Förväntningar inför 2020

Man ser inte riktigt vad som väntar bakom krönet, men det verkar lovande.

Hur 2020 kommer att te sig vad gäller GIS? Jag har tidigare skrivit om 2018 och 2019 och jag tror inte att 2020 blir mindre händelserikt. Nedanstående sammanställning, som har fokus på VGR, bygger på vår förvaltningsplan för GIS 2020, våra projekt och inspiration utifrån.

För egen del

  • R – 2020 är året då jag definitivt inte längre kan ducka för kombinationen R och GIS. Se bara på #rspatial för en inblick i möjliga användningsområden.
  • Som en effekt av att GIS-tillämpningarna breder ut sig på VGR, kommer en större del av min tid att behövas för att förvalta vår GIS-plattform, ex. paketeringar av program, automatisering av kvalitetssäkring och laddning av geodata samt ta fram tjänster. Mindre tid för praktiskt projektstöd med andra ord.

VGR

  • I samband med övergången till kommande version av Katalog i Väst behöver vi göra en genomgång av samtliga adresser och koordinater för enheterna i denna katalog. Når vi ända ner noll felaktiga adresser där under 2020?
  • En handfull underlag är redan publicerade som öppna (geo)data, se ex. , https://vgrblogg.se/utveckling/2019/10/15/oppna-geodata-del-2/, och jag räknar med att vi utvecklar detta arbete. Når vi 10 underlag med öppna geodata under 2020? Du hittar den aktuella listan på dataportal.se.
  • QGIS – Paketera och tillgängliggöra QGIS 3.10 LTR internt.
  • Efterfrågan på en lättanvänd lösning för att publicera webbkartor växer och vi behöver ett enkelt stöd för att exempelvis gå från lokalt QGIS-projekt till extern webbkarta.
  • GIS får en mer central och formell roll på VGR. Någonstans i gränslandet GIS/CAD/BIM/verksamhetssystem bör vi kunna utnyttja all vår information betydligt smartare. Det kan gälla exempelvis vård, kollektivtrafik och regional utveckling. Detta är nog inläggets viktigaste punkt, men också den svåraste att beskriva. Jag tror att det handlar om bl a:
    • Tydligare ansvar för ex. kvalitetssäkring av underlag och datamängder. Automatisera genomgångar av våra datamängder för att upptäcka fel tidigt. Vem vill ha adressregister, skötselkartor eller byggnadsmodeller som inte stämmer?
    • Bättre återanvändning av underlag över projekt- och verksamhetsgränser. Ökad kännedom om vilka datamängder vi själva har och kan återanvända för fler syften än vad som avsågs från början.
    • Ökad automatisering av bearbetning och förädling av geodata mha exempelvis FME, QGIS och R.

På sikt bör det finnas en uppsjö av vinster att hämta tack vare detta arbete, exempelvis:

  • Smidigare tillgång till våra egna underlag, inte minst för publicering som öppna data. Detta bör leda till bl.a. bättre kostnadskontroll och färre inlåsningseffekter.
  • Inomhuspositionering för exempelvis minskad administration, enklare städning, stöd för att hitta utrustning på sjukhusen och, inte minst, för att göra det enklare för patienter att hitta hela vägen från bostad till rätt avdelning. Tämligen få vårdinsatser lär utföras precis vid vårdcentralens eller sjukhusets entrédörrar och då räcker det inte att guidningen slutar där, utan det måste vara hela vägen fram till avdelningen. Samverkan mellan bl.a. vårdgivare, Västtrafik, Västfastigheter och VGR IT lär krävas för att möta detta.

Omvärlden

Några kommande GIS-nyheter, som knyter an till VGR:s verksamheter, tror jag blir:

  • QGIS
    • Kraftigt förbättrad grafisk modellbyggare för att automatisera bearbetning och anpassning av geodata. På sikt bör det även komma en enklare serverversion av detta, för att smidigare kunna administrera dessa körningar.
    • Förbättrad integration med R.
    • Interaktiva webblösningar, likt Power BI, men med fokus på geodata. Kanske stöd för att publicera en interaktiv layout/rapport till webben?
    • Stöd för läsa IFC i QGIS inom något år eller två
  • Parallellisera – Inför 2019 skrev jag ”I nya datorer sitter det normalt en processor med 2-4-8-16 eller fler kärnor och ett grafikkort med hundratals eller tom tusentals kärnor, men ändå körs många beräkningar och bearbetningar sekventiellt på en enda kärna. Är inte det lite av ett resursslöseri? Nej, under 2019 vill jag se stora kliv framåt i allt från databasmiljö till beräkningar, användargränssnitt och visualisering vad gäller att fördela arbetet på fler kärnor.” Sedan dess har antalet kärnor i en ny, kraftfull dator nästan dubblerats och jag tycker mig se att allt fler verktyg, ex. PostgreSQL och Blender, får stöd för modern hårdvara. Under 2020 hoppas jag se fortsatt stora steg i denna riktning i GIS-världen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *