Förväntningar inför 2019

Samverkan, inne även 2019.

Blev 2018 det GIS-år som jag hoppades på? För snart ett år sedan skrev jag om förväntningarna inför 2018 och när jag nu följer upp det får jag det till att 9 av 17 förutsägelser visade sig stämma, aningen fritt tolkat. Cirka 53 % rätt med andra ord. Tur då att det kommer ett nytt för att kunna bocka av fler punkter. Så här lyder mina förutsägelser för 2019:

För egen del

  • Power BI – Power BI används allt mer av mina kollegor, exempelvis Potentialstudie för cykling och Fakta Västra Götaland, och jag behöver lära mig mer om dess kartstöd. Jag planerar att tillgängliggöra erfarenheterna i form av ett enklare, internt kursmaterial, avsett för kollegor som vill använda sig av kartor i sitt arbete. Det är en del i min tanke om att använda geodata och kartor i de verktyg som redan används och inte tvinga in alla i samma mall/verktyg för den som önskar lägga till en karta. Jag skrev ett par ord om det här.
  • R – Även användningen av R växer på VGR och stödet för GIS och geodata i R är högst intressant för min del. Jag började sätta mig in i det under 2018, ex. här, och jag räknar med att använda R i ett flertal projekt under 2019.
  • Projektstöd – 2019 blir nog det mest intressanta året hittills på VGR för min del, med projekt inom exempelvis geodata för ambulanser, inomhuspositionering och analyser/visualisering av bl.a. restider och resmönster.
  • Deladigitalt.se – Under hösten började jag lägga upp exempel och kod för exempelvis FME, R och OpenTripPlanner på deladigitalt.se. Tanken är att låta andra ta del av våra erfarenheter och, förstås, att kunna bygga vidare på det som andra utvecklar. Under 2019 ska jag höja ambitionsnivån och lägga ut allt mer av våra tillämpningar där.

VGR

  • QGIS
    • Vi kommer att paketera och tillgängliggöra QGIS 3.4 internt.
    • Från och med QGIS 3 tycker jag att den grafiska modellbyggaren börjar bli så pass bra att den är användbar i några av våra projekt. Jag har därför börjat att ta fram en kortare kurs för de kollegor som lära sig mer om att automatisera bearbetning och analys av geodata och jag räknar med att hålla kursen vid ett par tillfällen under 2019. Om ytterligare något år eller två bör detta verktyg kunna bli ett värdefullt verktyg för många tillämpningar på VGR.
  • PostgreSQL/PostGIS/pgAdmin – Vi kommer att paketera och tillgängliggöra dessa verktyg internt under året.
  • GIS-integration – Vi har diskuterat hur vi kan förenkla utbytet av (geo)data mellan olika verktyg, ex. Power BI, Excel, R, QGIS och FME. Exakt vad det mynnar ut i är ännu okänt, men jag tolkar det som ett arbete med att utforma, lagra och distribuera våra underlag på ett sätt som möjliggör enkel åtkomst med flera verktyg.
  • Kombinera CAD/BIM/GIS – Hittills har utbytet av både data och erfarenheter inte varit särskilt omfattande mellan GIS och CAD/BIM på VGR, men vi har nyligen skapat kontakt mellan verksamheterna och jag tror att vi på 1-2 års sikt kommer att samarbeta betydligt mer. Ett exempel är projektet om inomhuspositionering, se nedan.
  • Inomhuspositionering – Projektet med inomhuspositionering går framåt och jag tror att en handfull tillämpningar kommer att sjösättas under året. Först ut var projektet med att testa positionering av lånerullstolar på Östra Sjukhuset och jag tror att sjukhus/vård kommer att fortsätta att vara bland de främsta användarna, inte minst för medicinsk utrustning, fastighetsskötsel, service och kommunikation.
  • Tillgänglighetsanalyser – Det finns ett växande behov av bättre stöd för analys av restider och tillgänglighet. Inte minst är det intressant att även väva in kollektivtrafikdata för kombinationsresor i dessa analyser och inte ”bara” utgå från gång/cykel/bil. Formatet GTFS ligger bra till för att användas i arbetet. Det kan handla om frågor såsom:
    • Hur många bor inom 15 minuter från en mottagning?
    • Hur påverkas restiderna om vi förändrar utbudet av mottagningar?
  • Adresskvalitet – Man kan säga mycket om kvalitet på adressregister, bl.a. detta, och att hantera tveksamma/felaktiga adresser har blivit en återkommande uppgift. Jag hoppas därför att vi under 2019 kan kvalitetssäkra större delen av vårt register Katalog i Väst, som bl.a. innehåller regionens vårdenheter. Det har visat sig ganska svårt att få till uppdateringar av adresser i våra system, men att inte göra något åt det skapar bara merarbete framöver.
  • Öppna (geo)data – Det pågår ett projekt på VGR med att publicera öppna data och planen är att tillgängliggöra en handfull datamängder under 2019. Jag har en förteckning över geodata som jag hoppas att vi kan dela med omvärlden.
  • Metadata – Ingen att-göra-lista blir väl komplett utan en punkt om metadata? Jag skulle kunna sätta upp en egen tjänst för metadata för regionens geodata, men jag ser gärna att det sker tillsammans med övriga verksamheter och deras underlag, så därför skyndar jag långsamt. Förhoppningsvis kan vår satsning på öppna data, där förstås metadata blir en viktig del, leda till ett par kliv framåt här.

Omvärlden

  • Användbarhet – Visst har det skett stora förbättringar inom användbarhet de senaste åren. Jag tänker då huvudsakligen inte på enklare gränssnitt för avgränsade uppgifter inom GIS och geodata, utan snarare på att datamängder och system bättre kan samverka. En enda person kan enkelt bygga modeller som kombinerar data från hundratals olika filformat, databaser, tjänster och system, det går att kvalitetssäkra och göra beräkningar på informationen för att slutligen att visualisera resultatet på desktop, webb och i mobilen i samma process. Hur enkelt var det för 5-10 år sedan? Under 2019 förväntar jag mig än fler exempel på tillämpningar som visar hur man drar nytta av GIS och geodata.
  • Kvalitet och säkerhet för geodata – Jag tror att det blir allt viktigare att kvalitetssäkra verksamhetens geodata. Hur intressant och värdefullt är det med ej underhållna adressregister, fastighetsdata som inte förvaltas eller en tidtabell som inte stämmer? Sannolikt kommer kraven på korrekt information att öka, bl.a. för att möjliggöra smartare lösningar, bättre transparens och att förse allmänhet och kunder med rätt information från källan.
  • Parallellisera – I nya datorer sitter det normalt en processor med 2-4-8-16 eller fler kärnor och ett grafikkort med hundratals eller tom tusentals kärnor, men ändå körs många beräkningar och bearbetningar sekventiellt på en enda kärna. Är inte det lite av ett resursslöseri? Nej, under 2019 vill jag se stora kliv framåt i allt från databasmiljö till beräkningar, användargränssnitt och visualisering vad gäller att fördela arbetet på fler kärnor. Om vi ska mäkta med att effektivt ta hand om växande informationsmängder tror jag att detta är en förutsättning.
  • AI – När jag för några år sedan sökte på nätet efter ”GIS AI” fick jag inte särskilt många träffar, men nu hittar jag betydligt mer. Se mönster, göra förutsägelser, bildtolkning och känna igen objekt är möjligen de mest uppenbara tillämpningarna. Vågar jag hoppas på några VGR-relevanta GIS-exempel under året?
  • Deladigitalt.se – Visst borde GIS-Sverige kunna bli bättre på att dela med sig av metoder, arbetsfiler och resultat? En sökning på GIS på deladigitalt.se ger i dagsläget 20 träffar, geodata ger 9 träffar och BIM ger 1 träff. Visst borde vi kunna bättre? Det borde finnas ett överflöd av exempel på GIS i offentlig verksamhet, exempelvis vad man arbetar med, vad man behöver hjälp med eller hur man har löst en specifik uppgift. Kanske koden till er webbkarta, er process för ÖP, dina bästa script för att bearbeta geodata, mallar med kartografi, dina bästa drönartips, en GIS-strategi eller en kommande AI-tillämpning? Jag tror att det är många som kan vara intresserade av just ditt projekt och dina lösningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *