Året var 2005. Jag och mina kurskamrater på kognitionsvetenskapliga linjen leker med chat-boten ELIZA. Vi skrattar åt ELIZAs klumpiga svar och omänskliga retorik medan vi själva hade i uppdrag att designa något av samma natur.
Innan våra experiment satt vi många timmar med chat-boten Jabberwacky och Cleverbot, dess avkomma. Cleverbot lanserades 1997 och har sedan dess haft över 200 miljoner konversationer med frivilliga och nyfikna personer som matat den med data för att hjälpa Cleverbot att, så småningom, klara av att genomföra Turing-testet. Om Cleverbot lyckas kommer den att bli den första chat-boten som lyckas förklä sig till människa (och komma undan med det). Trots att flera chat-bot experiment har varit oerhört nära har ingen officiellt lyckats klara av Turing-testet. Cleverbot har många konversationer kvar innan den kan klara Turing-testet.
Jag själv tror att genombrottet är nära. Främst för att vi människor börjat uttrycka oss klumpigare och mer likt maskiner när vi konstruerar meningar.
Robotar som fullvärdiga medborgare?
Där och då, på studentrummet år 2005, hade vi aldrig kunnat drömma om att en humanoid robot som drivs av samma algoritm som klumpiga ELIZA och Cleverbot skulle få ett medborgarskap i ett land.
25:e oktober 2017 fick Sophia, en humanoid robot tillverkad Hanson Robotics, sitt medborgarskap i Saudiarabien. Hon är därmed den första humanoida roboten i historien som får ett medborgarskap. Med alla dess skyldigheter och rättigheter.
Innebär det då att hon kan arbeta inom t.ex. vården?
Korta svaret är nja…..
Långa svaret är ja!
Trots sitt avancerade utseende och breda språkbruk är Sophia faktiskt inte mycket mer avancerad än ELIZA var 2005. Hennes algoritm må vara mer sofistikerad, men hon är fortfarande en maskin som är upplärd att ge “output” baserat på ett specifik “input”. Än så länge skapar hon inte egna tankar. Hon har inte ett reflexivt medvetande och viktigast av allt är att hon inte kan agera autonomt.
Med andra ord, det är osannolikt att hon kommer att vara din primära vårdgivare inom den närmsta framtiden.
AI-drivna humanoida robotar har en avancerad funktion som hjälper dem att föra konversationer, som vissa benämner som ett dialogträd. Om du sett tv-serien Westworld förstår du konceptet. Om inte kan du läsa mer om hur man bygger dialogträd och kommunikativ AI genom att läsa mer om Natural Language Processing (NLP).
Vilka arbetsuppgifter skulle humanoida robotar kunna genomföra idag?
Enligt SCB kommer det bli ett underskott på vårdpersonal år 2035 till följd av att befolkningen åldras, att födelseantalet har minskat, samt att färre utbildar sig inom vård och omsorg.
För att möta det ökade behovet av vård måste vi använda den personal som finns på ett klokt och mer effektivt sätt. Genom att automatisera vissa processer kommer vi att kunna öka vårdens tillgänglighet och den mänskliga vårdgivarens rörlighet.
Men vilka processer skulle vi kunna automatisera redan idag? Och kan vi använda robotar såsom Sophia?
Grovt räknat faller sociala och AI-drivna robotar inom fyra användningsområden.
Platscentrerad social robotik: Fokus på robotar och virtuella assistenter som är kopplade till en plats och har en djup kännedom om det
Inom denna kategori kan vi t.ex. ersätta bemannade receptioner och nyttja sociala robotar för att registrera besök, skriva in patienter och agera vägledning när patienter inte hittar rätt. AI-drivna sociala robotar skulle också kunna stödja vårdgivarna genom att förbereda patienterna på kommande läkarbesök. Studier har visat att sociala robotar avhjälpte patienters ångest inför mammografi och de lyckades även minska patientens upplevelse av smärta. Svenska företaget Furhat robotics gör en robot med projicerbara ansikten som redan nu används för att utforska hur vi kan nyttja enklare robotar just i dessa syften.
Roboten Furhat. Bildkälla: https://www.furhatrobotics.com/
Personcentrerad social robotik: Fokusera på robotar och virtuella assistenter, vars kunskap är centrerad kring en individ eller personer med en viss roll
I Japan har detta varit en väsentlig del av marknadens robotikutveckling då robotar allt mer nyttjats inom äldrevården. Roboten Wakamaru av företagen Mitsubishi används flitigt bland Japans funktionshindrade äldre. Roboten agerar vårdgivare och håller koll på medicinering, agerar tränare, sällskap, hemhjälp och gå-hjälp. I Västerås kommun testar man numera i projektet SILVER hur man kan implementera sociala robotar i äldrevården. På sikt är tanken att fler äldre ska kunna bo hemma längre och få sällskap av en social robot som lär sig de vanor och behov just dess brukare har och kan på så sätt larma om den äldre inte mår bra. I en framtiden med stor brist på vårdare och en allt äldre befolkning, kommer sociala personcentrerade robotar vara av stor vikt för livskvalitet och självständighet för äldre personer.
Icke AI-drivna avatar-robotar: en ersättare när du inte kan vara där
Utöver att själv kunna kommunicera och besvara frågor kan robotar, likt Sophia, agera som ersättare för en medarbetare eller patient vid möten. Redan nu finns det en uppsjö av robotar som inte klassas som sociala robotar men vars främsta syfte är att öka användarens sociala samvaro. Robotar som AV1 hjälper t.ex. cancersjuka barn följa med i undervisningen genom att delta via video. AV1 är kopplad till en surfplatta eller dator så att barnet kan följa med i undervisningen hemifrån. Utöver att kunna titta kan barnet även prata genom robothuvudet och därmed delta aktivt i undervisningen. Kompisar kan ta med AV1 ut på rast, och så ökar även den sociala mobiliteten för barnet vilket minskar på ensamhet och isolation. Dessa typer av robotar kan även användas av vårdgivare som behöver delta på möten på distans eller av inneliggande patienter som känner hemlängtan eller ensamhet.
Säkerhet och administrationsrobotar med begränsad social kompetens
Även om sociala robotar som t.ex. Wakamaru och Pepper (från SoftBank Robotics) har förmågan att simulera social kompetens genom att använda sig av ansiktsigenkänning och registrering av känslor samt agera socialt genom konversationer, kan deras mjukvara skalas ner och användas på en mer grundläggande nivå.
De kan användas av läkare för att genomföra dokumentation. Till skillnad från mjukvara som omvandlar ljud till text kommer dessa robotar att kunna koppla upp sig till patientens journal. Samtidigt har de tillgång till all annan data som genererats av samma patientgrupp och kan därför även rådgiva läkaren angående diagnos och sjukdomsbild.
Dessa robotar kommer också att kunna arbeta som en form av väktare. Flera företag i San Francisco har omfamnat idén med robotväktare med begränsad AI-kapacitet. Dessa hjälper verksamheterna att hålla ordning, dokumenterar skadegörelse och brott. Dessa robotar har varit kontroversiella eftersom de haft San Francisco’s hemlösa som måltavlor. Men de har även fått mycket beröm då de har minskat behovet av ingripande från rättsväsendet, samt ökat trygghet hos personal som jobbar i brottsdrabbade områden.
Nästa inlägg blir om etik och det praktiska
I nästa del kommer jag att gå igenom de etiska och mer praktiska aspekterna av att använda sig av sociala robotar inom vården. Jag kommer också ge ett praktiskt exempel där en social robot fått ersätta en läkare på ett sjukhus! Vad händer när de gör fel? Och hur uppfattar patienter robot-vårdgivare, enligt forskningen?