VGR var med på hacket om blockkedjor under Offentliga rummet. Laget bestod dels av folk som var nyfikna på den hajpade tekniken och några som är väl insatta. Som grupp la vi massor med tid som djävulens advokater för att verkligen få bort all hajp och se vad som, om ens något, motiverade att använda en blockkedja för det verksamhetsproblem vi ville lösa.
Vad är poängen med en blockkedja?
Vissa företag och myndigheter står på scener och inspirerar om blockkedjor hit, innovationsarbete dit. Ibland ställer man sig lite frågande. Är det de som missförstått något eller har man själv missat poängen? Så åtminstone mitt mål var att lära mig, att få mothugg. Att inte stå med en teknik och omforma behovet efter en given tekniks begränsningar. Vissa föreläsningar har man ibland undrat vad tekniken medför mer än ett nytt ord. Varför skulle det inte funka lika bra med PDF-filer på en USB-sticka med lösenord?
Vi hade bl.a. ordföranden av Swedish Blockchain Association (SBA), Andreas Johansson, i vårt lag, samt Sukesh Kumar Tedla som är regionalt ansvarig för SBA på västkusten.
Det blev intressant och duellerande då de två från SBA var mer reserverade till var en blockkedja gjorde nytta än undertecknad. Det finns en processtrappa i sju steg för behovet av en SIP (Samordnad Individuell Plan) och det tog oss en bra bit in på kvällen att bli överens om i vilka moment en blockkedja kunde vara bättre än annan teknik.
För att kortfattat beskriva poängen med blockkedja (om jag minns rätt, är lite trött och mosig i huvet efter ett intensivt dygn) i vårt verksamhetsproblem att den kan hjälpa till med:
- samsyn kring data / common ground
- lagra signaturer / consent
- säkerhet/trovärdighet, men det ställer krav på designen av kedjan och om den är publik, privat eller en hybrid
I vårt fall kan man diskutera vilken modell/arkitektur som är mest lämplig. Men det hade i alla fall inte varit tal om en publik blockkedja. Dock har vi myndigheter hjälp på traven av andra organisationer och myndigheter som följer upp att vi gör som vi ska. Just för denna lösning tänkte vi om vi involverade myndigheter som IVO och Socialstyrelsen för deras formella uppdrag, samt att SKL också kunde få ”huvudnycklar” då de har visat ambition att följa upp just SIP.
Bakgrund till SIP – efterlevnad av lagen
I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns en bestämmelse om att kommuner och landstingen måste upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när de bedömer att insatser behöver samordnas. Men en medborgare/patient har också rätt att kräva denna typ av samordning.
Egentligen är det bara landsting och kommuner som är tvungna att samordna sig enligt denna lag men det är brukligt att även andra organisationer trots detta är med och planerar.
Planeringen kan handla om en multisjuk person som ska skrivas ut från sjukhuset men behöver ett särskilt stöd i hemmet. Det kan också handla om att någon med beroendeproblematik släpps från kriminalvården och där psykiatrin kräver viss ordning i den vardag som kommunen ansvarar för för att personen etappvis ska kunna ansvara för sin egen medicinering.
Vänder man på synsättet är det en möjlighet att bjuda in patienten som en medaktör i sin egen vård, att vara personcentrerade. Det är trots allt människor med extra behov av stöd vi försöker hjälpa genom samordning, så de inte faller mellan stolarna och vi vet att när patienten blir en aktiv aktör har det också läkande egenskaper (utöver den vanliga behandlingen).
Behov och arbetsgång
Arbetsgången finns beskriven som en trappa, se ovanstående bild. Det kräver en del administration, pappersarbete och underskrifter bara att komma igång, men mer om det senare.
Hur många är i behov av en SIP?
Mängden besök i vården är stor. En uppskattning är att Västra Götalandsregionen hade cirka 20 000 patienter i specialiserad slutenvård under 2016, om vi utgår från KOLADA och egen kännedom av psykiatrin. Utöver detta tillkommer barn och unga som är placerade på hem, de som har har stödinsatser i hemmet och många av de med funktionsnedsättningar räknas inte heller de in i ovanstående siffra.
Vi ringde upp en expert i ämnet på SKL för att få en bedömning om hur många som är aktuella för en SIP. Hon nämnde att det säkert är i runt 25-50% av fallen en patient/brukare behöver denna samordning, av de 20 000 patienterna alltså. Bland de med funktionsnedsättningar och barn och unga som placerats på hem är det nästan samtliga som behöver en SIP.
Så hur många behövande får då en SIP? SKL gjorde 2013 en undersökning bland kommunerna och landstingen och då rapporterades det att behovet av att göra en SIP var dubbelt så stort som det man faktiskt genomförde. Nära inpå denna undersökning ställde man frågan på nytt och fick det nedslående resultatet att man borde göra 2-8 gånger fler samordningar, det vill säga SIP:ar.
Varför det är viktigt för patienten eller medborgaren
En snabb introduktion i vad SIP handlar om och varför det är viktigt kan du få i följande videoklipp.
För den patient som är i behov av samordning är det avgörande att olika aktörer lyckas samordna sig och att alla parter kommer överens om en handlingsplan. Exempelvis vid utskrivning av en patient och vad som händer efter att man lämnat sjukhuset. Individens behov kan handla om ett stabilt boende, meningsfull sysselsättning på dagarna, hjälp att dosera mediciner, med mera.
Då personen själv äger vetomakt över processen är det denne som genom sitt godkännande och samtycke styr sitt eget öde, guidat av professionella från vården och de andra aktörerna.
Idag innebär dessa samordningar mycket resor, vilket inte alltid är enkelt. Det tar också mycket tid som skulle kunna läggas på vård, omsorg och meningsfull fritid.
Lösningsförslag
Vi tänker oss att flödet för en patient kan se ut ungefär så här.
Just delen med samtyckesinhämtning kan med patienten i fokus förenklas från två ganska underliga blanketter, som ser ut så här:
Till att bara innehålla det som behövs i det enskilda fallet och det kan se ut så här i patientens mobil:
Vill du klicka dig igenom prototypen så finns den på Invision ›
De enda som är bekanta med pappersblanketter är de som jobbar i vården. Det är inte deras ställning vi normalt sett behöver stärka. Den som troligen ser blanketten för första gången är patienten, personen som redan är i underläge.
Den digitaliserade lösningen har en bonus, den kräver inte att du har varken syn (du får det uppläst om du är synskadad) eller har kognitiv förmåga att sortera bort irrelevanta saker som att återkalla samtycket innan du ens gett ett, eller att dubbelregistrera personuppgifter som du med ett mobilt BankID använder fingeravtrycket för. Du behöver inte ens vara i närheten av var din vårdgivare befinner sig, till skillnad från om du kör pappersbaserat.
Blockkedjans och teknikens bidrag till en mer digitaliserad lösning
Genom att utnyttja tillgängliga verktyg kan beslutsfattandet runt en sjukvårdsprocess göras enklare och smidigare med hjälp av smarta kontrakt. Ovanstående visualiserad process ersätter två sidor med formulärfrågor som inte är helt logiska. Genom teknik kan vi anpassa vad som visas när. Som att återkallande av samtycke inte är relevant innan samtycke ens lämnats, eller att man gång på gång ska ange samma personuppgifter.
De inblandade vårdgivarna får tillgång till framtidsbeständig patientcentrerad vårdteknik med inbyggd insyn och spårbarhet för (delvis) automatiserad och säker samordning.
I kombination med möjligheter genom mobilens digitala identifiering och självhushållning av vårddata ges individen mandat över sin egen information. En annan fördel av detta innebär att digitala påskrifter blir spårbara och distribuerade över alla inblandade vårdgivare och enheter.
Nytta
Tillförlitliga kontrakt gör det möjligt för intressenterna runt patienten att effektivisera och automatisera delar av vårdprocessen. Det ger en tryggare vårdprocess med mindre resursslöseri och bortkastad tid än vid manuell (och ibland felaktig) samordning.
Möjligheten att en, flera, eller alla, parter deltar på distans ska inte underskattas. Det kan vara viktigt av tillgänglighetsskäl för patienten, för vårdpersonalen kan det innebära att hinna med fler patienter under en dag, men också av bekvämlighet för alla inblandade.
Att samla och strukturera denna efterlevnad till lagen gör att det blir enklare att utkräva ansvar samt jämföra vilka organisationer som har otillräcklig efterlevnad. SKL har en ambition kring SIP och denna lösning skulle kunna vara ett sätt både för dem, SVT och andra som vill bedriva datajournalistik, exempelvis inför valet.
Alternativ
Dagens alternativ är ofta (snarare enbart på sina håll) baserade på papper. Kommunikation sker per snigelpost eller fax mellan de olika aktörerna som behöver samordna sig. Det händer då och då att någon skriver in fel faxnummer och känsliga personuppgifter hamnar på fel ställe.
Vi har vetskap om att vissa vårdleverantörer har lösningar på delar av detta behov, men ingen tycks utgå från patientens behov först, vilket borde vara ett uppenbart perspektiv, särskilt i detta fall.
Om laget och övrigt
Slutgiltig laguppställning blev:
- Linda Wesén, verksamhetsexpert på ePsykiatrienheten, SU
- Hugo Wallén, verksamhetsexpert på psykiatri, SU
- Magnus Malm, enhetschef psykos, SU
- Andreas Johansson, ordförande Swedish Blockchain Association
- Filip Dalväg, utvecklare med fokus på hållbarhet
- Marcus Österberg, utvecklings- och innovationsledare på avd Vårdens digitalisering, VGR:s koncernkontor
- Sukesh Kumar Tedla, utvecklare och ledare på västkusten för Swedish Blockchain Association
Juryns kriterier
- Nytänkande – Hur nytänkande är lösningen i den kontext man verkar i.
- Samhällsnytta – Hur angeläget är problemet man angriper och hur stor är sannolikheten till att denna lösning kommer bidra väsentligt till att lösa problemet.
- Hållbarhet – Hur stor är chansen att idén genomförs, finansieras och fortlever på sikt?
Nu vann inte VGR:s lag. Men med tanke på att målet var att lära oss blockkedjans nyttor och begränsningar, samt utforska SIP så har vi allt att vinna framgent.
Bifogade resurser
Våra leveranser:
- Business Model Canvas (på Github)
- Klickbar prototyp för medborgarens samtycke av samsyn och delaktighet (på Invision)
- Bilderna av app-prototypen ligger på Github
Om SIP, samverkan och vårdstatistik:
- Arbetsgång vid Samordnad Individuell Plan (SIP) – beslutstrappa från VästKom
- Information om mängd personer i vården från KOLADA
- SAMSA – Västkom – I Västra Götaland finns en gemensamt överenskommen rutin för samordnad vård och omsorgsplanering. Arbetet genomförs i den gemensamma IT-tjänsten SAMSA, där en samordnad plan upprättas vid utskrivning från sjukhus.
- SIPKollen – jämför olika kommuner och landsting, se hur bra de upplevs enligt SIP
- SIP – samordnad individuell plan | Uppdrag Psykisk Hälsa
- Samordnad individuell plan, SIP – 1177 berättar om SIP
Övrigt: