Avvikande fysiska och psykiska beteenden skvallrar oftast om att individen bär på avvikande känsel och avvikande haptisk perception – beteenden som även kan benämnas som psykologiska tarmsyndrom, Gut and Psychology Syndrome. Fortsätt läsa ”Avvikande beteenden, området känsel och avvikande haptisk perception”
Utforskande visualisering av vårdens utbud
En bild kan säga både mer och mindre än tusen ord. Insikten en förklarande bild kan ge är säkert ofta mycket lättare att komma ihåg än ett långt sjok med text. En stor fördel med bilder är om de kan vara lite mer självförklarande, eller på något mer effektivt vis sätta något i ett sammanhang som vore svårt med text då text är svårare att utforska, eller gruppera sina intryck på egen hand. Här kommer lite bilder som illustrerar svenskt vårdutbud enligt en datakälla jag inspekterat. Fortsätt läsa ”Utforskande visualisering av vårdens utbud”
Tragisk design – varför designbeslut ska tas med eftertanke
När något är riktigt bra utformat smälter det in i omgivningen och sammanhanget. Väl designade ting stjäl inte uppmärksamheten utan hjälper till med att få jobbet gjort, göra musiken njutbar eller vad det nu handlar om.
Men dessvärre finns det också ganska gott om dålig design. Ibland så usel att den skadar människor, eller rent utav är orsaken till att människor dör. Det är vad boken Tragic Design handlar om och vad denna bloggpost reflekterar kring. Fortsätt läsa ”Tragisk design – varför designbeslut ska tas med eftertanke”
Designstrategi för ehälsa-piloten KOL-skolan
Jag och kollegan Kajsa Söderberg (främst Kajsa) har från Ehälsoenhetens sida stöttat pilotprojektet KOL-skolan. Idén kom som sig bör från verksamheten själva, de ville på något digitalt sätt komplettera sin patientutbildning och erbjuda stöd även mellan utbildningstillfällena, och inte minst efter utbildningen. Fortsätt läsa ”Designstrategi för ehälsa-piloten KOL-skolan”
Medborgarens nytta av våra digitala tjänster är..?
Vi i offentlig sektor kan ibland ha svårt att ge ett rakt svar på vilken nytta respektive tjänst, service eller insats ger för våra finansiärer. De skattebetalande medborgarna, alltså. Jag som hoppat in och ut några gånger mellan offentlig sektor och det privata näringslivet kan misstänka att det grundar sig på den serviceskyldighet som offentlig sektor har. Att det där uppstår en självklarhet kring varför man gör något och att man inte känner sig tvingad att i detalj motivera varför något görs.
Är det ett problem? Ja, jag kan tycka det då det bidrar med osäkerhet om varför man gör något och för vems vinning. Fortsätt läsa ”Medborgarens nytta av våra digitala tjänster är..?”
Jämlik vård i algoritmernas värld
Vilka tar fram algoritmerna, vilka kan granska dem och kan resultatet bli bra om indata till algoritmen inte är neutral. Vilka medborgare drabbas om det inte blir bra, och har vi redan glömt bort några? Fortsätt läsa ”Jämlik vård i algoritmernas värld”
Vikten av sökmotoroptimering för offentlig sektor
I de flesta fall jag känner till var offentlig sektor tidigt ute på nätet. Man skaffade webbplatser och såg säkert det som ett ytterst logiskt komplement till de trycksaker man hade, eller den hjälp man kunde få via telefonväxeln. Det hela är egentligen inte konstigare än att vi har en lagstiftning att leva upp till, Förvaltningslagen, där man i 4§ kan läsa att:
”Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt.
Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.”
– Förvaltningslag (1986:223)
I första stycket förstår man att en webbplats kan effektivisera den så kallade serviceskyldigheten något enormt. Dessvärre har nog denna tidiga ankomst gjort att man lutat sig tillbaka lite för mycket, åtminstone inom SEO (Search Engine Optimization, också kallat sökmotoroptimering på svenska). Fortsätt läsa ”Vikten av sökmotoroptimering för offentlig sektor”
Innovativ implementation är nästa steg för ehälsa
DN skrev igår en artikel med glädjebudskapet att mer digital vård kan spara miljarder. Siffrorna är från en rapport konsultorganisationen McKinsey släppte under juni. För oss som jobbar med ehälsa är den där besparingen på sätt och vis slutmålet. Men inte att förglömma att det handlar om individer som får bättre vård, vilket är orsaken till att vi ska kunna undvika onödiga utgifter.
Den svåraste nöten att knäcka, tycker jag, är hur man går från ord till handling, eller möjligen från prototyp till vårdens verklighet. En av utmaningarna vi står inför är hur vi skyndar på implementationen av sådant vi redan vet fungerar. Här finns potentiellt väldigt mycket tid att spara. Skulle man jämföra det med medicinska riktlinjer så motsvarar det att veta vilken effekt en nationell riktlinje har ute i verkligheten, om den faktiskt används av de som utför vård dagligen och kommer i kontakt med våra medborgare. Fortsätt läsa ”Innovativ implementation är nästa steg för ehälsa”
Vad är ehälsa?
Om du kom hit för att hitta en definition så måste jag göra dig besviken. Jag undrar också vad ehälsa är och letar febrilt efter en trovärdig och auktoritär aktör som berättar för mig vad det handlar om. Lika mycket vill jag veta vad ehälsa inte är.
Jag brukar alldeles för ofta ironisera om att, beroende på definitionen, så är det ehälsa att faxa runt pappersjournaler. Fax är, för dig som tillhör millenial-generationen, alltså en uråldrig teknik för att skicka bilder av något, det är baserat på samma teknik som telefonerna som med sladd sitter fast i väggen för att fungera. Fortsätt läsa ”Vad är ehälsa?”
Tjänsteutlåtande om öppna data
Nedan är ett utkast på tjänsteutlåtande jag tänkt skicka vidare internt för ett beslut av lämplig direktör. Anledningen till att jag sprider detta är för att jag vill samla in reaktioner från kloka människor på webben, samt att någon annan kanske kan ha nytta av att göra något liknande. En öppen remiss helt enkelt 🙂
Jag kommer förstås publicera det slutgiltiga tjänsteutlåtandet. Fortsätt läsa ”Tjänsteutlåtande om öppna data”