94 % av sidorna på vgregion.se får nära på toppbetyg enligt verktyget Google Pagespeed. Det är inte det minsta förvånande. Vi har jobbat med webbprestanda ganska länge. Tankarna slog kanske rot på allvar under utbrottet av svininfluensa för tio år sedan när vi drev en regional version av det material vi numera har samlat nationellt på 1177.se.
Under den mest intensiva perioden av svininfluensan hade vi nära på 80 000 besök per dag istället för cirka 9 000, och det var inte jämnt utspritt över dygnet vilket ställde till det rent tekniskt för oss.
Då, 2009, stod inte alla våra webbplatser pall för allt intresse och vissa webbsidor hade i flera dagar problem med att visa upp sig i rimlig tid. Den här gången är vi betydligt mer redo. Men prestanda är mångfacetterad. Det är viktigt att inte alla som bygger webbplatser agerar slösaktigt eftersom vi delar på den gemensamma resursen som är Internet . Vi har gjort vår hemläxa sedan tidigare men ser att vi faktiskt skulle kunna göra ännu mer.
Nedan följer lite besöksstatistik, lite tester vi gjort nyligen om hur vår webbplats orkar med ett ökat tryck och vilka förebyggande åtgärder vi infört på senare tid.
Ökad trafik till vgregion.se på grund av covid-19
I Matomo, som är vårt webbstatistikverktyg, kan vi se att besök till vår webbplats har ökat senaste tiden, från slutet av februari och början av mars. Trafiken nådde en topp 12 mars och efteråt har trafiken mattats av något. Det finns anledning att tro att det var då det nådde allmänhetens medvetande, kanske genom att Danmark och Norge den 11:e började stänga sina skolor. Det var en av dagarna då flest fall rapporterades enligt Folkhälsomyndigheten.
Under perioden 9-15 mars ökade trafiken med 84% jämfört med veckan innan. Vi kan se att vår webbsida om covid-19 också ökade under samma period.
Ökad trafik till 1177 på grund av covid-19
Vår webbplats fungerar för många användare som ett sätt att navigera sig vidare, till exempel till 1177.se. Ett av våra viktigaste mål på vår webbplats är logiskt nog att användaren snabbt ska kunna hitta till 1177.se. Målet vi mäter är då alla hänvisningar till 1177.se, det vill säga när användaren går från vår webbplats till 1177.se. Här kan vi också se en skillnad jämfört med tidigare perioder.
Trycket mot våra webbplatser följer i stort sett samma mönster om vi jämför oss med 1177.se, där förstås många landar direkt utan att gå via våra webbplatser.
Söker användaren efter covid-19?
Det vi kan se så här långt är att användaren inte söker i någon stor utsträckning efter covid-19 på vår webbplats. Det är fortfarande väldigt små volymer. Vår tolkning är att majoriteten av användare hittar information genom att navigera sig fram. En teori är att användarna inte behöver söka efter denna information då den är ständigt närvarande i webbplatsens design sedan en tid tillbaka.
Den data vi har visar att användaren hittar information om covid-19 på vår webbplats genom att gå via vår startsida, 1177.se eller genom att googla. En intressant liten iakttagelse är att ungefär 10% av trafiken kommer från den nystartade sajten c19.se, som en privatperson ligger bakom. Det visar att användaren troligtvis hittar informationen på olika sätt beroende på vem användaren är. Till exempel är en del av trafiken från interna besökare, det vill säga anställda i VGR som använder vår externa webbplats för att hitta information om covid-19. Det beror på att på vårt intranät hänvisar till den samlade regiongemensamma informationen som finns på vgregion.se.
Med den lilla sökstatistik vi har kan vi i alla fall göra en intressant notering, att användarna främst söker efter corona. Hen söker alltså inte efter covid-19 eller coronavirusinfektion, som är den korrekta benämningen. Vad användaren faktiskt söker efter behöver alltså inte stämma överens med vad vi myndigheter faktiskt benämner saker och ting. Samma beteende gäller också om användaren googlar. Här nedan ser du trend senaste 30 dagarna över sökorden corona, coronavirus och covid-19 på Google (enligt deras trendverktyg).
Jämför vi då med sökningar bland användare på 1177.se ser vi i mångt och mycket samma mönster. Av de tio mest frekventa sökningarna 1-18:e mars är det först den tionde som rimligen inte är relaterad till coronavirus, nämligen sökfrasen “förnya recept”. Annars är sökfrågorna följande (fråga / antal frågor / procent av alla sökfrågor)
- coronavirus – 21 300 – 3,5%
- Corona – 11 800 – 1,9%
- corona – 8 600 – 1,4%
- Hosta – 5 300 – 0,9%
- covid-19 – 3 100 – 0,5%
- influensa – 3 100 – 0,5%
- luftvägsinfektion – 2 000 – 0,3%
- Feber – 1 900 – 0,3%
- lunginflammation – 1 800 – 0,3%
- förnya recept – 1 800 – 0,3%
Totalt sett på 1177.se står frågor som innehåller corona och covid för 11,4 % av alla sökfrågor. Alltså att någon sökt på covid-19 barn och karantän corona och många tusen andra kombinationer av ord.
Varför fokusera proaktivt på webbprestanda?
Att prestanda är viktigt märker man kanske först när man inte längre har någon. När webbplatsen inte längre fungerar som den ska. Vid konstaterat faktum är det troligen svårt att skyndsamt avhjälpa problemen, åtminstone med den ordinarie webbplatsen, då det med en befintlig webbplats är en utmaning att på ett avgörande sätt bättra på prestandan.
Vad man behöver är nämligen att ha agerat proaktivt med:
“…a design process that vet new features, content, or interaction against less-than-ideal user scenarios.”
– Design for real life (2016)
Bara för att praktiskt taget alla har bredband hemma, och smarta mobiler, betyder inte det att nätet är något vi kan ta för givet. Där uppstår diverse störningar med jämna mellanrum av helt naturliga orsaker och under kriser eller, när många människor samlas på en geografisk plats, blir problemen större.
Sen måste man komma ihåg att ens webbplats inte är en självförsörjande och isolerad företeelse. Den är en del av det internationella nätverket internet och har ofta ett antal beroenden för att fungera. Har inte dina användare en stabil uppkoppling kan det både leda till att de inte kommer åt en webbplats, men också att det tar extra resurser från din webbserver att ge service till långsamma mottagare. Du kan se det som att din webbserver är en motorväg med ett visst antal filer för fordon att passera åt vardera håll. Ifall en eller flera filer trafikeras av hästar som drar vagnar bakom sig kommer det minska antalet ekipage som snabbt kan komma fram.
Såklart behöver vi som erbjuder innehåll på webben också förstå att det inte är en oändlig resurs vi kan slösa med. I krissituationer är det olämpligt att skicka flera megabyte med utsmyckningsbilder, strömma video enbart i 4k och så vidare.
”Strömningstjänsten Netflix kommer att sänka kvaliteten på allt sitt innehåll i Europa de kommande 30 dagarna för att förhindra att internet går på knäna. Beskedet kommer efter en vädjan från EU-håll.”
– Netflix sänker videokvaliteten i 30 dagar (SVT, 19 mars 2020)
Ett sätt att vid skapandet av en webbplats veta hur mycket den kommer klara av är att simulera belastning. Detta för att se hur mycket webbplatsen orkar med – det kallas för lasttester. Man kan hyra “låtsasanvändare” på nätet för att studera när ens webbplats börjar få problem och om de problemen kan hanteras. Till en början kan nämligen en ökad belastning göra webbplatsen snabbare men till sist brister det förstås, och av den bristningen kan man lära sig något. Om man känner till ungefär var bristningsgränsen går blir det lättare att planera för en extremt nedbantad kriswebbplats.
Två verktyg för att få koll på sin webbprestanda
Andra sorters test är att granska den tekniska konstruktionskvaliteten och det redaktionella innehållet. Hög webbprestanda är intressant för en god användarupplevelse även när man inte riskerar bli översköljd av användare till webbplatsen.
Det finns förstås många olika sorters verktyg, men de vi i detta sammanhang haft för vana att använda är Google Pagespeed och Sitespeed.io och nedan tittar vi närmare på dem.
Google Pagespeed Insights
För att backa upp den här artikeln med lite data har vi undersökt 5 000 st undersidor på vgregion.se och nedan följer lite tankegångar och resultat. Själva testverktyget har vi släppt som open source för några år sedan men du behöver lite programmeringskunskaper för att använda det – se mer om testverktyget Verifierad på Github.
Google Pagespeed Insights har ett gäng detaljer som berättar om respektive testad webbsidas konstruktion. En annan intressant detalj är att man både får ett sammanfattande betyg (SPEED) samt vilka saker som hade störst inverkan på hur betyget sattes. Ifall en webbsida har ett halvbra eller dåligt betyg kan man alltså se en viktad lista över varför betyget blev som det blev. Det kan handla om att webbservern är långsam, att man missat att aktivera komprimering, skickar bilder som inte är optimerade för webben, med mera.
Det ska sägas att vgregion.se generellt är exceptionellt välbyggd i detta hänseende. Men alla webbplatser som har några år på nacken börjar så sakteliga frångå de designval man hade inledningsvis. Det är bara naturligt. Så hur ser det ut nu?
94 % av de testade webbsidorna får minst betyg 95 av 100 möjliga i Google Pagespeed. Det var väntat. Lite vanligare betyg för andra organisationers webbplatser är att ligga runt 70-80.
Men vad utgör den lilla puckeln vid 50 på ovan bild? Det finns ett mönster som förklarar detta. Några av dessa sidor hämtar in externt innehåll vilket i vissa fall halverar betyget, andra gånger är det sidor som nog besöks så pass sällan att de inte låg i serverns närminne. Ett exotiskt sådant exempel är sidan som förklarar hur personer bosatta i Nordkorea ska debiteras om de uppsöker vården i VGR.
De sidor som får mellan 75 och 95 på vår webbplats kan förklaras med ett fåtal saker. Att vi bäddar in exempelvis videoklipp från tredjepartstjänster och på köpet får extramaterial vi inte själva konstruerat. Sen det högst naturliga att webbredaktörerna har kreativ frihet att skapa sidor, där exempelvis drygt 90 av de 5000 undersökta sidorna har bilder som väger in på 1 megabyte eller mer. Den tyngsta bilden är på 11,5 Mb. Det är sånt som händer och om antingen webbplatsen eller nätet börjar strejka behöver det förstås finnas beredskap att ta hand om sådant.
Sitespeed
Sitespeed är ett mångsidigt verktyg som dessutom är open source. Du hittar mer information på sitespeed.io
Mätningen vi gjorde inför denna artikel var på 500 sidor på vgregion.se och det gjordes inte under optimala förutsättningar, men definitivt optimistiska jämfört med hur svårt det kan vara. Det här är ett verktyg som är beroende av hur snabb internetuppkoppling man har. Under testtillfället var det 240 Mbit/s nedladdning, 8 Mbit/s uppladdning och 17 millisekunder i svarstid, enligt Bredbandskollen. Det är cirka en tredjedel mot vanligt på den uppkopplingen. Antagligen för att många jobbar hemma, andra kollar på videotjänster, etcetera.
Tester med Sitespeed påverkas, till skillnad mot Google Pagespeed, av den bandbredd och uppkoppling man har vid testet. Som nyligen rapporterats har det varit svajig internetuppkoppling i Sverige i mitten av mars, samt att folk som är hemma kanske har ett annat beteende än vanligt. Det märks exempelvis genom att från vår testmaskin har hälften så snabb uppkoppling som vanligt och dubbla svarstiden. Långsam hastighet påverkar tyngre filer negativt och långsam svarstid drar ner betyget om man har många filer.
En vanligt sida på vgregion.se har laddat färdigt efter 1,7 sekunder under dessa förutsättningar. 90% av sidorna laddar in på mindre än 2,5 sekund. Dessa siffror kan kännas lite akademiska, men något som är lättare att relatera till är när sidan rent visuellt ser färdig ut. Då är det vanligaste att det tar 0,9 sekunder och 90% av sidorna är visuellt färdiga inom 1,6 sekunder. Det är snabbt!
Vill man sätta de siffrorna i perspektiv så är det enligt boken Designing with the Mind in Mind (2010) så att en människa interagerar med mindre friktion med maskiner om maskinerna följer människors sätt att kommunicera. Om det dröjer mer än en sekund att få respons när människor talar med varandra blir det hack i mänsklig interaktion. Det är förstås en grov förenkling, men någonstans efter två sekunders väntan på att en webbsida ska ladda färdigt börjar man uppleva att man väntar. Vid tio sekunder börjar en betydande andel ha svårt att komma ihåg vad de väntar på. Så ja, vi är nöjda med våra siffror!
Varnish – vår webbaccelerator
Produkter som Varnish agerar som ett lager mellan det webbsystem man har, i vårt fall Episerver, och alla de som efterfrågar material från webbplatsen. Tanken med dessa produkter är att skydda webbsystemet från trafiktoppar men också att en vanlig dag ge en snabbare upplevelse till användarna.
Då kan webbsystemet göra det som det gör bäst medan Varnish skyndsamt skickar webbsidor till alla användare. Det är nämligen mer tungrott för dynamiska system att utföra denna syssla och med detta stöd får man chansen att specialisera sig. Denna typ av uppdelning förenar det bästa av två världar och ökar kapaciteten för webbplatsen, samtidigt som det skyddar den redaktionella miljön i systemet bakom. Det innebär att tung belastning på webbplatsen inte sänker möjligheten för webbredaktörer att uppdatera innehållet. Men också att det vid stora uppdateringar av innehållet (som tar kraft i den redaktionella miljön) inte påverkar den öppna webbplatsen.
Det finns förstås en gräns för hur mycket denna typ av lösningar klarar av men typiskt sett kan man ta hand om 10-20 gånger så många användare.
Redaktörskap för hållbara webbplatser
Det är förstås inte bara designen av webbplatsen som system betraktat som påverkar hur bra webbplatsen presterar. Webbredaktörerna behöver både kunskap och verktyg för att bidra.
Bilder tynger ner webbplatser och gör dem långsammare, som vi såg i vårt test med Sitespeed.io. För att motverka att vi har för många utsmyckningbilder utbildar vi våra redaktörer i att vara restriktiva med bilder på webben.
I utbildningar kring redaktörskap ingår att redaktörer ska vara restriktiva med att använda bilder på webbsidor. För det regiongemensamma intranätet är användandet av bilder mycket restriktivt och enbart bilder till nyheter och nödvändiga bilder får publiceras. Bilder ska aldrig användas i dekorativt syfte, alla bilder som används ska fylla en funktion och hämtas från vårt bildhanteringssystem, VGR Mediebank, som automatiskt optimerar bilder för webben.
Med jämna mellanrum görs granskningar via kvalitetsverktyget Siteimprove för att identifiera bilder som är felaktigt uppladdade på webbsidor och därmed tyngre än nödvändigt.
I redaktörsutbildningar ingår också att i den mån det är möjligt att ersätta dokument med information på webbsidor. Att publicera information i dokument på webben är alltid ett andrahandsval. Om en text lika gärna kan ligga direkt på en webbsida ska den göra det av tillgänglighets- och sökbarhetsskäl. De dokument som ändå publiceras ska vara tillgängliga, manualer för detta finns framtagna. Dokument som görs om till webbsidor tenderar dessutom att bli mindre i filstorlek och snabbare att ladda hem.
VGR:s webbplatser arkiveras med jämna mellanrum varför redaktörer uppmanas att löpande rensa bort inaktuella webbsidor, för att underlätta för sökfunktionen. Det finns också möjlighet att hjälpa sökfunktionen genom att berätta vad som är viktigast genom att lägga till sponsrade länkar, som då syns högst upp i sökresultatet. .
Förutom redaktörsutbildningar sprids kunskap om riktlinjer för webbarbete och hållbara webbplatser via Webbhandboken, vgregion.se/webbhandboken, där redaktörer hämtar information om hur VGR arbetar med tillgänglighet och prestanda. Där finns även råd kring grundläggande redaktörskap som formatering av text.
Avrundning – vad gör vi nu?
Följande saker har diskuterats de senaste dagarna:
- Tunga bilder ska tas bort (ett lite mindre problem då de är sällan förekommande, men ändå viktigt).
- Behöver vi verkligen ha 2,3 Mb (avser den okomprimerade storleken) med Javascript? Det används ju knappast.
- Dashboard med sitespeed för kontinuerlig bevakning av vår webbprestanda
- Automatiska rapporter för besöks- och sökstatistk.