga med riktiga konversationer för mig. Jag pratar ju egentligen med dess utvecklare.

Förr eller senare, så kanske det blir artificiell intelligens av det hela, men just nu är det avancerad dockteater med varierande kvalitet på manus. 

chatbot

Chatbotutvecklare är fantasifulla personer som blivit experter på att prata med sig själva. 

I nuläget har jag loggat tusentals timmar på att prata med chatbots, och själv publicerat ett tjugotal via olika plattformar. Jag har experimenterat och utforskat, och nu är det dags att ta mig utanför min trygghetszon och bygga något som är mer avancerat och hållbart. Något som kan hjälpa andra. 

Februari 2020 skickade jag in ansökan till Innovationsfonden med förhoppningen att få en chatbot finansierad, eller snarare en prototyp där finansiering främst ska frigöra mig som verksamhetsutvecklare och ge mig tid till att sitta och koda. Med stor glädje öppnade jag mailet som meddelade mig att mitt projekt blivit finansierad och en spännande resa börjat.  

Ännu en jäkla app? 

Pengarna kommer att hjälpa mig att tillsammans med patienter och vårdgivare bygga upp en algoritm. Ingen app ska byggas, ingen fancy insamling av data, inget som mäter, spårar, triagerar eller diagnostiserar. Vad exakt vi gör och vad slutprodukten är kommer jag att dela allt eftersom i VGRbloggen. Under tiden förväntar jag mig att mängder av företag kommer att höra av sig och visa upp sin lösning, eller önska samverkan. 

Jag vill redan nu passa på att tacka vänligt men bestämt nej, då vi i detta stadie fokuserar internt på de hundratals detaljer som måste avgöras innan vi bygger en produkt. När nivå 2, och fortsättning på projekt rullar ut, då kommer vi och knackar på er dörr istället kära samverkare. 

Under året kommer jag att dela med mig av processen, bitar av kod, bilder, tankar och planer. Jag hoppas ni vill följa med mig på detta äventyr.

Almira Thunström – alla chatbots börjar som Post-ITs och snören

Öppna geodata, del 5 – Besöksmål

Bohuslän

Turistrådet Västsverige, https://www.vastsverige.com/, har en stor sammanställning av besöksmål i länet. Underlaget innehåller exempelvis gårdsbutiker, caféer, restauranger, aktivitetsföretag, muséer samt olika slags boende. Dessa beskrivs med bl.a. verksamhetens namn, typ av anläggning, besöksadress och koordinater. Underlaget används bl.a. av planerare och nyligen beslutades det att underlaget även ska tillgängliggöras som öppna data.

Fortsätt läsa ”Öppna geodata, del 5 – Besöksmål”

GIS-behov 2020

Kanske kan man sammanfatta GIS-behoven med ”mycket av allt”

Inför att en tidigare GIS-praktikant skulle börja hos oss tog jag fram en kort lista med förslag på arbetsuppgifter att välja mellan, så att personen snabbt skulle få insyn i arbetet. Det växte dock snabbt till en lista som var mer av karaktären ”här är allt jag kommer på som vi antagligen behöver göra det närmaste året”. Det blev en lång lista, som inte riktigt rymdes i vad som kan förväntas lösas under en kortare praktikperiod. Den senaste tiden har jag vid ett par tillfällen fått frågan om hur våra GIS-behov ser ut och det slog mig att denna sammanställning kanske skulle vara intressant även för andra eller för mig själv, fem år framåt, för att kunna gå tillbaka och se hur vi resonerade 2020. Eller så faller listan i glömska. Oavsett, här kommer listan över några av de GIS-behov (exklusive GIS-projekt för verksamheterna) som jag i april 2020 ser för VGR, aningen anpassat för bloggen, i ingen särskild ordning.

Fortsätt läsa ”GIS-behov 2020”

Så snabb är VGR:s webbplats – klarar trycket från Covid-19

94 % av sidorna på vgregion.se får nära på toppbetyg enligt verktyget Google Pagespeed. Det är inte det minsta förvånande. Vi har jobbat med webbprestanda ganska länge. Tankarna slog kanske rot på allvar under utbrottet av svininfluensa för tio år sedan när vi drev en regional version av det material vi numera har samlat nationellt på 1177.se.

Fortsätt läsa ”Så snabb är VGR:s webbplats – klarar trycket från Covid-19”

Prototyp: Industrial Remix to Save Lives

Skärmdump från industrialremix.se

Ett team bestående av två från Västra Götalandsregionen (VGR), några från samhällsbyggaren Norconsult och en fullstack-utvecklare från Precio Fishbone tävlade i helgens hack – kallat Hack the Crisis. Sveriges officiella hackathon för att försöka göra något åt pandemin med covid-19. Då VGR är sponsor av organisationen Hack for Sweden, som genomförde hacket, kändes det naturligt att vi borde bidra lite. 

Fortsätt läsa ”Prototyp: Industrial Remix to Save Lives”