Hur viktigt är det med precision inom sensorteknik?

Allt mer konsumentelektronik börjar stödja oss kring vår vardag och ge insikter för att uppnå bättre hälsa. En vanlig misstro mot denna teknik är att den brister i precision, att insamlad data inte är att lita på. Min invändning mot dessa argument brukar vara att exakta siffror inte alltid är så jäkla noga och att man snarare ska kolla på trender i insamlad data än enskilda mätvärden.

Jämför Nokia Steel HR, Iphone 7 och Polar A370

Mest för att kolla hur stor diskrepans det är mellan olika prylar har jag kört med tre olika stegräknare i några dagar. En i fickan och en på vardera arm. Igår uppnådde jag följande antal steg beroende på vilken pryl man frågade:

  • Nokia Steel HR: 1739 steg
  • Iphone 7: 2418 steg
  • Polar A370: 3934 steg

Nokia och Iphone verkar ganska överens, men Polar har en väldigt avvikande uppfattning. Allihop var med mig hela dagen. Möjligen består skillnaden mellan Nokia och Polar i att Polar reagerat på stötar när jag cyklade några kilometer, trots att jag har en rätt avancerad stötdämpare på cykeln och egentligen för lågt däcktryck.

Är detta ett problem?

Nej, jag tycker inte det. Så länge som den pryl jag använder är konsekvent gör det mig ingenting om den inte är kalibrerad mot någon guldstandard av mätning vi antar gäller medicinteknisk utrustning. Det är förstås något annat om man ska ta ett avgörande medicinskt beslut baserat på ett enskilt värde, exempelvis blodtryck, puls eller liknande. Men den vardagliga stöttningen är annorlunda.

Anledningen till att jag inte är bekymrad beror på att maskiner tenderar att inte variera sig. Deras “brister” är förutsägbara och konsekventa. Med andra ord, så länge som jag drar mina slutsatser baserat på samma omständigheter är precisionen inte ett problem. Dessutom är det främst tidsaspekten av data, trend över tid alltså, som är meningsfull i vardagen och vid egenvård.

Förutsägbart irrationella

Däremot blir det förstås svårt om min läkare undrar exakt hur många steg jag tagit om hon inte vet hur precis denna information är. Nu har läkaren visserligen samma problem om hon frågar om min uppfattning av min mängd fysisk aktivitet. Även människor är nämligen oprecisa, i somliga fall även vi på ett förutsägbart sätt, som Dan Ariely tar upp i sin bok Predictably Irrational (som jag hoppas hinna kommentera här på bloggen under året).

I mitt fall är minnet av träning fortfarande kraftigt skevt. Trots att det är tjugo år sedan jag slutade träna på elitnivå sitter all denna träning kvar mentalt och jag riskerar att reflexmässigt svara att “nog tränar jag en del” trots att jag knappt rört mig på en hel vinter 🙂

Vardagliga sammanhanget viktigt vid insamling av data

En fördel med Nokia-klockan är att den väldigt sällan måste laddas, jämfört med mobilen och mitt armband från Polar. Det innebär att den kan sitta på armen mer tid jämfört med exempelvis klockor som Apple Watch som måste laddas varje dag om de används flitigt.

Den utrustning som behöver laddas stup i kvarten gör att man kan missa väsentlig information om användarens vardag, men vi får också en extra sak att komma ihåg att göra. Om man då har prylen för att stötta med hälsan kan frekvent laddning bli en belastning och påminnelse om ohälsa. Inte helt olikt att dagligen behöva komma ihåg att ta sina mediciner, en daglig påminnelse om att man inte är frisk som man är.

Jag ingår just nu i ett projekt där vi vill hitta utrustning som tränger sig på användaren så lite som möjligt. Klockor är naturligt för många, men då projektet avser behandla de som lider av psykisk ohälsa på grund av stress behöver vi kunna inaktivera alla meddelanden som dessa smarta klockor ofta vill ge hela tiden. “Enkla” smartklockor likt Nokias känns lovande utifrån detta synsätt, och vad jag förstått är det många klassiska klockmakare som börjat införliva liknande funktionalitet vilket kan leda till att de vi från vården vill stötta kanske snart redan har dessa funktioner.

Om du har tips på projektfinansiering av ett IoT-projekt (utöver vår egen innovationsfond) är jag idel öra. Samarbeten är också intressant då man i vissa ansökningar behöver vara fler projektparter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *