Författare: Magnus Nilsson

Om VGR hade funnits på 1700-talet hade våra kartor sett ut så här. Tur då att det snart är 2018.

Jag har höga förväntningar inför 2018 vad gäller GIS/GIT och geodata. Så här tänker jag mig nästa år:

För egen del

• Jag räknar med att behöva, och vilja, lära mig mer spatial SQL mha PostGIS. Jag har skrivit kort om det här och fler exempel kommer.
• När det mha exempelvis OpenCL och CUDA går att köra allt från CAD, officepaket, vetenskapliga beräkningar till bilar mha grafikkortet, visst borde man också kunna köra databaserna med samma stöd? Svaret är förstås ja och det skulle vara intressant att testa det under nästa år, ex. PG-Strom. Förhoppningsvis letar sig denna funktionalitet även in i andra programvaror som vi använder för GIS och geodata. Nyttan är att många beräkningar kan gå 10–100 gånger snabbare.
• Jag hann aldrig riktigt komma igång med årets Python-kurs, men jag ger mig själv en ny chans 2018. Att automatisera och snabba upp arbetsuppgifter lär gälla än mer kommande år. Jag räknar med att få användning för det på flera håll, ex. mha PyQGIS.
• R har länge varit på min önskelista och det ser ut att finnas många paket för GIS i R. Är det 2018 jag hittar ett lämpligt projekt för att lära mig mer om R?
• Jag behöver bli bättre på serversidan och det är nog dags att lära mig grunderna i ex. Docker.
• Jag hoppas kunna dela fler exempel på projekt och kod här på bloggen. Lite mindre prosa, lite fler tillämpningar.
• Utöver detta räknar jag med att vara tillgänglig som internt projektstöd på deltid. Förhoppningsvis får jag hjälp av de nyvunna färdigheterna ovan.

Fortsätt läsa ”Förväntningar inför 2018”

Någon sa att vägnät omöjligen kan presenteras som oljemålning, men det verkar faktiskt gå. Det är kanske ändå inte den metod som vi kommer att välja framöver för öppna geodata.

Visst borde Västra Götalandsregionen bli bättre på att tillhandahålla öppna geodata? Vi har en del geodata som jag kan tänka mig kan vara intressanta för andra att ta del av, särskilt om vi gör det enkelt att komma åt dem. Exakt hur de kommer att användas vågar jag inte sia om, men jag är övertygad om att andra kommer att använda dem på sätt som vi själva inte har kommit på. I detta inlägg kommer mina inledande tankar inför arbetet.

Fortsätt läsa ”Några tankar om öppna geodata från VGR”

Geodata från 1597. Förhoppningsvis är också VGR:s geodata läsbara om över 400 år.

Genom Västra Götalandsregionens GIS-nätverk får löpande vi inblick i behov inom GIS/GIT och geodata. Ett önskemål som kommer upp med jämna mellanrum är möjligheten att framöver kunna gå tillbaka och se hur våra geodata såg ut vid ett visst tillfälle och arbeta med materialet som det såg ut just då. Exakt vad framtida användare kan tänkas vilja använda det till kan man förstås bara gissa, men jag tror att vi kan hjälpa dem på traven om vi tänker till redan nu. Så hur säkerställer vi att det är möjligt för mina framtida kollegor att ta del av dagens geodata? Med ett tidsperspektiv på 5-10-50 år finns det ett antal val att göra:

• Format – Vilket/vilka format ska vi använda?
• Innehåll – Vad ska leveransen innehålla? Allt innehåll i alla tabeller i databasen? Endast ändringar sedan föregående ögonblicksbild? Ett urval av de mest använda underlagen?
• Intervall – Hur ofta ska vi göra dessa uttag?
• Metod – Hur ska vi läsa ut allt? Vilket verktyg bör vi använda?
• Lagringsyta – Var lägger vi detta så att det är enkelt att hitta det under många år framöver?
• Dokumentation – Hur säkerställer vi att det går förstå innehållet?

Fortsätt läsa ”Långtidslagring av geodata”

Några av landets västligaste vårdcentraler ihop med Topografisk Webbkarta Visning © Lantmäteriet.

Ja, det stämmer att jag håller på att putsa på mina kunskaper i PostGIS. Jag tror att det är klokt att ha kunskap om flera metoder och verktyg för att lösa en uppgift och jag har länge känt behov av ett personligt kunskapslyft inom PostGIS. Eftersom nätverksdisken brukar vara bättre än jag på att komma ihåg SQL-detaljerna, sparar jag de flesta av mina SQL-frågor där. Det är aningen orättvist att den som vill lära sig mer om detta verktyg, men inte kommer åt nätverket, inte får tillgång till samlingen, så jag lägger ut ett axplock här på bloggen. Syftet är inte att utgöra ett utbildningsmaterial eller att vara heltäckande, utan det är endast en sammanställning av ett antal SQL-frågor som har hjälp mig i arbetet. Förhoppningsvis är det någon mer som har nytta av dem. Jag räknar med att återkomma med fler exempel framöver. Nog så, här kommer det.

Lägg till extensions
CREATE EXTENSION postgis;
CREATE EXTENSION postgis_topology;
CREATE EXTENSION postgis_sfcgal;
CREATE EXTENSION fuzzystrmatch;
CREATE EXTENSION pgrouting;

Version av PostgreSQL, PostGIS och pgRouting
SELECT version();
SELECT postgis_full_version();
SELECT pgr_version();

Fortsätt läsa ”Spatial SQL mha PostGIS”

Vägnätet på Tjörn enligt NVDB.

Det här inlägget började som min egen dokumentation över arbetet med att göra körtidsanalyser och ruttoptimering. Med tiden har det vuxit och kanske finns det fler som har behov av liknande analyser, så det är lika bra att lägga ut dokumentationen på nätet.

Med jämna mellanrum får vi förfrågningar om att hjälpa till med projekt som involverar att analysera vägnät och körtider. Det kan handlar om att hjälpa till att besvara frågor av typen:

• Vilken är den kortaste/snabbaste väg mellan A och B?
• Hur långt kommer man med bil/cykel på 5/10/20 minuter från vårdcentralen?
• Vilka ytor täcker vi med 30 minuters bilfärd från regionens alla sjukhus?

Fortsätt läsa ”Körtidsanalyser”

GIS växer på alla håll och kanter i Västra Götalandsregionen.

Efter lite drygt ett år här på Västra Götalandsregionen tänkte jag lyfta hur vi har resonerat kring att sprida GIS i vår verksamhet och ett par exempel på vad vi har gjort hittills. Syftet med att sprida och utöka användningen av GIS handlar förstås inte om att mina kollegor ska börja med GIS också, utöver sina befintliga arbetsuppgifter, utan att vi med hjälp av GIS ska kunna arbeta effektivare, ta fram ännu bättre underlag och kommunicera tydligare. För att kunna ta reda på det mest lämpliga sättet att utöka användningen tror jag att det är klokt att se över vad som har varit svårt tidigare. Min bild är, kortfattat, denna:

• Organisation – Det har inte funnits någon uttalad väg framåt för den som har behövt hjälp. Var ska kostnader för området tas internt? Hur driver vi och utvecklar arbetet framöver och vem ska göra det?
• Programvara – Vi har inte haft någon utpekad programvara för GIS spridd inom organisationen och verksamheterna har därför varit tvungna att själva hitta lösningar. Vad passar bäst för projektet?
• Geodata – Det har varit svårt och stundtals dyrt att hitta och få tillgång till geodata

Fortsätt läsa ”Hur sprider man GIS i verksamheten?”