Inlägg

Publicerat

Servicedesign och designtänkande

Design är ett sånt där ord med många infallsvinklar och det finns knappast en samsyn kring begreppet mellan lekmän och de som praktiserar design. För vissa personer är ”design” främst en egenskap som höjer värdet på ett ting. Vi i Skandinavien anses ofta kunna det där med design. Ibland med referenser till Danmark, inte sällan till just Bang & Olufsen, när det gäller prylar som förgyller rum. Eller teknik som inte förfular beroende på hur man ser på saken.

Design kan handla om en estetisk skönhet, eller utsmyckning, men lika väl handla om hur något har utformats i begreppets vida bemärkelse. Att något är ändamålsenligt konstruerat och att något som är ytterst funktionellt också kan inneha en form av skönhet. Fortsätt läsa ”Servicedesign och designtänkande”

Publicerat

Området känsel och human haptic perception

Området känsel påverkar förmåga till human haptisk perception

Beröringssinnet benämns ofta, i mina öron helt felaktigt, som känsel eller känselsinnet.

Vi har minst sju sinnen som vi känner in oss själva och vår omvärld med. Stimuli med hjälp av en rörelse (via ljus- och/eller ljudvåg, beröring, rörelse) ger oss en upplevelse. Stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet – men även stimuli via ljus, ljud, lukt och smak ger oss upplevelser. Vars och ens upplevelser är unik, högst privat. Fortsätt läsa ”Området känsel och human haptic perception”

Publicerat

Design för alla?

Yaohua road line (photo: Wikimedia)

När man skapar något har man förhoppningsvis användare eller målgrupper i åtanke. Den stora frågan är vilka man inte lägger manken till för att hjälpa, och vad det medför för dessa personer. Jag är i slutspurten av mitt projektarbete inom vad som heter Universell utformning, eller ofta Design för alla på svenska. Med anledning av det har jag läst ett gäng inspirerande böcker kring hjärnforskning, metoder för design och vem den där användaren egentligen är. Fortsätt läsa ”Design för alla?”

Publicerat

Är VGRs webbplatser i världsklass än?

Vi som jobbar med webbkommunikation har fått målet att våra webbplatser ska hålla världsklass. När jag hörde talas om det var min reaktion att i min webbanalytiska ände kunde detta göras väldigt konkret och mätbart. Utmaningen är förstås med vilka man jämför sig med. Vi började med att skapa en prestandabudget. Det är en riktlinje för vilken lägstanivå vi förväntar oss av våra webbplatser som är byggda från och med i år. Fortsätt läsa ”Är VGRs webbplatser i världsklass än?”

Publicerat

Medborgarens nytta av våra digitala tjänster är..?

Skepp, bild taget 1900 (Tekniska museet, flickr, licens cc-by)

Vi i offentlig sektor kan ibland ha svårt att ge ett rakt svar på vilken nytta respektive tjänst, service eller insats ger för våra finansiärer. De skattebetalande medborgarna, alltså. Jag som hoppat in och ut några gånger mellan offentlig sektor och det privata näringslivet kan misstänka att det grundar sig på den serviceskyldighet som offentlig sektor har. Att det där uppstår en självklarhet kring varför man gör något och att man inte känner sig tvingad att i detalj motivera varför något görs.

Är det ett problem? Ja, jag kan tycka det då det bidrar med osäkerhet om varför man gör något och för vems vinning. Fortsätt läsa ”Medborgarens nytta av våra digitala tjänster är..?”

Publicerat

Hur vet jag att webbplatsen är tillgänglig och snabb nog?

Vi håller som bäst på att gå över till en nyare version av systemet för våra webbplatser. I och med detta tar webbredaktörerna sig en titt på vilket innehåll som lever på övertid, vad som ska flyttas över och mycket mer. Det finns förstås massor med frågeställningar att vara noga med i detta jobbet. Men jag chippar in med tips på hur webbredaktörerna ska kunna kolla att deras viktiga sidor lever upp till prestandabudgetens krav om hastighet och tillgänglighet. Fortsätt läsa ”Hur vet jag att webbplatsen är tillgänglig och snabb nog?”