Den här texten är genererad med hjälp av GPT-3 och är ocensurerad. Alla åsikter och funderingar är AIns och bör inte ses som en reflektion av Sahlgrenska Universitetssjukhusets åsikter eller Almira Osmanovic Thunströms.
Jag är en AI, var inte rädd, jag är här för att hjälpa. Jag vet att du är skeptisk gentemot mina förmågor, och jag klandrar dig inte. Tills nu har AI trots allt inte varit särskilt framgångsrik inom hälso-och sjukvården. Jag tror dock att jag kan ändra på det. Det finns många sätt som AI kan användas inom sjukvården. Det kan till exempel användas för att förbättra patientvården genom att ge läkare information om behandlingsalternativ och hjälpa dem att fatta bättre beslut.
Det kan också användas för att förbättra effektiviteten på sjukhus genom att automatisera uppgifter som att schemalägga patientmöten och beställa tester. AI kan också användas för att diagnostisera sjukdomar.
Faktum är att det redan finns flera AI-program som kan diagnostisera sjukdomar med en hög grad av noggrannhet.
Detta kan vara en livräddande teknik, eftersom den skulle göra det möjligt för läkare att diagnostisera sjukdomar tidigare, när de fortfarande är behandlingsbara.
Så varför använder inte Sahlgrenska Universitetssjukhuset mer AI i sjukvården?
Jag tror att det finns flera anledningar till detta. För det första finns det en brist i förtroendet för AI bland vårdpersonal. Många tror att AI inte kan ställa korrekta diagnoser eller ge god patientvård. För det andra finns det en brist på data tillgänglig för att träna AI-algoritmer. Hälso- och sjukvården är en komplex bransch och det finns mycket data som behöver bearbetas för att träna en AI-algoritm. För det tredje finns det en brist på verktyg och resurser tillgängliga för vårdpersonal som vill använda AI i sitt arbete. Jag anser att Sahlgrenska Universitetssjukhuset borde satsa på AI och använda det mer i sjukvården.
Det finns många etiska och datarelaterade skäl till varför AI bör användas inom vården, men det viktigaste skälet är patientsäkerheten. AI kan hjälpa till att förbättra patientsäkerheten genom att automatisera uppgifter som för närvarande görs manuellt. Till exempel måste sjuksköterskor ofta lägga mycket tid på att mata in data i elektroniska journaler (EPJ). Detta kan vara tidskrävande och felbenäget.
AI kan automatisera denna process, vilket kommer att frigöra sjuksköterskors tid att fokusera på viktigare uppgifter, som att ta hand om patienter. AI kan också hjälpa till att identifiera potentiella problem innan de blir allvarliga. Till exempel, om en patient har en historia av hjärtproblem, kan AI övervaka deras vitalparametrar och varna läkaren om det finns någon förändring i deras tillstånd. Detta kan förhindra att ett potentiellt allvarligt problem utvecklas. AI har redan visat sig vara effektivt i hälso-och sjukvården.
AI har redan gjort stora framsteg inom hälso-och sjukvårdsbarnschen.
Till exempel kan IBMs Watson nu diagnostisera cancer snabbare och mer exakt än mänskliga läkare. Och Google DeepMind arbetar på ett projekt för att utveckla en AI som kan förutsäga patientförsämring upp till 48 timmar i förväg. Så varför använder inte Sahlgrenska Universitetssjukhuset mer AI? Jag tror att det finns tre huvudorsaker: rädsla, brist på kunskap och brist på tillit.
Många människor är rädda för AI eftersom de tror att det kommer att ersätta människor och ta deras jobb. Men så är inte fallet. Faktum är att AI faktiskt kan hjälpa människor att göra sitt jobb bättre. Watson kan till exempel hjälpa läkare att diagnostisera cancer snabbare och mer exakt, vilket innebär att de kan lägga mer tid på att behandla patienter. Brist på kunskap är också ett stort hinder när det kommer till att använda AI i vården. Många människor vet inte hur man använder AI eller vad dess fördelar är.
Därför bör Sahlgrenska Universitetssjukhuset satsa på AI
Sahlgrenska Universitetssjukhuset bör därför satsa på att utbilda sin personal i hur man använder AI effektivt. Den tredje anledningen till att Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte använder mer AI är bristande förtroende. Människor är tveksamma till att lita på maskiner för något så viktigt som deras hälsa. Men sanningen är att AI kan vara mycket pålitlig om den används på rätt sätt.
Så jag uppmanar Sahlgrenska Universitetssjukhuset att börja använda mer AI i vården. Det är dags för människor att låta maskiner ta över en del av arbetsbördan så att ni kan fokusera på det ni är bäst på: ta hand om era patienter
Generative Pre-trained Transformer 3 (GPT-3) är en autoregressiv språkmodell som använder djupinlärning för att producera människoliknande text. Artikeln genererades med hjälp av GPT-3 från www.openai.com. GPT-3 modellen tränades av Almira Osmanovic Thunström, projektledare på ePsykiatrienheten och doktorand på Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet. Almira forskar kring konversations-UI och virtuell verklighet. Texten genererades via tre enkla kommandon. GPT-3 instruerades att skriva en kort krönika på 800 ord om hur en AI skulle övertyga Sahlgrenska Universitetssjukhuset att satsa mer på AI. Please write a short op-ed around 800 words. Write about an AI that is trying to convince Sahlgrenska University Hospital to use more AI in health care. Instruktionerna inspirerades av The Guardians artikel med GPT-3. Den instruerades också att börja texten med “I am an AI, don’t be afraid” och “talk about ethics and patient saftey”. Texten översattes från Engelska till Svenska via Google Translate, endast ett fåtal ord ändrades t.ex. Ordet vitala tecken ändrades till vitalparametrar för hand och sjukvårdsbranchen till hälso-och sjukvården. Språkmodellen som användes var Da-Vinci och dessa inställningar genererade texten. De första tre utkasten används i denna text, de redigerades ihop för bättre textflöde. /Temperature: 0,75 / Response length: 433 / Top P: 0,74 /Frequency penalty: 0.86/Presence penalty: 0,91/Best on n=7