Att konversera med maskiner

Min ettåring har fattat vem Alexa är. Båda hennes föräldrar pratar ju med Alexa flera gånger om dagen. Alexa lyser upp och svarar med en ganska människolik röst om när apoteket stänger och vem som hade huvudrollen i den där filmen. Eller ja, hon försöker åtminstone. Ganska ofta lovar Alexa att hon ska lära sig mer om det vi frågar om.

Även ettåringen verkar försöka ha någon form av utbyte med den där pratande cylindern. Hon pekar och gapar åt Alexa. Cylindern vill tydligen inte prata med småbarn. Men ettåringen ger inte upp, hon fortsätter gapa och gestikulera.

Frågar jag ettåringen var Alexa är någonstans är det ingen tvekan, cylindern blir omgående utpekad.

Nästa våg av interaktion – röst- och konversationsbaserat?

Hur kommer den generationen att tänka kring interaktion? Kommer de stå och skrika på tavlor på konstmuseum att de vill veta vem konstnären är?

Oavsett vad kommer det vara med en annan självklarhet saker fungerar utan att man ska behöva ha en skärm i närheten. Du som inte läst Golden Krishnas bok ”The Best Interface Is No Interface” kan behöva lite hjälp på traven. Många kan behöva genomgå en avgiftning från sitt skärmcentrerade tänkande (host IT-avdelningar host). Mitt barn kommer inte bli imponerad över att något verksamhetssystem minsann funkar både med Internet Explorer och på en mobil, hon har svajpat grejer sedan hon var sex månader gammal och direkt när hon fick syn på en smartklocka provade hon svajp framför att trycka på knapparna. Vi har haft ett gäng olika klockor under hennes första levnadsår, alla ska tydligen svajpas. Det var inget min träningsklocka för 6000 kr brydde sig om. Den var bevisligen antingen trasig eller ovillig att samarbeta med nästa generation av konsumenter.

Kanske kommer hon bli frustrerad om hemläxor inte kan talas in via skolportaler, med namnet “portal” som minner från 1990-talet när manuellt redaktionellt innehåll var det senaste, innan vi ens hade ordet ‘kuratera’ i svenskan.

Antagligen kommer hon tycka det är korkat om man inte kan svajpa höger och vänster för binära frågor likt ja och nej.

Med tanke på den generationen är det lovande att man i skolan inte längre lägger tid på att memorera kungalängden, istället finns ett fokus på analytisk förmåga. Så är det tydligen i teorin i alla fall. Enligt läroplanen.

Familjens upplevelse med Amazon Echo (Alexa) och Google Home under en vecka

Som en del i vårt AI-projekt har vi införskaffat både en Amazon Echo, mer känd som Alexa, och en Google Home. Ingen av dem vill prata svenska så vi har valt att köra amerikansk engelska. Det går också att köra brittiska och australiensiska, men att härma Crocodile Dundee hade varit alldeles för distraherande och inbjudande att recensera vad som nu är tillräckligt mycket för att kvalificera sig som en kniv 🙂

Man måste tänka på vilken av cylindrarna man frågar om något. De är väldigt specialiserade på grund av vilka välstrukturerade datakällor de har tillgång till. Vill du veta när närmsta apotek stänger så ska du fråga Google medan Alexa har bra koll på filmer, böcker och saker du kan handla. Google är också bra på avstånd från där du är till en viss plats. Båda är duktiga på att berätta om vädret just nu och hur det blir till kvällen.

En medmänniskas betraktelser

Min fru har gått all-in på att testa de här prylarna. Hon har likt mig en bakgrund som gör henne mer kunnig inom teknik än de flesta, men förutom att stå ut med mig och mina nörderier består hennes liv av annat än att uppslukas av teknik. Hon är ingen tekniker, men hon kan koda HTML om hon måste, har inga problem med filhantering och använder både Mac och Windows obehindrat även enligt sin nördiga man.

Nu när vi haft både Googles och Amazons smarta högtalare hemma en vecka är det intressant att fråga ut min ofrivilliga testperson.

Det är extremt tydligt att hon föredrar Alexa framför att fråga Google. Anledningen är inte uppenbar, men vi spekulerar i att vi båda är obekväma med att uttala “Hey Google” då Google är ett onaturligt ord att tro sig uttala med korrekt accent. Känner vi oss bedömda av Google Home? Kanske.

Det finns en enkelhet med att utbrista “Alexa, “ och fråga något. Hos oss är Google Home ganska sällan tilltalad, trots dess fördelar. Att fråga Alexa är helt meningslöst för många saker man vant sig få svar på hos Googles sök.

En gissning är att Googles arbete med Knowledge Graph, att strukturera information till kunskap, gett resultat. Detta är något som även Microsoft jobbat rätt hårt med, men jag har ingen Windows 10-dator och har därför inte testat deras Cortana. Amazon och deras Alexa försöker mest plocka information från reference.com och det funkar inte särskilt bra annat än frågor vi vuxna redan har svaret på.

Hur mycket betalar du för att behålla den bästa av dem?

På frågan om hur mycket tipsen och dialogen är värd svarade hon 50 kr. Kanske 200 kr för Alexa just för att prata väder. Men att man inte kan prata svenska är ett stort hinder. Kunde man prata svenska och den lite mer förstod vad man sa så kanske 800 kr.

Med andra ord är Amazons billigare lösning Echo Dot i det spannet för de som har ett modersmål som matchar ett språk som stöds. Den kostar cirka 700 kr.

Vad förstår dessa smarta högtalare?

Båda har sina egna fikonspråk. Frågar du Google ”how far is it to Gothenburg’s train station” förstår den inte alls, men om du frågar om ”the distance to…” går det bra. Den kan också estimera hur lång tid det tar att gå till centralstationen. Jag tror mig ha insett orsaken till detta.

En utvecklares betraktelser

Jag har själv utvecklat lite i SiriKit, vilket är Apples utvecklarpaket för motsvarande funktioner i Siri. Där finns något som kallas ’intents’ man behöver programmera, användarens avsikt helt enkelt. Om maskinen inte förstår min avsikt kan den inte hjälpa mig.

Så bakom kulisserna är något som inte är så värst intelligent, egentligen. Snarare att en maskin försöker lista ut vilka avsikter den på förhand programmerats att begripa som du förhoppningsvis avser. Inte helt olikt att göra antagandet att du brutit foten för att du säger ordet ‘fot’, trots att du vill veta hur många centimeter det går på en fot. Om maskinen inte är tillräckligt säker på din avsikt pudlar den och säger att den dessvärre inte kan hjälpa till men försöker bli bättre (läs: mindre dålig).

Vad menar vi med intelligens?

Som närking, ett argument jag snart inte kan köra med då jag bott längre i Göteborg än Örebro, så har jag licens på att gnälla. Enligt min gnälliga sida vore AI mer intelligent om den var mer självinstruerande än att lära sig spela Go. Om den exempelvis själv kunde lära sig några avsikter baserat på en bra datakälla – ja, då skulle även jag bli lite imponerad.

Samtidigt, idag på Vitalis-konferensen var det en vårdmänniska som definierade AI som en:

”Konstgjord förmåga att lösa problem”

Med den definitionen finns mycket att fundera på. Jag är inte helt emot, trots att jag är närking. Brukar själv beskriva AI och det vi utvecklare kan få maskiner att göra som omänskliga förmågor. Med tanke på hastigheten på jobbiga beräkningar, en modern maskins förmåga att multitaska och dess outtröttlighet. Med det sagt är det kanske inte med människor vi ska jämföra vad vi menar med intelligens. Kanske är det engelskans alternativa innebörd, precis som i begreppet Business Intelligence och när man menar att underrättelsetjänsten utför en sorts ’intelligence’. Enligt diverse ordböcker kan engelskans ‘intelligence’ översättas till mer än svenskans intelligens, exempelvis; underrättelse, förstånd, samt upplysningar.

Många AI kanske snarare är verksamma inom artificiella upplysningar? Det kan vara högt och lågt, relevant och ibland helt åt pipan?

Apples Siri, nazisterna och förintelsen…

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg nämnde som svar i senatorutfrågningarna att det är 5-10 år bort att AI ska kunna bistå dem att skydda från missbruk liknande Cambridge Analytica och manipulation av olika art i sociala medier. Frågan är om Facebook de kommande åren kommer ha hundratusentals personer anställda för att avhjälpa problemet manuellt tills dess en tillräckligt kompetent AI kan tas i bruk? Antagligen inte.

Apple tipsar om förintelseförnekelse hos Nordfront
Apple tipsar om förintelseförnekelse hos Nordfront

Senast förra veckan blev det tydligt att ännu ett av dessa amerikanska techbolag hade problem när de tror sig kunna automatisera nästan vad som helst. Det var nämligen så att om man frågade Apples Siri om förintelsen så kom, den för människor ganska uppenbara, extremhöger-sajten Nordfront upp överst. De deklarerade att ””Förintelsen” är en bluff!”

Detta var alltså världens högst värderade företag, Apple, som bevisligen inte lagt nog med pengar på att manuellt kontrollera innehåll med hjälp av människor, eller möjligtvis tänkt att det finns en teknisk lösning på allt och att detta var exempel på en harmlös bugg de tänkt rätta om behovet uppstod. En ganska uppenbar teknisk lösning på just detta vore att bannlysa alla former av extremism, eller? Det människor som levt under 1900-talet är mest känsliga för är antisemitism, så detta borde ligga rätt högt på listan över uppenbara åtgärder.

Antagandet att allt har en teknisk lösning är något som monokulturen på många teknikbolag är bra på, att göra felaktiga antaganden om världen. Sara Wachter-Boettcher har förutom att ha varit medförfattare till den utmärkta boken Design for Real Life också i oktober 2017 släppt boken Technically Wrong: Sexist Apps, Biased Algorithms, and Other Threats of Toxic Tech. Läs den! Inte minst för anekdoter om att ifall man designar för den genomsnittliga användaren blir alla missnöjda. Senare i vår kommer en recension av den boken på VGR:s utvecklingsblogg.

Poängen med att ha smarta högtalare hemma?

Tanken är att bygga egna “appar” till dessa prylar för att utvärdera vidare om det här är ett paradigm vi behöver ta till oss. Inom vården och offentlig sektor. Just nu säljs de in på att du kan styra prylar hemma som är uppkopplade, exempelvis släcka lampor i hallen och annat vi över 30 år kanske inte riktigt ser poängen med.

När det gäller Alexa kan man som utvecklare lära henne flera “skills”. Ett sådant exempel är att få handfast hjälp när man skurit sig på kökskniven. Något jag hoppas hinna bygga under året är personaliserade hälsotips, exempelvis en helhetsbedömning kring ett flertal faktorer som; sömn, medveten andning, avslappning och gud vet vad för sensorer vi kan läsa av och så ger man användaren ett nyanserat tips.

Q: ”Alexa, har du några hälsotips till mig idag?”
A: ”Marcus, du har sovit dåligt flera nätter på raken och inte fått till träningen på länge. Din motion för idag är antingen att cykla till jobbet eller att gå i trappor, inte båda.”

Länkar för dig som vill läsa vidare

Uppdatering 7 maj – Microsoft Build 2018

Microsoft med sin Cortana och Amazon med sin Alexa demonstrerar hur de båda assistenterna kan samarbeta. Man kan be Alexa kolla något med Cortana, och be Cortana kolla grejer som Alexa är bättre på. Hur bra det fungerar i verkligheten återstår att se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *