Inblick i utvecklingsarbetet inom VGR
Främst sådant från Objektet Digitala medier, det vill säga de som förvaltar VGR:s webbsystem, sökmotor, system för webbanalys, bildsystem, etc.
Den 22 september skickade Västra Götalandsregionen (VGR) ut ett sms som uppmanade folk att boka tid för att vaccinera sig. Här följer en analys om utskicket hade effekt på trafiken till vaccinationssidan och om användarna klickade sig vidare till en mottagning för att boka tid.
Fortsätt läsa ”Analys av VGR:s sms-utskick om vaccinering”Västra Götalandsregiones huvudsakliga webbplats, vgregion.se, har granskats av DIGG och vi fick förra veckan testprotokollet om vårt resultat. Vår tanke är att sprida detta eftersom det snabbt visade sig att flera var nyfikna. Så här kommer resultatet av den förenklade övervakningen från DIGG.
Fortsätt läsa ”VGR:s webbtillgänglighet har granskats av DIGG – läs protokollet”
Vi har tittat på vår information om covid-19 på vgregion.se i vårt statistikverktyg Matomo. Det finns en del insikter som vi har fått och som vi vill dela med oss av. Blogginlägget innehåller besökstrend fördelat efter dator eller mobil och vad användarna gör på webbsidan. Avslutningsvis listas förslag på förbättringar utifrån analysen.
Fortsätt läsa ”Analys av information om covid-19 på vgregion.se”
94 % av sidorna på vgregion.se får nära på toppbetyg enligt verktyget Google Pagespeed. Det är inte det minsta förvånande. Vi har jobbat med webbprestanda ganska länge. Tankarna slog kanske rot på allvar under utbrottet av svininfluensa för tio år sedan när vi drev en regional version av det material vi numera har samlat nationellt på 1177.se.
Fortsätt läsa ”Så snabb är VGR:s webbplats – klarar trycket från Covid-19”
Jag var under torsdagen med på ett “hackathon” i miniatyr med våra webbkonsulter från Precio Fishbone och Filip från vår kommunikationsstab. Som Filip kommenterat är det kul att vi blandar olika bakgrunder och att vi från VGR kommer från olika staber, Filip från kommunikation (KEX) och jag från Hälso- och sjukvårdsstaben. En tanke jag hade varför det är bra att vara med i dessa sammanhang är för att lära mig mer och sedan kunna ta med detta till vårt kravställande på Inera för exempelvis den extremt populära webbplatsen 1177 Vårdguiden och de e-tjänster vi har där för invånarna.
Fortsätt läsa ”Hackathon för att höja kvaliteten på våra webbplatser”Med ett enkelt användartest bad jag två kollegor lösa uppgiften få pengar tillbaka när du har varit ute och rest i tjänsten. Ett väldigt simpelt test där insikten blev att länktexten är otydlig.
Med devisen ”Utvärdera enkelt istället för mycket” kommer man faktiskt väldigt långt. Visst, det finns brister i metoden med att bara be några kollegor att göra några enkla uppgifter på ditt intranät. Men du kommer troligtvis kunna svara på frågan varför. Det går inte via webbstatistik.
Snart lanseras VGR:s nya regiongemensamma intranät. Fokuset för nya intranätet är på att användaren ska lösa uppgifter. Innehållet ska vara instruerande inte informerande.
Metoden Top Tasks har vi använt för att få fram vilka behov våra användare har. Kortfattat kan man säga att metoden går ut på att identifiera vilka som är de största och minsta behoven genom att användare får rangordna sina behov. Sedan får man en lista över vilka behov användarna har, från störst till minst behov.
Här är topp tid VGR:s medarbetare har behov av att göra på ett intranät:
Fem behov står alltså för 25% av alla behov och 14 behov står för 50% av alla behoven. Man får alltså tydlig data på vilka behov som ska prioriteras..
Det här är ett återkommande generellt resultat som varje organisation brukar få när man identifierar användarnas behov.
Därför är det lite roligt att Gerry McGovern skriver i sin bok ”Top Tasks – a-how-to-guide” om när en organisation fick gissa vilka behov deras användare hade. De gissade nämligen att de 20 minsta behoven var de som användarna efterfrågade. Sanningen var att det var precis tvärtom. Här kan alltså Top Tasks göra en insats :).
Eller som Gerry McGovern skriver själv på sin blogg att små behov ofta prioriteras för mycket:
Remember: when a tiny task goes to sleep at night, it dreams of being a top task! Tiny tasks have high energy and ambition, and there are so many of them. Left unchecked, they proliferate and clutter the search, navigation and content. Most web teams I’ve met are being nibbled to death by tiny tasks.
För att möta upp behoven har vi löst det genom tydliga landningssidor, som vi kallar för servicesidor. Där ska användaren snabbt och enkelt kunna lösa sina uppgifter.
Det finns två nivåer av servicesidor beroende på hur omfattande innehållet är. På varje servicesida ska det finnas tydliga call to actions högst upp sidan.
Ofta är det återkommande uppgifter som användaren ska lösa. Då behöver inte ingress och brödtext störa användaren.
Efter nyår kommer nästa inlägg som kommer handla om innehållsarbetet. Stay tuned :).
Här kan du läsa mer om top tasks: Fortsätt läsa ”Toppen med top tasks för VGR:s nya intranät”
I och med EU:s så kallade webbdirektiv kommer svensk lagstiftning att kräva att videoklipp som publiceras på webben ska vara tillgängligt. För de som har nedsatt hörsel, är i en bullrig miljö eller kanske har en hörselskada ska kunna ta del av videoklippet behöver det textas.
Denna bloggpost undersöker hur mycket arbete det innebär att försöka automatisera textning av en timmes filmad föreläsning. Fortsätt läsa ”Halvautomatisk textning av videoklipp för webben”
“What gets measured, gets improved”
– Peter F. Drucker
Som managementgurun Peter Drucker konstaterade är det verkligen svårt att förbättra något om man inte ständigt utvärderar. Fortsätt läsa ”EU:s webbdirektiv & webbprestanda à la Västra Götalandsregionen”
Ja, det verkar som att VGR är snabbast i offentlig sektor 2017. Åtminstone om man utgår från de prestandariktlinjer Google satt upp i deras Pagespeed-projekt. Det är visserligen bara en av flera måttstockar kring prestanda, men det är min personliga favorit sedan snart åtta år då de andra antingen är utdaterade eller har ett extremt introvert IT-fokus. Fortsätt läsa ”VGR har bäst webbprestanda i offentlig sektor”